Mjölkens dag igår i riksdagen. Det var mycket folk, mer än väntat. Många bönder hade kommit vilket bara det visar hur otroligt viktigt detta är. Och jag tror att budskapet kom fram. Från oss bönder. Det är katastrof och något måste göras NU. Vi är utom makt att komma så det är nu upp till politikerna att agera om de vill ha kvar ett svenskt lantbruk. Och inte om ett år utan nu.
Så nu hoppas vi att de som var där tog till sig det som sas och att något händer inom en väldigt snar framtid.
Sedan bilade vi hem igen. I snöslask och snöyra, hela vägen hem. Inte alls det roligaste föret men med tre i bilen turades vi om att köra. En kompis åkte med oss och sista halvan körde han medans jag och C slocknade och var supersociala… Vi var hemma ganska precis till tolvslaget. Skönt att slänga sig i sköna sängen och fortsätta sömnen ett par timmar innan klockan ringde. Vi gick upp båda två men jag mjölkade och C la sig och sov på soffa i p-rummet.
Jag gick in när jag var klar, åt frukost och slumrade i soffan och C klev upp och körde igång sin arbetsdag. Han har lagat kulverten, bytt vajer och fått igång skraporna idag, ensam. Ni hör ju hur bäst han är. Men det andra ska hinnas med också, så som utfodring till alla djur.
Jag kom ut igen till mjölkningen. Så slapp han den i alla fall. Men det är inte "bara" att ta en mjölkning nu för mig. Jag får liksom betala för det sen, nu. Det känns i fogarna. Och två pass blev lite mycket idag. Men det är svårt att hålla sig heelt borta. Speciellt såna här dagar, när hela dagen tas upp av jobb som är utöver det vanliga. Det vardagliga måste ju fortfarande göras oavsett om man är trött eller om det blir sen sen kväll. Och att bara sitta inne då känns ju hur dumt som helst. Speciellt när jag mår så pass bra ändå. Men blir det för mycket säger kroppen till och det börjar den göra tidigare och tidigare nu.
Så nu är det vila som gäller. Sova nu och C mjölkar imorgonbitti.
Godnatt!