Jag har pratat om det här bekymret innan och jag vet att många andra (särskilt kvinnor, eller folk med mycket kvinnlig energi, skulle jag tro) också reagerar likadant.
Jag fick ett jobbmail imorse från killen som hanterar vårt byte till nytt datorsystem om några Excelrapporter som inte verkade stämma. Direkt gick pulsen upp. Jag tänkte ”Tänk om jag tänkt fel” ”Usch vad pinsamt!” ”Undra vad jag har gjort. Är jag jättekorkad?”. Så där höll jag på och sköt upp mailet och öppnade inte ens hans Exceldokument.
Lite senare tänkte jag dock, lika bra att eat the frog (processen att ta det största, jobbigaste först för att bli av med det och skapa momentum), tog två djupa andetag och öppnade dokumenten. Det visar sig att jag inte alls har gjort fel utan han! Att det dessutom är samma i alla tre dokument där han har räknat fel på moms (dragit av 10% (vi har 10%, inte 25% som Sverige) räknat på bruttosiffrorna, istället för på nettosiffrorna) och därmed fått fel slutresultat.
Man kanske inte alls förstår vad jag menar, men det spelar absolut ingen roll. Poängen är att han hade gjort ett ganska stort basfel (antingen av slarv eller för att han helt enkelt inte vet) och här sitter jag och ojar mig för att han är en så himla smart datakille och jag är en osmart, mindre värd liten flicka som inte duger någonting till. Varför i hela helv*te håller man på så?! Vad frustrerad jag blir på mig själv!
Killen har absolut inte gjort något konstigt som så, han har egentligen inget med detta att göra. Men hela situationen i mitt huvud påminde mig om hur lite jag tycker om att jag så ofta förminskar mig själv. Nu slutar vi kvinnor göra oss små och mesiga. Vi är bättre än så! Bokstavligen! Power till oss!
/CC
KommenteraIdag var jag på gymmet och jag var stark! Haha, inte i jämförelse med många andra kanske, men med mig själv. Och eftersom jag gick på långpromenad igår, och dessutom värmde upp på löpbandet idag, så är mina ben lite trötta. Men det är en härlig känsla. Särskilt till skillnad mot känslan häromdagen där benen var rastlösa och rörde sig hela tiden medan jag satt ner, eftersom de inte fått ut och sträcka på sig och leka av sig.
Jag har haft en riktigt härlig dag idag och då jag hann med lite sysslor igår, så som att vika tvätt och så vidare, så kunde jag ta mig lite lugnare idag. Inte mig emot. Jag har ändå hunnit planera veckan, bokat holiday care för barnens påsklov och en massa annat, men jag har också suttit ner och läst Lantliv, min hälsobok och haft lite mysigt. Idag kom förresten min CGM (som ska mäta mitt blodsocker och kolla toppar och dalar) och den ska jag och T sätta fast så fort jag är färdig med ungarnas mat. Det följer med en applikator, så det verkar inte vara svårt. Det ska tydligen inte göra ont heller.
Jag förstår att det kanske inte är så roligt att läsa om mitt blodsocker, men om jag gör några spännande upptäckter dessa veckor så tänkte jag att jag skriver dem längst ned så kan man titta om man vill. Jag har som sagt börjat veckan på bästa sätt och eftersom jag gillar rutiner och kontroller, nummer och data (vilken kul tjej, verkligen) så ser jag fram emot fortsättningen på veckan och vad den har att erbjuda. Och det allra bästa är att vi ska till Bronte för att hälsa på våra älskade vänner (familj) Ian och Van på söndag. Längtar så!
/CC
KommenteraVädret har varit egendomligt idag. Först har det spöregnat, sedan har det varit uppehåll och varmt, spöregnat igen och så vidare, och man har inte alls vetat hur man ska planera. Vi lämnade B hos en kompis klockan 9.15am då hon skulle på kalas. Föräldrarna skulle köra dem till Networld, Bs favoritställe, och de hade haft en toppendag trots att det öst ner i början av deras hoppande. Som tur var hade vi packat extrakläder så när det slutat regna kunde hon byta om och fortsätta hoppa med torra kläder.
Vi tre som inte kalasade hade ingen större lust att ge oss iväg så vi har varit hemma hela dagen. Det händer typ aldrig då vi brukar skynda iväg på än det ena, än det andra. K är i Melbourne så det blev ingen morgonpromenad för oss heller. Men jag och T satt i ett par timmar med våra projekt, jag hann ut på min långa 7km promenad och jag har vikt tvätt. Det känns faktiskt som en måndag för mig för det är då jag brukar göra alla sådana där sysslor. Men det har varit en mysig dag.
Dock hade både jag och T en katastrofnatt då vi lade oss alldeles för sent och kunde sedan inte somna. Det var första natten jag trackade min sömn med min nya fitbit och den var inte alls nöjd med mina 4h 48min. Konstigt värre. Men vi har båda klarat oss hela dagen utan att somna, T var till och med ute i trädgården medan jag gick min runda och jobbade på riktigt ordentligt. En ny vecka är på väg och jag är väl inte helt ledsen för det då jag ser fram emot min CGM som kommer och även löning. Nu blir det sen middag och sedan äntligen sängdags. Idag längtar jag extra mycket.
/CC
Kommentera