VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Jag grät

Jag gråter väldigt sällan. Oftast gör jag det när jag är trött. Eller hungrig. Idag var kanske en kombination av båda, men jag behövde helt enkelt släppa på trycket.

Jag mår väldigt bra för tillfället. Mycket som klaffar helt enkelt. Jobb, träning, familj, kost, sömn. Ja, det är så mitt liv ser ut just nu och jag prioriterar så gott jag kan. Jag önskar jag kunde klona mig ibland, men det har visst ingen lyckats komma på hur man gör.

Varför gråter jag dårå?

20140608-180133-64893176.jpg

Jag började jämför mig. Inte med mig själv utan med alla andra. Och jag snackar så klart om träning. Trots att jag har ökat vikter på stången och tar vikter jag aldrig trodde jag skulle kunna ta när jag började styrketräna för bara några år sedan känner jag mig så fruktansvärt svag. Jag försöker att tänka på alla mina framsteg. Vissa större. Vissa mindre och oftast tycker jag att jag är grym. Att jag får ihop allt.

Eget företag, 2 barn, en man som jobbar otroligt dumma tider, pussel med barnvakt,m.m. Jag vet att jag inte är originell och jag säger inte att jag har det tuffare än någon annan. Jag försöker bara mig själv cred för att jag faktiskt orkar.

Det är så lätt att titta på tjejen bredvid som tar dubbelt så mycket på stången, men vad vet jag om henne? Hon har kanske (antagligen) lagt ner sjukt många timmar med den där stången. Hon har kanske tränat sen barnsben. Hon har kanske grymma coacher som finns där för henne dagligen. Hon är kanske bara helt enkelt grym!

Varför det är så viktigt för mig att vara stark? Jag vet faktiskt inte. Kanske för att jag tycker det är så kul att träna och faktiskt vill se resultat? Kanske för att jag tycker det är coolt?

När jag hade suttit där ett tag och tyckt att jag är sämst i världen tog jag mig själv i kragen och ryckte upp mig. Vem behöver jag bevisa för att jag kan ta vissa vikter? Helt ärligt vet jag att de flesta fullständigt skiter i vad jag har på stången.

Sen blir jag arg på mig själv. Är man stark bara för att man kan lyfta tungt? Att jag kan göra strikta muscle ups och 14-16 strikta pull ups i rad. Är inte det att vara stark?

Skärp dig!


Kommentarer


  1. Hanna 8 juni, 2014 on 22:54 Svara

    Det är skönt att gråta ut!

  2. Agneta 26 juni, 2014 on 17:12 Svara

    Du om någon är stark som vågar erkänna å sätta ord på dina svagheter! Så ser jag det!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna