Månadsarkiv: oktober 2015

Annons

Ett steg framåt och ett steg bakåt

badhusparken

 

I dag tog vi en härlig promenad ner till badhusparken för att mata fåglarna, härligt väder men lite väl kallt då vi inte riktigt har kläder för denna årstiden här. Bebisarna sov gott hela tiden och vi passade på att möta upp Lindas kusin och hennes lilla bebis på 3 månader när vi var ute.

I går, på deras månadsdag fick vi då äntligen gå ut med vagnen utanför sjukhusets väggar, Hampus syster och hennes svägerska kom hit och vi gick tillsammans, vilken känsla att få ta med sina bebisar ut och få rå om dem alldeles själva utan personal som övervakar. Nu är det inte så illa som det låter, personalen är fantastisk, men ni förstår säkert hur vi menar:)

I går blev även Signe av med sin övervakning, inga mer sladdar att ta hänsyn till, underbart! Nils fortsätter dock att dippa emellanåt och har fått tillbaka sin medicin för det så honom håller dom uppkopplad och när vi går ut får vi ta med oss en dosa som larmar om det skulle vara så att han går ner. Känns tryggt att ha den med. Han tycks dock vara en utekille så han ligger mestadels runt 100 i syresättning då vi är ute.

Så nu är det alltså Nils det hänger på när vi får åka hem:) Han måste sluta dippa, läkarna ska bara komma på varför han gör det och hur det ska motverkas. Från och med i går testar både Signe och Nils en ny mat för att se om det är hans mage som spökar. Blodprover är tagna för att utesluta någon infektion och i morgon ska hans blodvärde kollas igen, det låg nämligen lite lågt sist. Mycket på gång med andra ord.

//Polyfamiljen

Annons

4 veckor gamla

4 veckor gamla

Vi har nu tillbringat fyra veckor på neonatalavdelningen. Det har varit fyra tuffa veckor på många sätt och vis. Det är psykiskt påfrestande att vara låst till att vistas inom dessa fyra väggar större delen av dygnet, dag ut och dag in. Vecka ut och vecka in.
Men det går framåt med små steg hela tiden… och snart, snart börjar vi se mållinjen. Idag togs sonderna bort eftersom både Nils och Signe äter fulla mål för egen maskin nu. De har även tagit bort den sista medicinen som skulle hålla dem piggare för att orka andas. Känns skönt att de är pigga nog utan medicin nu.
Om vi tänker tillbaka har det gått undan ändå med allt. I början låg de i kuvös, hade navelkatetrar, nålar i fötterna, elektroder på bröstet… kunde varken andas eller äta i någon ordning.
Allt eftersom har de plockat bort ena saken efter andra och nu har de bara övervakning för att se att de syrsätter sig som de ska.

I morgon ska vi se om läkaren kan tillåta att vi tar med oss småttingarna ut i vagn en stund. Skulle kännas som en otrolig frihet att få komma ut med dem och rå om sina barn utan personal som övervakar oss varje sekund.

Ha det gott.
Polyfamiljen

Annons

35 fulla veckor

35 fulla veckor

I går hade jag varit i v 35+0 om inte Nils och Signe valt att komma ut till oss tidigare. Vecka 35 betyder på Neo att man har möjlighet att få åka hem om allt är bra. Det var givetvis det vi hade hoppats på att få göra, nu blev det inte så. Nils dippar fortfarande så att ha honom övervakad är ett måste. Han kommer snabbt tillbaka själv men man vet aldrig så vi blir kvar här tills han slutat att dippa, känns skönt att ha honom övervakad samtidigt som vi givetvis vill åka hem. Signe har inte dippat på flera dagar, men som läkaren sa i dag, tjejer är ju lite tidigare med det mesta;)

I går var storasyskonen hit och hälsade på, momma och moffa givetvis också, även om vi hunnit träffa dem lite i veckan som var är det alltid mysigt när dom kommer hit och hälsar på och även att dom får träffa bebisarna. Dom har det bra hos momma och moffa men givetvis ska det bli skönt att få komma hem och komma tillbaka i rutiner igen.

Annons

Faderskapstest – Resultat

IMG_0730

Några dagar efter förlossningen gjordes ett faderskapstest för att fastställa om Erik eller Hampus är far till tvillingarna. Eller om de är far till varsin. Att det skulle göras ett faderskapstest var något vi bestämt långt innan de föddes. Inte för att det spelar någon praktisk roll för vår egen skull. Hur än resultatet blir så är vi föräldrar till barnen alla tre. Vem som är biologisk far är endast något som står på papper.
Testet har vi gjort för barnens skull. Om det uppstår en situation är det är av vikt att veta vem fadern är så är det skönt att vi vet det då. Och lär komma en tidpunkt då barnen vill veta och då har de rätt att veta.

Häromdagen kom brevet med resultatet.. så nu vet vi hur det ligger till.
Till alla som nu varit nyfikna på det så kan vi meddela att… vi inte kommer berätta resultatet.
Vi vill inte att det ska påverka barnen eller hur någon behandlar dem. Vi vill och hoppas att alla närstående vill ta dem till sig som våra barn och att det biologiska faderskapet inte ska spela någon roll.

 

Polyfamiljen

Annons

Vi kämpar vidare på sjukhuset

IMG_0711

Signe flyttar sig gärna och ligger nära Nils medan han inte är lika intresserad av att ligga å knö med syrran:)

Har varit dåligt med uppdatering den sista veckan, men vi kämpar på vidare här på neonatalavdelningen och det går framåt för både Nils och Signe.

Dom har i dag blivit av med värmebädden och har istället fått på sig kläder. Från början har dom värmebädd ställd på 37 grader och ligger då bara i blöja för att komma så nära värmen som möjligt. Sedan tempas dom varje morgon för att se hur dom ligger till och man har sänkt värmen vartefter dom klarar att hålla den själv. Och i dag togs den alltså bort helt. Känns skönt att ha ”bockat av” en grej.

Dom kom ju ur både c-pap och kuvös väldigt snabbt och klarade allt själva väldigt bra men så kom ett litet bakslag förra veckan, dom började ”dippa” dom glömde helt enkelt av att andas, Nils lite mer än Signe. I lördags vaknade vi med att det stod 3 sköterskor vid deras säng och gav extra syre till Nils då han hade svårt att komma tillbaka själv, inget roligt uppvaknande men allt gick bra och han har sedan dess inte behövt någon hjälp för att komma upp igen då han dippat. Dom fick medicin som skulle hjälpa dem komma ihåg att andas och den ska dom ha nu till över helgen så hoppas vi dom har hunnit mogna lite mer och klarar sig utan den sedan. Övervaket blir dock kvar några dagar till, tills dom ser att dom inte håller på och går ner.

I dag kulle dom ha varit 34+5 veckor om dom varit kvar i magen, känns konstigt att dom redan varit här i nästan 4 veckor, ofattbart, tiden har gått långsamt men samtidigt så fort, känns om dom alltid funnits här hos oss.

Dom börjar nu likna bebisar mer än små fågelungar:) Dom var ner och vände på c:a 1500 gram båda två men dom har vuxit på sig bra och i dag vägde Nils 2208 gram och Signe 2332 gram.

Det var en liten uppdatering från neonatalen:)