Så var turkietresan gjord och vi är hemma igen..
Att vi hittade en bra resa och kom iväg spontant var helt klart värt det. Att få släppa allt hemma en vecka och göra något helt annat känns som det behövs mellan varven. Det var skönt med sol och bad och glass i mängder till barnen. Slippa disk, tvätt städning och jobb för oss vuxna.. Äta och dricka gott och bara njuta av livet.
Bara synd att inte hela familjen kunde åka då yngsta dottern inte har något pass. Vi vill ju kunna ta med alla och låta dem uppleva saker och njuta av såna här resor.. men tyvärr är inte det möjligt så länge inte I’s mamma skriver på pappren för ett pass. Vi har diskuterat det flera gånger tidigare men tyvärr har hon inte ändrat åsikt.
I våra ögon finns det ingen anledning att hindra ett barn från att följa med på en charterresa till Turkiet. Vad är det egentligen som skiljer en resa utomlands från en resa inom Sverige? Hur det än är och var man än är så håller man väl koll på barnen.. ser till att de har det de behöver och inte far illa?
I’s mamma har haft många argument som vi inte förstår oss på.. Att det är onödigt, farligt, hon är för ung.. och allt vad det nu är..
Men det är väl värt att ta upp till diskussion igen.. Å vägrar hon fortfarande så vet vi inte riktigt vad vi ska göra? Finns det ingen sätt att kringgå detta? Hur kan en av vårdnadshavarna få bestämma såna här saker? Att sätta stopp för något den andra vårdnadshavaren vill ta med sitt barn på.. som är roligt, lärorik och får barnet att växa..
Vi trivs iallafall väldigt bra i Turkiet. Vi ska dit i september igen och då blir det två veckor.
Vi har även börjat titta lite på lägenheter i Alanya. Eftersom vi skulle vilja åka oftare och kunna vara kvar längre och som det passar oss så skulle det kunna vara en bra lösning att ha en egen lägenhet där. Vi får se när det blir. =)
Men innan resan i september ska vi hinna med lite annat också.
På fredag fyller Hampus år och vi får väl se vad det blir av den dagen..
Å så väntar två veckor med rätt intensivt jobb. Det är semestertider och vi är lite kort med folk på jobbet och så är det ju Dundermarknaden i mitten av juli och då blir det till att jobba rätt mycket. Och det ger ju samtidigt bra med lön.
Den 14:e juli går vi på semester och har planerat att åka iväg med husvagnen två veckor. Denna gång med en familj till som vi blivit mycket goda vänner med. Det ser vi mycket fram emot! =)
Om ni visade att ni tar ansvar för barnen, främst de två yngsta, och inte låter dem fara vind för våg. Då skulle kanske mamman ändra åsikt?
Om ni visade att ni tar ansvar för barnen, främst de två yngsta, och inte låter dem fara vind för våg. Då skulle kanske mamman ändra åsikt?
Du får gärna förklara vad du menar med att vi låter dom fara vind för våg? Att dom leker ute på lekplatsen själv? Att vi inte går 2 dm bakom dem och har lindat in dem i bubbelplast? Vi låter dem inte göra något som vi anser är farligt men ger dem ett eget ansvar för att låta dem växa och bli självständiga individer..Barn behöver lära sig att leka med andra barn, att sitta fast med mamma eller pappa vid fikabordet får inget barn att växa..
Att låta 5 och 6 åringar leka själva på en lekplats ni inte kan se från huset kl 11 på en lördagskväll medan ni har fest hemma? Det tycker inte jag är bra föräldraansvar. Att klä barnen med minimalt med kläder (kjol, strumpbyxor, tygskor och en tunn jacka) på sista april när det var rätt kallt och de flesta andra barn var klädda i betydligt varmare kläder. Trots att ni vet att I är väldigt frusen av sig. Ni lät henne fara runt själv. Hon var ledsen och behövde hjälpen ingen förälder eller ansvarig vucen fanns i nätjuren. Hon visste inte ens var ni var. Vet också att en annan vuxen tog upp henne i famnen och värmde henne inuti sin jacka då hon var ledsen för att hon frös. Ja, jag kan räkna upp fler saker. Det handlar inte om att linda in henne i bubbelplast, utan om att hon har rätt att känna sig trygg och att ni har ett ansvar att se till att hon är trygg och säker den tid hon vistas hos er.
Att låta 5 och 6 åringar leka själva på en lekplats ni inte kan se från huset kl 11 på en lördagskväll medan ni har fest hemma? Det tycker inte jag är bra föräldraansvar. Att klä barnen med minimalt med kläder (kjol, strumpbyxor, tygskor och en tunn jacka) på sista april när det var rätt kallt och de flesta andra barn var klädda i betydligt varmare kläder. Trots att ni vet att I är väldigt frusen av sig. Ni lät henne fara runt själv. Hon var ledsen och behövde hjälpen ingen förälder eller ansvarig vucen fanns i nätjuren. Hon visste inte ens var ni var. Vet också att en annan vuxen tog upp henne i famnen och värmde henne inuti sin jacka då hon var ledsen för att hon frös. Ja, jag kan räkna upp fler saker. Det handlar inte om att linda in henne i bubbelplast, utan om att hon har rätt att känna sig trygg och att ni har ett ansvar att se till att hon är trygg och säker den tid hon vistas hos er.
Oj, du har verkligen koll på allt vi gör..? Måste nog varit några andra barn som du sett på lekplatsen den tiden för våra låg iaf och sov då. Men att dom får leka själv på lekplatsen är helt korrekt, men som 5 och 6 åring klarar man det anser vi! Sen har dom ju varandra om det skulle vara något.
Hur barnen är klädda är väl upp till oss men givetvis är det kläder efter väder som gäller, och hade du känt på jackan hade du känt att den var fodrad..Och än en gång är det så synd om I, hade dom andra gått nakna hade ingen brytt sig men I borde vi kanske haft med oss vagn och åkpåse till? Eftersom du känner I så väl och vet allt borde du också veta att ”jag fryser” är en fras hon kan använda även om det är 35 grader varmt ute och alla andra håller på att svettas ihjäl, även att ta till gråten är något hon kan göra flera gånger om dagen bara för att man pratar med henne å ställer en fråga. Det behöver alltså inte betyda att hon gråter av kyla… vi var inte där vidare länge heller, men det vet du ju eftersom du säkert klockade oss när vi kom och gick? Att hon inte visste var vi var vet jag inte varför hon sa, för vi sa att vi skulle vara kvar där hon lämnade oss. Det är alltså något vi måste prata med henne om att vara mer uppmärksam på det vi säger och komma ihåg det i så fall.
vi har ett ansvar att se till att ALLA barn i familjen känner sig trygga och säkra men vi har även att ansvar att låta dem växa, ta eget ansvar och känna att dom växer som individer. Inget barn mår i slutändan bra av att daltas runt.
Sen vistas hon inte bara här, hon bor här varannan vecka!
Vad är det mer för saker du stör dig på att vi gör, skulle vara intressant att höra…