”Kod för att importera min blogg till Nouw: 4636699180”
Att ge upp har aldrig varit min grej!
Ett öppet och ärligt inlägg…
Först och främst ska jag börja med att säga att jag är jätte tacksam över att jag fått möjligheten till denna graviditet.
Men att vara gravid är allt annat än en dans på rosor, här sitter jag igen femmte natten på rad där sömnen är nästintill obefintlig och smärtan i kroppen är som störst. Huvudet pulserar av det höga blodtrycket, kroppen värker och spänner pga all vätska som jag har, foglossningarna gör ont oavsett hur jag sitter eller ligger, sammandragningarna är kraftiga och tårarna rullar längst båda mina kinderna. Alla tanka cirkulerar i huvudet och många känslor kommer upp, jag är fruktansvärt trött på att vara gravid nu. Jag skulle kunna göra allt för att få ha henne i min famn ist för inne i magen. Oftast läser man på sociala medier om hur underbart det är att vara gravid, vilket gav mig en väldigt stor press. För jag kände verkligen inte så, hur kan det vara underbart att kramar toalettstolen 24/7 i 16 veckor för att sedan nästintill bli halvt rörelseförhindrar pga foglossningarna för att sen i vecka 27 få tillbaka det fruktansvärda illamåendet och dem vakna nätterna. Sen all oro den ständiga oron om man någonsin kommer att få lära känna sitt barn utanför magen. Det var först i vecka 33 som jag insåg att det är okej att inte älska att vara gravid, det betyder inte att jag inte är tacksam. För det är jag! Jag om någon har fått kämpa för detta barn och är enormt tacksam, jag älskar henne inte mindre för att jag tycker det är super jobbigt att vara gravid. Min kropp är bara väldigt medtagen av denna graviditet, kanske inte så konstigt med tanke på att den lagt på sig nästan 30kg i vätska.. något som också är väldigt jobbigt, att se sin kropp försvinna att inte känna igen sitt egna ansikte i spegeln på morgonen när man vaknar.
Till alla er som är gravida, fy fasiken vad vi är bra! Tänk vad vi går igenom för att få ge den vi älskar den finaste gåva man kan få. Ett barn! Tänka att det är vi som skapar ett liv, att vi först låter det växa inom våra kroppar i nio månader för att sedan stå för huvudfödan för dem i cirka sex månader. Och självklart för att älska dem för resten av våra liv, vi är helt fantastiska! 
tjugoförsta december
Först och främst ber jag så hemskt mycket om ursäkt för min frånvaro här inne. Men ibland kommer verkligheten ikapp en och då gäller det att prioritera varenda sekund på dygnet känns det som.
När jag blev gravid så planerade jag och B att jag skulle jobba fram tills två veckor innan förlossningen, att vi skulle köra upp till ullared för att fixa alla nödvändiga saker till bebisen, jag var helt säker på att jag skulle älska min kropp som gravid, att livet skulle vara en ända stor lyckobubbla. Men ack så fel vi hade! Jag har som jag berättat innan åkt in och ut på sjukhuset med blödningar och sammandragningar, vilket som ökat väldigt kraftigt dem senaste veckorna. Så pass mycket att vi till och med fick åka in till förlossningen för man var rädd för att den var pågång.. Vilket den som tur var inte var! Men skorpan där inne var väldigt stressad och påverkad av dessa förbannade sammandragningarna, så jag fick utskrivet bricanyl i tablettform och så visade det sig att jag hade en urinvägsinfektion och det är väldigt vanligt att det påverkar sammandragningarna till att bli fler och intensivare. Väldigt jobbigt och efter det besöket har jag nog alldrig riktigt släppt min oro för om jag kommer att få gå denna graviditeten ut eller om hon kommer att välja att titta ut tidigare. Sålänge hon stannar där inne tills vecka 30 är jag lugn, men jag vet att det är absolut inget som jag kan påverka. Jag får helt enkelt ta det lugnt njuta av att göra så lite så möjligt fram tills det är dax. Något jag har väldigt svårt för, speciellt eftersom man inte mår jätte dåligt i övrigt. Det är ju först efter man gjort något som jag får ont.. Men som tur är har vi skyndat på med inhandling av det mest nödvändiga så att jag ska slippa springa runt mer i affärer från och med nu. Självklart har vi inte handlar allt men, mycket kläder har där blivit köpt, vagnen är inhandlad och står fint uppackad i våran hall lika så babyskyddet som vi köpte i fredags. Jag är fruktansvärt nöjd! Besafe var ett självklart val för oss eftersom vi vill att skorpan ska ha det absolut säkraste ovs prislappen. Det finns inget som är dyrt när det kommer till hennes säkerhet! Kommer visa bilder på både kläder,vagn och babyskyddet jag ska bara försöka leta upp min laddare till kameran så ni kan få ordentliga bilder!
Så nu vet ni lite varför jag varit frånvarande iaf, och jag ska försöka uppdaterar oftare för jag älskar ju att skriva av mig och dela med mig av denna resan!
Idag har vi hälsat på skorpan igen, hade ett besök bokat hos specialist mödravården hos en läkare där och äntligen så hade hon lagt på sig lite i vikt. Sååå skönt! Allt såg bra ut med henne och det var en lättnad eftersom jag mått pytton nu ett par dagar pga antibiotikan jag äter pga urinvägsinfektionen. Svårt att få i sig ordentligt med mat när illamåendet hela tiden står en i halsen, men hon var inte påverkad och nu har jag bara en dag kvar på kuren så det är skönt! B är ute på lite ärende och jag sitter i soffan med en vild bebis i magen som har disco tror jag. Ikväll ska vi passa på att njuta av varandra innan alla våra julfirande drar igång!
Hoppas allt är bra med er och att er jul blir perfekt!
Många kramar Amanda & Skorpan
Första advent
Så swishade veckan förbi som aldrig förr och helgen knackade på dörren. Igår var vi på rutinultraljud, ni som inte varit på ett jag lovar att det kommer vara en dag ni kommer att minnas med ett extra stor leende på läpparna. Trots att vi redan genomgått 20ultraljud med vårt lilla mirakel, så är ett rutinultraljud något helt annat! Vår lilla prinsessa var väldigt envis och ville inte alls att barnmorskan skulle kolla på hennes läppar, så jag fick gå och gissa och skaka rumpa för att hon skulle lägga sig rätt. Men icke, hon drog upp händerna direkt vi fick till en bra vinkel på ansiktet. Efter över 40 minuter så lyckades vi till och med få ett leende fångat på bild och barnmorskan kunde se att allt såg bra ut. Hon är lite mindre än vad en ”normal” bebis är i veckan 20, men hon hade vuxit på bra och det var inget vi skulle vara oroliga över eftersom vi faktiskt väntade två mirakel ifrån början. Jag har två moderkakor och det andra barnet ligger kvar som en cysta i magen och tar lite näring ifrån den ena moderkakan. Men även det såg helt okej ut, den har vuxit lite men inte något som är någon fara för bebisen, vilket är så himla skönt. Något jag verkligen har varit väldigt orolig över, så det va en stor lättnad att hon tar den näringen hon behöver och växer som hon ska.
Något som vi var helt säkra på var ju att det var en pojke vi väntade, så det var en liten chock att det var en flicka som gömde sig där inne. Men vi båda blev väldigt glada över en liten flicka, Björn sa direkt ”hon kommer bli pappasflicka” och det tvivlar jag inte ett dugg på. Han kommer skydda henne ifrån allt det onda och vara den bästa pappan. Jag är enormt glad över att det är just B som ska bli pappan till mitt barn, för jag vet att vi tillsammans kommer att bli det bästa teamet. Vi är väldigt överen om vad som vi tycker är viktigt i barnuppfostran samtidigt som det kan finnas mycket vi är oens om. Men i det stora hela delar vi samma vaderingar.
Eftersom dem flesta butikerna har black friday så passade jag såklart på att köra in till Ystad för att se om jag kunde göra några fynd till lilla bebisen. Vilket var väldigt lätt, kom hem med tre nya bodys ett par byxor ett hårband en filt och två super söta klänningar. 
Älskar verkligen newbie som kappahl har, skulle kunna köpa varenda plagg. Nu kom äntligen min sambo hem så nu ska jag passa på att njuta av hans sällskap vilket är väldigt sällan just nu, han jobbar väldigt mycket kvällar och kommer hem mitt i natten. Sen sover han på dagen och kör och jobbar igen, så man får verkligen passa på när han väl är ledig eller när han jobbar dag!
Denna helgen har jag verkligen njutit av till 110% igår var Björn på julbord så jag hade Hanna här på kvällen för tjejsnack och idag kom mormor och morfar för lite kvalitetstid och nu har sambon och jag precis kommit hem ifrån julskyltningen inne i Ystad. Underbart!
Måndag och ny vecka
Har ni måndagsångest eller ni är som mig? Jag älskar måndagar, jag kan gå in med ny energie efter en helg med för det mesta tid tillsammans med min sambo, familj och vänner. Samtidigt som man kan lägga förra veckan bakom sig om den inte varit bra. Samtidigt som man har en helt oskriven vecka att planera! Älskar den känslan.
Idag har jag varit på jobbet och hjälpt till, jag hatar att vara sjukskriven på heltid och mår verkligen inte bra utav det. Min rygg och bäckenet orkar inte en hel dag på jobb ens, så jag förstår samtidigt varför jag borde vara hemma. Men det är så tråkigt! Jag hoppas verkligen att kiropraktikern kan hjälpa mig, har varit hos han två gånger och första gången fick han en chock över hur illa det var och andra gången fortsatte vi behandlingen. Jag känner skillnad det gör jag verkligen, för nu orkar jag gå och ta posten utan att det känns som någon drar sönder mig inifrån.. Nej nu är det slut gnällt, jag är så himla tacksam över att jag får chansen till en graviditet och jag är verkligen jätte lycklig. Längtar så efter att bebisen tittar ur!
På torsdag ska vi på rutinultraljudet och förhoppningsvis få se vad det är som gömmer sig där inne. Ska bli så spännande! 
Tänk att för 16 veckor sedan togs den bilden, ovetandes om vi ens skulle klara oss förbi vecka12. Och idag ligger jag här i sängen med en livlig bebis och går in i vecka 20, alltså är vi halvvägs snart. Hur galet är inte det?!