Igår packade vi en picknickväska, tog på oss sköna skor och så gick vi på ett litet äventyr. I grannbyn kan man säga ligger Dalsberget. Det är Sveriges högsta kustberg! Ett berg som är så orättvist ouppmärksammat. 332 meter över havet och stack alltså upp över ytan då inlandsisen smälte.
Igenväxta stigar men vi tog bakvägen och den bättre vägen upp till masterna. Mycket igenväxt utsikt men vi fick några glimtar av den härliga utsikten.
Och efter att ha gått och letat stugan i skogen men till ingen lycka gav vi upp då magarna började kurra (och axlarna göra ont). Så vi gick upp på de öppna berget och så grillade vi korv.
En liten var fascinerad över elden och ville gärna hjälpa till och blev samtidigt otålig varför vi inte kunde börja äta på en gång!
Nya snabbskor har den Lilla också. Faktiskt det första nya par skorna han har fått! Hittills har vi klarat oss på ärvda av mamman och moster och så några traderaköp. Men nu har han fått alldeles egna, fina och snabba skor!
Och när magarna var nöjda med korv så packade vi hop oss, pussades lite och så vandrade vi neråt igen.
Ingen stuga och dålig utsikt men vi var rätt nöjda ändå över en härlig tur, med lilla familjen, belgiska vännen och så korvgrillning.
Och apropå lilla familjen, vi var ju en till som gick upp på berget. Ett väldigt liten en men ack så älskat litet hjärta.
Vi vill säga TACK så hemskt mycket för alla fina grattishälsningar ni lämnat ifrån er både här och där! Så fantastiskt att jag ska få vara med om detta igen, att bära på ett barn. Mitt och C’s barn. Det finaste som finns.
Jag ska såklart skriva lite mer om den första tiden som preggo, den har minst sagt varit annorlunda mot Lilla P redan men det kommer imorgon eller så. Håll utkik helt enkelt!
Nu är det dags att göra sig redo för säng och ladda för en ännu en jobbdag imorgon. Godnatt!