Jaha.. och vem kan man nu lita på egentligen?
Att få höra skit om sig själv och sin familj på omvägar är inte kul. Speciellt inte när anklagelser och påståenden inte stämmer.. När man hör att det är en gravt förvriden version av verkligheten.. förvriden till det mest negativa såklart.
Den senaste tiden har vi bland annat fått höra saker som:
- Att vi inte har koll på att barnen äter. Varken frukost eller middag tydligen.
Okej?? Mycket märkligt då det går åt en väldans massa mat här i huset. Frukost brukar barnen reda upp själva på vardagar innan de gå till skolan. De är mellan 8-15 år.. och vet således hur man äter frukost. Det är dessutom alltid någon av oss som är hemma på vardagsmorgnarna..
Och middag.. ja, det äter vi precis som de flesta familjer tillsammans.. alla sitter vid bordet vid samma tillfälle.. inga konstigheter.. eller? Och visst händer det att någon saknas vid middagsbordet av olika anledningar. Någon kan vara hos en kompis eller på träning. Då kan det ju hända att de får äta när de kommer hem istället för tillsammans med alla andra.
På helgerna är det väl så att barnen kan ha klivit upp innan vi vuxna.. å då har de antingen ätit frukost innan vi klev upp, eller så äter de tillsammans med oss.. sen serveras det både lunch och middag.. å fika på kvällen.
Vi vet inte riktigt vad vi ska säga om det? Känns det onormalt på något sätt? Ser barnen utmärglade och sjuka ut på grund av brist på mat? - Att vi är dåliga föräldrar som inte är med på alla träningar och matcher i alla idrotter.
Hmm.. ja, det stämmer att vi inte alltid kan vara med överallt. Men gör det oss automatiskt till dåliga föräldrar? Fotbollsträning, innebandyträning, gymnastik med mera flera gånger i veckan och matcher på helger. Det är klart att det skulle funka att vara med vid varje tillfälle.. om vi inte hade något annat att göra.
Vi försöker vara med när vi kan.. när vi inte kan skjutsa har vi löst det med samåkning med någon annan. Fast det är tydligen fel..samåkning är tydligen inte okej? Är alla ni andra som har barn som utövar idrotter med på alla träningar och alla matcher?
Det är inte bara detta vi fått höra gör oss till dåliga föräldrar, finns mer. Någon sitter alltså och hittar på saker om oss som en ”vanlig” familj inte ens skulle ifrågasättas för. Vi vill inte se oss själva som offer på något vis men visst är det så att man blir förbannad, vad ger andra rätten att snacka skit om oss och sprida osanningar? Vi gör precis om alla andra vårt allt för våra barn, men det betyder inte att vi kan sitta med på alla matcher eller att vi breder deras smörgåsar. Tyvärr har vi sedan vi blev en polyfamilj upplevt att vi kollas på ett helt annat sätt än innan, bilar kör sakta sakta förbi vårt hus, vi ifrågasätts på ett helt annat sätt och som nu, saker som är normalt i andra familjer har någon fått till att det är onormalt i vår. Ska vi göra allt ”bättre” än alla för att vi är dom vi är? ska våra barn inte ha samma förutsättningar? samma regler? samma privilegier? Om alla andra gör på samma sätt som oss, hur kan det vi gör bli fel?
Kan man lita på någon? Vem vill oss så illa att man sprider sådana rykten? Våra barn har allt dom behöver, både var gäller kärlek och materiella ting, dom har tak över huvudet, mat på bordet varje dag (flera gånger) men vi låter dem utvecklas och lära sig saker också, vi curlar inte barnen. Dom får breda sin egen smörgås, gå själv till träningen och till skolan.
Innan vi bodde tillsammans fick vi t.ex. höra att våra barn var duktiga som klarade vissa saker själva, nu är det svårt om, måste dom göra saker själva och växa som individer så är vi inte närvarande….
Snälla, du som sprider detta om oss, kom gärna och prata med oss istället…
