Vi började dagen med att åka iväg hela familjen på förmiddagen. C skulle till sjukgymnasten med sin axel och han släppte av mig och Lilla P på lekplatsen i närheten.
En trevlig stund med min lilla humla.
Sen åkte vi upp till staden igen. Domen skulle läggas på vår bil och se hur ett inbyte skulle kunna se ut. Under tiden åt vi lunch på stan och de sista små sakerna köptes in till min lilla inneboende i magen.
Väl hemma igen gick C ut och halmade och skrapade och jag och Lilla P tog tag i lite handtvätt i badkaret. Tyget till liggdelen till vagnen och skötväskan tvättades upp. En Liten kunde inte förstå varför han inte fick hoppa i och bada! Men det löste han till slut ändå… Några obevakade sekunder och han stod med kläderna på och duschade för fullt! Vattenunge.
Sen åkte vi och hämtade pappan som varit hos grannbonden och hjälpt till i lagårn. En kaffekopp där och sedan hem och lägga en trött Liten P. Nu är det vår tur att gå upp till sängen. Godnatt!
Här är det nattat av en Liten och Jag sitter i vardagsrummet och skriver. Det är fullt prat inne i köket. Lrfs lokalavdelning har styrelsemöte här ikväll där C är ordförande.
Tidigare idag har vi varit på Nordvik på ‘Spannmålslyftet’ som Maskinringen anordnar. Det ska vara några träffar där det pratas just spannmål. Vi har inte sått något spannmål hittils, bara grönfoder med insådd på det som plöjts och i fjol lite vete som vi balade. Men nu kanske det skulle vara intressant men helst då för just halmens skull! Kanske rent av strunta i att tröska och bara slå och bala för att få egen halm (som annars är svindyr att köpa!). I år har vi balat en hel massa hektar förväxt gräs som vi ströar med, men även varvar med halm som vi fått ta rätt på av grannbönder. Så ja vi får se hur vi gör.
Lunch fick vi också och det är alltid lär man sig nånting på såna här träffar man kan ta till sig.
Lilla P hade sin andra och sista dag på dagis för den här veckan. Så när vi kom hem åkte jag och hämtade han och sedan for pappan iväg till grannbonden för några timmars jobb.
Lilla P och jag lagade middag och förberedde sedan för kvällens möte med att bre mackor och fixa fika.
Lilla P väntade otåligt på att de skulle börjas fika och satt sedan med gänget på stora stolen och åt kvällsmacka, himla nöjd.
Efter den sedvanliga morgongröten rev mamman av ett träningspass här hemma. Jag har ju min skivstång som det nu är bara lite vikt på. Med den är det lätt att göra ”stora” övningar. Alltså enkla övningar men som tar stora muskelgrupper. Då jag nu kan kalla mig höggravid så gäller det att träna rätt och smart. Målet är att aktivera musklerna, inte bygga och inte kräma ur det som går. Som vanliga benböj och höftlyft för ben och rumpa, rodd med stång, militärpress och dips för överkropp. Fokus nu på de större muskelgrupperna och baksidan, rygg och axlar för att bära upp gravidkroppen.
En snabbdusch efter det och sedan skjutsa Lilla P på Järnsta. Vi föräldrar drog upp för en snabbtitt på bilen och lite diskussion. Så nu är det hem och tänka igen om detta kan bli The one.
När vi kom hem igen så byttes det om och vi gick båda ut till lagårn och ställde i ordning för Kalle som skulle komma och dräktighetsundersöka kvigorna den här gången. Vi har en behandlingsbox, vilket kändes lite som ett måste då man har köttisar. Så man kan stänga in dem ordentligt om något måste göras. Tex, kolla nån klöv, dräktighetsundersökas eller veterinärbehandlas.
-När är det min tur?
Kalle var sen så istället som att planen var att Lilla P skulle vara på dagis den här stunden så jag kunde vara till mera hjälp så var jag tvungen att åka och hämta han och han fick vara med ändå. Det blir ju lite svårare att ha han med då man ska hantera djuren såhär. Man blir ganska låst då man måste passa han hela tiden. Men det gick bra ändå. C är bra på det där med att vara på många ställen samtidigt. Vi upptäckte en kviga som inte var fertil. Hon hade alltså inga äggstockar och ingenting. Kanske hon varit tvilling med en tjur (90% av kvigor tvilling med en tjur blir sterila). Men svårt att veta då hon är inköpt. Men bra att veta det nu i alla fall, hon kommer aldrig att kunna bära kalv. Så det blir slakt på henne.
C åkte sedan för någon timmes jobb hos grannbonden och vi gick in för mat. Helt slut har vi nu sjunkit ner i soffan. C efter att ha varit ut en sväng till ikväll för halmning och den höggravida efter att ha varit på språng hela dagen.
Vi började dagen med att skjutsa Moster Fanny till tåget på förmiddagen. Det kramades hejdå och tittades storögt på tåget. ”Tuff tuff säger tåget!” Fast det gör det ju inte längre…
Det har blivit lite paketöppning idag också för Lilla P. Från oss och från farmor och farfar.
Och presenten från farmor och farfar skulle såklart provas direkt! Han har ju min fina John Deere-taktor som jag hade när jag var liten men nu har han fått en superfin tippvagn att koppla på! Det lastades snö med spaden han fick igår och tippades av i snöhögen.
Sen fick vi besök. Rådgivningsbesök. Två människor från Växa kom och vi pratade om vår situation och om detta med köttproduktion. Det finns så oändligt mycket att tänka på och inte minst det här att tänka OM. Att inte tänka i ”mjölkbanor” utan nu är det en annans slags produktion där det är andra fokusområden och det som var superviktigt inom mjölk inte alls har samma betydelse nu. Jag ska inte sticka under stol med att vi har ett enormt likviditesproblem nu. Och det kommer att vara några kämpiga år nu framöver innan vi har kommit in i snurren att kunna sälja djur. Eftersom att vi slutade så tvärt med mjölken har gjort detta ännu svårare än andra som lägger om som trappar ner eftersom och tar kanske fyra-fem år på sig att ställa om. Att under den perioden bygga upp en köttbesättning men samtidigt ha lite inkomst från mjölken under tiden. Men vi ska nog klara det här!
Men vi fick mycket tankar besvarade och vi tyckte att besöket gav oss ganska mycket.
Sen har vi haft en lugn kväll. Det bufflas hejvilt i magen och vi myser en stund innan det är dags att krypa ner i sängen.
Han som gjort oss till mamma och pappa. Världens bästa unge. Två år sedan, vart tar tiden vägen?! Samtidigt som det är svårt att minnas livet innan han kom till oss.
