VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

EN SÅDAN FIN KALENDER

img_2318.jpg

Har ni hört talas om Snällkalendern? Ine jag heller förrän häromdagen. De som skapat den mailade mig och frågade om jag vill lyfta den här. 

Och nej, jag har inte fått någon ersättning, eller fått en kalender. Lennox är helt ointresserad av sånt men saker som ligger mig varmt om hjärtat vill jag förstås ska få utrymme. Inte svårare än så. 

Man ska göra en god gärning varje dag. Och sedan att de stöttar Friends som jobbar mot mobbning är ytterligare en fjäder i hatten.

Här kan du läsa mer.

 

Kommentera (1)

Annons

BRA MED RINGAR

Skärmavbild 2016-12-02 kl. 10.03.40

Faksimil Expressen

Tack för alla fantastiska kommentarer och berättelser som ni delat på instagram idag. Och glad att Expressen valde att lyfta en hel artikel på webben nedan. Ringar på vattnet ni vet…

http://www.expressen.se/noje/lotta-grays-starka-bild-efter-cancern/

 

 

Kommentera (1)

Annons

CANCER-EN AV TRE

Lotta_Facebook

Stolt ambassadör för CancerRhebabfondens nya kampanj.

När jag blev frisk ansågs även mina hjärnspöken ha lämnat mig. Sjukvården ger oss drabbade ingen fortsatt rehabilitering fast oro och rädsla för återfall väcker mig varje morgon och kurar skymning med mig varje kväll. Nu anses jag gå ut i livet och lämna den värsta resa jag någonsin fått biljett till. ”Ut och lev för fan” kanske du tycker.

Men när vardagslivet rullar in och vännerna slutar fråga. Då finns CancerRhehabfonden där som en varm, mjuk filt för att erbjuda kostnadsfri rehabilitering. Stöd dem och deras nya, fina Tillbaka till livet-armband.

Jag kände mig stolt och vacker när vi sköt kampanjen. Härlig stämning i studion. En av tre får cancer. Jag var en av dem. För var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut.

Kommentera (9)

Annons

PANTERTANTER

Nej. Det var banne mig inte bättre förr. Sussi och Maria hemma i Örebro.

Tiden. Vart tog den vägen? Alla dessa dagar som kom och gick.

Kommentera (2)

KONGO-HAR EN DEL AV MITT HJÄRTA

 

IMG_0605

Tänkte på Kongo häromdagen när  jag fick ner en massa snö i mina UGGS.  Att det var så jävla dumt att jag var där  i slutet av min uppförsbacke, där någonstans i mars. Jag hade bott i min lägenhet några månader och dels varit i Tanzania precis innan. Veckan innan. Att det ibland är svårt att vara närvarande när man inte mår sådär hallon direkt. Men att en av de saker jag bär med mig är mannen i uniform som stämplade mitt pass när jag skulle gå de få metrarna över den lilla träbron som skiljer Kongo från Rwanda.

 

”Kom snart tillbaka. Vi behöver er”

 

Kommentera (3)