VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

EN BÄTTRE ONSDAG

Veckan. Den går i rasande fart. Idag lunch med mina fotografer som jag jobbat med i 16 år, och som blivit mina vänner Malin och Micke. Ofta försöker jag samla kraft den här veckan när Lennox är hos sin pappa. Och Micaela sa något sant till mig när vi var på Maldiverna. ”Jag har läst att när man skiljer sig, separerar så blir man som man var innan, som när man var ung, man kliver liksom tillbaka dit lite igen”. Och inget kan vara mer sant. Jag sover länge på helgerna, äter lite hur och när jag vill och kan jobba hur mycket som helst på kvällarna.

Jag är så trött på datorer. Först sitter jag på jobbet och skriver, sedan går jag hem och fortsätter till framåt 23. Det är helt galet. Sover och så upp och samma visa igen. Men nu ser jag slutet på boken. Gör ju de sista redigeringarna nu. Stryker, lägger till, omformulerar.

Väger varenda ord på vågskål där det handlar om Threst och Lennox och för mig har det varit ledordet hela tiden. Att skriva en biografi, en stark livsresa som ska vara läsbar för Lennox och jag känner mig trygg i det.

Det viktiga att komma ihåg är att skriver den här boken utifrån MIG, hur jag har upplevt MITT liv, det är MIN historia, MIN känsla och det måste man komma ihåg under läsandets gång.

Och varför? För när man skriver en bok ska man inte göra det för att bli känd och sitta i TV-soffor och vara med i snygga magasin. Då är man ute och cyklar. Min motivation har varit samma som alltid driver mig.

Viljan att berätta så att vi känner oss mindre ensamma i de känslor som är allmängiltiga för alla. Vi har alla samma känslor inom oss och även om vi tror att vi är ensamma om dem så är det aldrig så.

Om människor gick omkring med sina liv i genomskinliga platspåsar skulle vi inte vara så benägna  att tro att andra har det bättre.

 

Kommentera (3)

Annons

SVD

Väcktes av mess från Eva från CancerRhehabfonden. Kul att vara på omlaget till SVD. Till bilagan. Eller kul är väl inte rätt ord. Viktigt. Det är inte så många som tänker på livet efter cancern.

Man ska vara jävligt tacksam att man inte dog. Inte komma och gapa efter mer. Men det är tufft att landa. Många behandlas i flera år, man ska tillbaka till jobbet, hitta en ny plats igen i en omkullkastad tillvaro och måste omvärdera nästan allt i sitt liv.

Därför tycker jag att du ska söka till någon av CancerRhebafondens fina veckor som de har. Alla kan söka. Och alla kan också stötta dem för utan givare kan inte cancerdrabbade få läka. Och blanda nu inte ihop dem med den andra organisationen på C.

 

Kommentera

Annons

KÖPA NYTT-OCH SÄLJA

Här står jag på knä i Emma Israelssons fina collegetröja. En del av hennes smyckeskollektion, ”To Congo with love” går just till Panzisjukhuset. Just saying.

Är ni duktiga på det här med att sälja, köpa bostad. Det är en djungel och ska man köpa av samma mäklare man säljer med? Ska man kontakta den mäklare som är expert på just det området man vill bo i? Och jag måste ju sälja först för att veta hur mycket pengar jag har att köpa för och var ska jag bo om jag inte hittar något?

Ska man vänta till sommaren för tänker att våren finns det mest objekt ute men också mer svårsålt. Ni hör. Tusen frågor.

Hit me.

Kommentera (7)

Annons

ISOLERAD

Jag har ett sådant extemt behov av retreat. Mina helger, de barnfria, består ofta att inte göra någonting. 

Jag försöker att inte lägga massa krut på att analysera. Jag har haft en bok att skriva. Och helt ärligt har jag noll behov av att träffa folk. 

Tänker att jag behöver reflektion. Och att det här få ha sin tid. Att jag kanske blir mer benägen att söka mig utåt, eller så blir jag den här nu och för all framtid och det är bra det med. 

Kommentera (8)

Annons

MIN LÖRDAG

Igår eftermiddag vid 16 var jag hos min fina förläggare John på Forum. Och skönt med tummen upp i ett mail från honom. 


Vi gick igenom de ändringar i manus han gjort och de jag  ska bearbeta vidare på. På fredag lämnar jag det och sedan fortsätter processen med korr. 

Idag har jag sovit till 12 och sedan suttit och jobbat. Nu en sväng till BEA för mat. 

Kommentera