Hej hej och förlåt för dålig uppdatering!
För mer info om dagens inlägg så kan ni kolla in hemsidan här. Jag har tagit en liten längre paus i mitt bloggande, lovar att det inte ska hända igen. Istället kan jag väl bjuda på en smaskig historia om vad jag hade för mig i helgen. Jag kommer ihåg att jag har lovat att jag ska skriva lite mer om sex, någonting jag tycker är viktigt att singla föräldrar uppmärksammar. Man ska vara säker och förståndlig och tänka med huvudet innan man ger sig inpå någonting. Men därför ska man också vara öppen och prata om det.
För mig har det visat sig vara bäst att ha en knullkompis som jag träffar i nöd och behov. Han och jag är bekanta, inte bästa vänner, och därmed gör det saken inte så komplicerad. Naturligtvis har han ju kunskap, men ingen kontakt eller koppling till mina barn. Dem vet heller inte om honom, utan jag säger bara att mamma ska träffa vänner. Jag vet att det kanske låter dumt att ljuga för sina barn, men man vill ju vara ett gott exempel. Inga vuxna människor kan vara det utan att undanhålla vissa saker från sina barn. Man måste ju ha sitt privatliv som vuxen, jag hade ju inte känt mig bekväm med att dela med mig om mitt sexliv till mina barn när dem är så små, och jag tror heller inte att dem behöver veta så mycket om sex. Det är någonting dem kommer att lära sig i skolan, och då kan dem ställa frågor och vi kan diskutera.. Men ja, jag tänker ju inte berätta hela sanningen för dem! Och missuppfatta mig inte, jag skäms absolut inte för någonting jag har gjort eller gör, jag talar ju om det här i bloggen.. Jag är nämligen medlem på flirtfair.se, som jag kanske tidigare nämnt. Där gick jag med för att jag visste vad jag ville ha och inte hade tid eller ork att ragga på krog. Jag är endast intresserad av sex och vill inte spendera min tid letandes efter en potentiell pojkvän och fadersfigur till mina barn. Jag har som sagt ingen tid, och jag tror på att sånt ska ske naturligt. Men tills det händer så måste ju jag ha sex.. Och då hittade jag mig en kille på flirtfair. Inget konstigt med det, va? Jag funderade först på om jag skulle nämna att jag har barn, jag vet, jag skäms att jag ens tänkte tanken på att utesluta sådan information. Men å andra sidan så visste jag inte om det var nödvändigt först, men jag skrev det ändå, för att tala klarspråk.
Kommentera
Med tanke på titlen så kanske det är dags för mig att faktiskt skriva någonting om mitt sexliv, eller vad tycker ni? En kvinna i min ålder har ju varit med om både det ena och det andra, och varför inte dela med sig, tycker jag. Vi är väl fria för att tala om sex och sådant, eller? Hur många knull jag har haft tänker jag dock inte berätta, det är någonting som jag väljer att hålla för mig själv (eftersom jag tappat räkningen hehe). Hur ska då en ung singel kvinna med barn skriva ett smakfullt inlägg om sitt eget sexliv? Det är mycket svårt, omöjligt, skulle jag påpeka. Varför? För att hon är kvinna helt enkelt. Det är ingen nyhet om att män skryter om sina sexliv, före och efter barn. Men när hörde ni senast en kvinna skryta om sex på parkbänken på lekplatsen? Sällan, om inte aldrig? Varför? Eh, jo ni har fattat vart jag vill komma…
KommenteraHej igen läsare…
Idag tänkte jag behandla ämnet kärlek. För kärlek är någonting som man får massvis av när man är mamma som jag är. Jag älskar mina barn så otroligt obeskrivligt och dem (hoppas jag i alla fall) älskar mig tillbaka.. Det är kärlek nummer ett i mitt liv – kärleken man hyser för och mottar av sina barn. Helt underbart! Men sedan finns det en annan sorts kärlek, och det är den sortens kärlek jag tänkte skriva lite om idag. Flirtfair.se och ett aktivt dejtingliv på nätet har hjälpt mig inse hur jag tycker och tänker, och vad jag vill ha ut av ett förhållande. På senaste tiden har jag blivit allt mer uppmärksam på vilket uttryck jag lämnar på folk, hur rättare sagt killar uppfattar mig som. Med så många sexiga kvinnor ute i världen så kände jag att det var på tiden att jag skaffade mig en winner personality. Jag har, som en vän uttryckt så väl, alla ingredienserna men kakan är inte riktigt färdigbakad än. Så jag blev plötsligt medveten om minsta lilla rörelse, beslut, uttryck och ord som kom ifrån mig. Paranoid blev jag, med andra ord. Efter att det hade lagt sig så tror jag faktiskt att jag stolt kan meddela er, mina fina läsare, att jag växt till mig lite. Det här med att vara självmedveten är djupt underskattat. Ni kan inte förstå min glädje av att äntligen har satt ihop en liten pusselbit av helheten av mig själv.
Efter att ha klarat av den biten så var det dags för nästa steg. Bli mer självsäker när det kommer till dejting. Trots att jag har kunnat spela spelet rätt bra förut, så bör man ju uppdatera och ändra på reglerna lite då då. Efter ett tag måste man ju tänka efter om ens beteende är åldersanpassat för en själv. Det är absolut inte det beteendet jag är van vid är det gäller killar och dejting, inte om jag vill hitta mig en riktig man som det kommer att hålla med. Vad jag kom till underfund med var att jag helt enkelt inte ska böja mig för mycket. Många har problem med att kompromissa, men jag är snarare tvärt om. Jag har anpassat mig alltför mycket utifrån killens behov och vanor, vilket har gjort att jag aldrig riktigt visat vem jag själv är och förhållandet därmed dött ut. Jag tror att det är ganska vanligt att man blir mer av en individ med åldern, men jag väljer att se det som en extra guldstjärna för mig ändå för att jag kommit på det.
Hur jag kommit fram till allt detta skriver jag nästa gång. Nu ska jag logga ut från flirtfair, eftersom jag har lärt mig tillräckligt och inte är i behov av sajten tillräckligt mycket.
Kram.
KommenteraHej läsare!
Jag är en singel mamma som tänkte att det är dags för mig att skriva om mitt liv som mamma, singel kvinna, och egenföretagare. Jag har gått lite kurser i kreativ skrift och startade därefter den här bloggen för att jag ska fortsätta skriva. Förhoppningsvis är det givande, lika mycket för mig som för mina läsare, och vi lär oss någonting av det allihopa.
Som ung tyckte jag om att experimentera sexuellt, testade allt från gruppsex till att ha en och annan knullkompis. Jag var en otroligt rastlös person och blev lätt uttråkad. Allt som jag påbörjade avslutade jag med fart och ville därmed prova på nya utmaningar. Jag känner mig därför, med mina 32 år, snarare som en 52-åring med tanke på min livserfarenhet. Dejting är, å andra sidan, någonting som jag ännu inte lyckats klura ut. Jag fick min son för två år sedan. Jag var tillsammans med pappan (även han en före detta knullkompis) i 6 år, men förhållandet dog ut sent inpå min graviditet. Det var lika bra att det blev så, så att man slapp hjärtebekymmer när man hade ett spädbarn att ta hand om. Vi behöll vänskapen så gott som det gick hela tiden och nu har det växt till att vi verkligen blivit ganska goda vänner och därmed har ett väldigt sunt förhållande som familj trots att vi båda är singlar.
I den här bloggen tänkte jag skriva lite om mitt liv som singel mamma, men också lite om hur jag och mitt ex träffades och vad som ledde till att det tog slut.
Kram på er.
Kommentera