Dagen innan sin 3 månadersdag sov tösabiten sig igenom HELA natten. Från 19.30 till fortfarande 07.32. 21.30 vaknade hon för en slurk och byte av blöja, men somnade snabbt om igen. Detta kan jag nog vänja mig vid
Nu ska bara jag gör detsamma. Ja, maten klarar jag mig utan, men att sova hela nätter är det svårare med. Är uppe och pinkar minst 3 gånger, men det är mitt eget fel. Jag slarvar med vattnet under dagen och får hinka i mig på kvällen. 3 liter SKA ner. Så är det bara. Dessutom slinker gärna en kopp the, eller kanske 2, ner kvällstid. Mycket vätska som vill ut med andra ord.
Förresten. Barnboken jag är med och författar börjar ta form. In och läs HÄR. Nästa vecka publiceras min del
Kommentera (150)Hur gick det med Dixie efter sprutorna då? Jag är bäst på att säga A, men glömmer lätt bort B så här kommer det. Dixie reagerade med feber i natt. Hon var kokande het då hon vaknade för mat vid 4, men då tösabiten åt som hon skulle och snabbt somnade om struntade jag i att ta tempen och ge alvedon. I morse var hon som vanligt igen. Hon har inte ens ont i låren där de båda sprutorna sattes
Idag har vi tränat på att ligga på mage. Inte långt kvar tills hon rullar över, men hon HATAR det och därför tränar vi allt för sällan. Hon kommer nog på det så småningom.
Wildingen och Jon är som vanligt hos farmor. Det är ju onsdag. Jag tycker det är så härligt att han tar sin lediga eftermiddag/kväll och åker iväg med henne. Jag vet hur trött han är när han gått upp tidigt (ännu en familjemedlem som är seg om morgnarna) och det är faktiskt ett litet projekt med att klä på och packa in ungen i bilen, men det hindrar honom inte. Det är deras dag och jag vet att Wilda älskar det
Kommentera (23)Det hade jag glömt. Eller rättare sagt förträngt. Idag var det dags för de hemska sprutorna för liten. Som hon skrek. Det gjorde så ont i mitt mammahjärta. Nu håller vi tummarna att hon inte blir lika dålig som syrran sin. Hon fick skyhög feber och man kunde inte hålla henne på flera dagar då hon hade så ont i sina tjocka lår
Växt hade hon inte gjort så mycket. Jo, på längden, men inte på bredden. Snart 3 månader ung är hon
5090 gram lätt
59,5 cm kort
39,8 cm runt huvudet
Hon har alltså hoppat ner ett snäpp på viktkurvan, men det är inget som oroar mig. Hon har den senaste veckan hoppat över ett mål då hon hellre sover än äter. Hon tar igen det så småningom. Det är en liten tös helt enkelt
body; HM, dregglis; dregglis.se (hur snygg är inte färgen??)
Hon hittade förresten sina händer idag. Hon blev helt chockad. Och pittögd. Så jäkla sött. Tänk att få göra en sån upptäckt. Med detta kommer det förstås en fas. Dessa jäkla faser. Nu håller vi tummarna att den inte blir allt för hemsk.
Wilda har varit lite ur form idag. Antagligen var hon lite trött. Först dagis (sov endast 45 minuter), sen besök hos Eva och Clara, därefter till BVC och när vi kom hem kom farmor över en sväng som busade skiten ur henne. Halv 8 däckade hon på 2 röda
galenpanna
det är en pyjamas, INGEN body som många tror. från KappAhl
Mellan sina dippar har hon myst med Dixie väldigt mycket idag. Klappat, pussat, kramat och bäddat om. Ni förstår att mitt hjärta smälter va?
jag och lillasyrran
nu ska Dixie sova och vara snäll
För bara någon vecka sedan tittade Wilda på sitt djurgårdspussel med frågande min. Vad ska detta vara bra för? Det var mycket roligare att bita i pusselbitarna eller kasta runt dem i huset. Nu är det andra bullar
vi börjar med gacka = anka och tupp
Nu sätter hon bitarna direkt. Hon har memorerat var de ska sitta och säger djuret eller djurets läte när hon pekar på den tomma platsen. Inte ens jag vet vad som ska sitta var
vi närmar oss
Vanliga pussel har vi fortfarande inte gett oss på. De bitarna kastas än så länge bara runt. Eller stoppas in i diverse hål och lådor
tada!
Undrar Ni vad hon önskar sig i julklapp eller födelsedagspresent kan pussel vara en bra idé. Eller alla Astrid Lindgrenfilmerna. Vilken som. Eller nya diadem. Eller vet Ni vad? Jag ska komma på en riktigt lång önskelista till Er. Även till Dixie. Det är ju snart dop för hennes del och något ska hon ju få
man kan inte alltid skratta
Dixie är förresten otroligt kittlig. Precis som storasyrran sin så kiknar hon av skratt då man kittlar henne under hakan. Jon tycker det är elakt. Jag tycker det är skitkul
det är synd om mig
Annars har det varit ännu en lugn dag för oss. Stackars Wilda har inte varit ute på hela dagen. Det har nog aldrig hänt, men någon gång sk ju vara den första. Vi har bläddrat igenom alla hennes fotoalbum, Wilda har kissat på pottan hundra gånger, bajsat på golvet (hon han inte fram i tid), ätit fläskgryta med hericot verts, busat, bla, bla, bla….
Nä, nu ska jag umgås med min man. Hörs imorgon kära Ni
Kommentera (8)Inget för mig innan jul då jag kämpar på med min challenge. Om jag är ledsen för det? Nej då. Inte det minsta. Jag lyxar till det på mitt eget lilla vis. Min älskade kesella blandar jag med kanel, kardemumma och sötningsmedel (JA! SÖTNINGSMEDEL). Det smakar jul i min mun i alla fall. Jag ska faktiskt testa blanda i saffran ikväll. Kan ju bli spännande. Lussebullskesella. Det låter ju gott i alla fall
Idag kämpade Wilda inte emot John Blund och sover nu så gott. Konstigt nog med tanke på att hon sov till kvart över 8. Dixie däremot är pigg som en lärka. Fast det är ok så länge hon är glad. Hon skrattade förresten högt för första gången idag. Underbara unge
Kommentera (27)