I söndags hade vi födelsedagsfest för B som fyllt tre år måndagen innan. Tre år, hur gick det till?
Vi hade länge snackat fram och tillbaka hur vi skulle göra. Typiskt nog fyller ju B år under en av de cirka två månaderna av tolv då man kanske inte känner att man vill sitta ute i en blåsig eller regnig park. Och vår lägenhet kändes för liten för en stor skiva. Skulle vi hyra lokal? Så har det gått fram och tillbaka. Men till slut bestämde vi oss för att strunta i att bjuda in barnen från dagis, trots att vi varit på tre fester hos dagisbarn på senaste tiden och B’s bästis går på dagis. Vi bjöd helt enkelt våra närmaste vänner och deras barn (som ju är B’s närmaste vänner) och så lät vi det vara så. Ett low-key kalas med plockmat, bål och tårtor. Och det blev så bra som det bara kan bli.
Vi var tolv vuxna och sex barn och alla var på topphumör eftersom inte ens vi vuxna träffats på ett tag. Två av tjejerna fick barn i mars/april och jag, jag har ju hållit mig undan rätt bra med mitt illamående. Så det blev mycket skratt, snack och ätande! Och B’s ögon strålade under hela kvällen. Lyckat!
Och eftersom vi hade ledigt dagen efter, på måndagen (Queen’s birthday), så hade vi en mysig familjedag med utflykt i solen. Vi åkte till en utsiktspunkt och hade picknick med mat som blivit över från dagen innan och bara slappade och hade det bra. Och så var lite energi tankad för den kommande veckan.
Nu när jag mår bättre är det lite som när man varit riktigt sjuk i en vecka eller så och bara älskar livet när man kommer ut på andra sidan. Men eftersom jag har mått så himla dåligt i sådan lång tid så är denna känslan liksom upphöjd till hundra! Jag kan gå ut och gå promenader igen, jag har matlust, jag har ork (nja, lite i alla fall) och jag planerar att gå tillbaka till gymmet snart.
Det går bra nu!
/CC
Kommentera