Vissa dagar flyter allt bara på utan problem. Alla är glada, skojfriska, mysiga och trevliga. Dessa dagar hade gärna fått komma oftare, men man får vara glad när det händer, och det gjorde det idag. Dagen började med att vi alla fyra låg i sängen och myste, pratade, busade och bara var allmänt kärleksfulla i solens sken genom sovrumsfönstret.
Vi tog det lugnt, T och jag åt en härlig frukost på altanen och sedan bar det iväg. T längtade ut i naturen så vi åkte till Patonga. Och istället för att bara ta en liten promenad och sedan äta picknick så började vi med att gå längst ett vandringsspår åt andra hållet. Det är som nämnts det bästa med hösten, att man kan gå på sådant här utan att svettas ihjäl. Fast det var faktiskt varmt idag, men helt okej ändå. Vi gick upp till en utkiksplats och tillbaka och allt som allt tog det kanske en timme. Det var härligt och även om barnen klagat innan så tyckte de ändå att det var roligt.
Därefter hade vi förtjänat en picknick och den åt vi på den andra sidan, där vi brukar, eftersom det är så lugnt, vackert och fridfullt där. Vi hade mackor, men också mango och lite godis. Därefter åkte T och O till andra sidan och badade medan jag och B tog en mysig promenad bort till dem medan vi hade ett bra snack. Vi träffade även en gullig tjej som skulle fotografera en familj på stranden, men hon var tidig och de hade inte kommit ännu. Hon frågade ifall hon fick fota oss, som övning eftersom hon var ganska ny, och det fick hon såklart. Hon ska messa mig bilderna på onsdag. Det var lite kul och hon var så glad och strålade.
Barnen har lov i två veckor, men just imorgon ska de till Holiday Care, så jag har ändå min lediga dag till att göra allt som jag planerat. Skönt. Dock måste jag jobba ett par timmar, men det ska jag väl också hinna klämma in. Nu blir det dock middag och film som avslut på en riktig pangdag. Jag är så glad i hela kroppen.
/CC
KommenteraJag har just kommit hem från en middag med de svenska tjejerna här uppe på kusten. Det var hemma hos en tjej som heter Anna, ungefär tjugo minuter härifrån, och jag fick skjuts med en annan tjej som bor i Terrigal. K skulle också med egentligen, men hon kände sig inte frisk så hon fick hoppa idag.
A hade gjort tre olika soppor – potatissoppa, pumpasoppa och en linssoppa. Och så tog vi andra med lite olika grejer som bröd, äppelpaj, frukttallrik och så vidare. Det var så himla gott och mysigt. Vi har blivit så många människor i FB-gruppen, så middagarna får numera ske i mindre grupper. Idag var vi endast nio och det var alldeles lagom att sitta och prata och snacka tillsammans. Framförallt tyckte jag att det var härligt att det var lugnt myshumör på oss alla idag och inte fest. Fest är ju topp ibland, men detta passade mitt dagshumör perfekt.
Det är verkligen dags för mig att ha middag här snart, men vi har så pass litet i matdelen att det måste vara fint väder så vi kan sitta ute. Måste inom citationstecken. Sedan ska jag vara ärlig och erkänna att jag får lite ångest över att vara matansvarig eftersom jag inte är så bekväm i köket. Och dessutom ska det finnas vegetarisk version, glutenfri, laktosfri och så vidare. Men det får lösa sig. Men kanske till våren. Vi får se.
Nu är det snart midnatt och eftersom K är sjuk så blir det ingen promenad imorgon klockan åtta. Och det får jag nog erkänna att det känns väldigt passande för då kanske jag hinner få tillräckligt med sömn trots allt. För när jag inte sover så blir jag inte alltid så trevlig. Och om jag sover så är jag absolut alltid jättetrevlig. Såklart. God natt.
/CC
KommenteraOch så var det helg igen. Jag älskar helger! Men det är än en gång lite obehagligt att det går så snabbt. Bara swisch säger det.
Hur som helst så är T på fototävling, sällan. Jag är lite sent ute med allt, men har precis lyckats sätta mig ner och njuta av lite lugn och ro. Barnen sover inte ännu, men de har i alla fall lugnat ner sig efter en dryg timme av galenskaper. De har sprungit runt och jagat varandra, skrikit och inte alls lyssnat på mig när jag säger att det är vuxentid och det är dags för dem att tagga ner. Men nu så verkar de vara på väg att somna, äntligen.
Efter jobbet och innan T var tvungen att gå så hann jag mig ut på en promenad och den gjorde gott. Det var härligt väder och jag lyssnade på podd, Keeping up med Jennie och Johanna och den var lite mysig. Nu har jag en sådan tur att T och B köpte en Magnum Mandel till mig innan idag som ligger i frysen. Så det blir min sista aktivitet för dagen, inhalera pinnglass. Ja, tack!
/CC
KommenteraJag har generellt sett varit väldigt pepp på dagen. Det är ju ledig måndag för mig och allt. Efter frukost och morgonfix gick jag ut på långpromenad. Det känns som att jag är på väg att bli förkyld, så jag tänkte att det nog är bäst ifall jag inte pressar mig på gymmet. Så det blev promme, inte illa det heller. Och jag gick min långa runda, där man går en bit ute på stranden också. Det tog mig ungefär två timmar i lugn takt allt som allt och var väldigt skönt.
Men nu när jag kom hem så slutar inte den jobbiga känslan jag haft hela dagen, utan blir bara värre. Det känns som att jag håller på att kissa på mig hela tiden och jag har nog tyvärr början till en urinvägsinfektion. Inte kul alls. Plus att jag var tvungen att lägga mig ner i soffan för klockan har hunnit bli tre och vi har inte ätit lunch ännu. Min kropp tyckte att det var lite väl länge och jag har fått ett rejält blodsockerfall och ligger nu här och väntar på att stackars T ska göra klart lunchen så att vi får äta. Dålig planering från mig kan man lugnt säga. Men blodsockret är ju lätt att lösa och det finns ett pulver på apoteket som T ska få köpa åt mig sedan när han hämtar ungarna. Det heter Ural och förhoppningsvis försvinner den dumma urinvägsinfektionen lika snabbt som den kommit.
Jag ska äta burgare igen till lunch (vi är nog inne på det sista av dem nu) och sedan hoppas jag att jag fått kraft nog till att vika lite tvätt, planera veckan och fixa lite till. Jag vill verkligen inte spendera resten av dagen på sofflocket, det känner jag mig alldeles för rastlös för! Ju äldre jag blir, desto mer vill jag liksom suga musten ur varenda dag och carpa varenda jäkla diem.
/CC
KommenteraK hade ont i kroppen med en förkylning på väg så hon dök upp till vår morgonpromenad med tofflor istället för gympaskor och kunde bara gå i snigelfart. Jag hade en klumpighetsförvirrad morgon och var inte heller helt mig själv. Så vi köpte vårat kaffe/te och började gå. Men sedan kom vi fram till lagunen och insåg att de hade öppnat den ut till havet. Det betyder att man inte kan gå på stranden över till Avoca. Kanske lika bra det med tanke på Ks tillstånd.
Vi bestämde oss för att gå bakvägen tillbaka mot min bil. Där var vi tvungna att balansera på stenar och jag snubblade tre gånger och spillde te överallt. Massa skratt, men inga brännskador dock. Sedan kom vi upp till stigen och insåg att där var pölar, vilket fick K att få smått panik för iglar. De kommer ut så fort det är lite blött och ingen gillar ju att bli sugen på av de små rackarna. Och hon hade ju som sagt öppna skor. Så jag bar henne på ryggen över det blöta partiet medan vi skrattade så vi höll på att kissa på oss. En bra, men egendomlig start på dagen.
Jag åkte hem, duschade av mig och bytte om samt åt en snabb lunch. Därefter bar det av till Newcastle, den mysiga staden en och en halv timme norr om oss. Där åt vi picknick i ”vår” backe, åkte till en för oss ny utepool så familjen kunde bada, köpte glass till barnen och sedan tillbaka hem. Det var en väldigt härlig tur och vi hade toppenväder idag med.
Nu är det kväll och vi ska titta på andra delen av Two tickets to Greece som vi påbörjade igår och verkligen gillade. Och så blir det Ts goda burgare till middag igen. Som sagt, det sitter i såsen. Och imorgon har jag en ledig ensammåndag så där som det ska vara. Det känns bra nu.
/CC
Kommentera