Sist jag skrev var jag 41, nu är jag 42. Och allt är annorlunda. För nu har jag börjat på riktigt. Med de där positiva förändringarna. Det känns redan bra. Jag och Per är nästan lite snyggare redan nu – jo det är vi. Och lite kärare. Man blir det på något märkligt sätt när man har ett gemensamt mål och går en spännande framtid till mötes. Alla i familjen i sin takt och med sina egna delmål. Moltas första mål är att lära sig gå – de underbara tjejerna på miniSATS, Södra Station hjälper till.
Nu ska jag gå till Details och handla en riktigt jävla bra BH som min älskade make gett mig i present. Det är mitt delmål för dagen.
P.S Hej hej Camilla och Tommy, alltid kul när ni kikar in – men det är ju inte den här bloggen ni söker 
D.S
