Godkväll. Efter powernapen (C hade varit ut och utfodrat medans jag sov) åkte vi och hälsade på ett par vänner och deras lilla bäbis. Gott fika fick vi och himla trevligt att åka från gården och träffa folk.
Vädret är ju helt underbart de här dagarna, lite kallt men superfint. Det börjar dras spår lite här och var nu, skidspår. ÅÅÅÅHH vad sugen jag är att åka! Mamma och Fanny tog en sväng idag, så avis! Men med en stor-mage och lite småkänningar av foglossning blir det ingen skidåkning innan bebben är utanför magen. Om det nu hinns med någon skidåkning den här vintern, men det får vi se!
När vi kom hem tog jag preggo-ledigt. C gick ut till lagårn och jag tog en lugn eftermiddag. Spela lite fiol, plockade lite disk och satt i soffan. Jag sprang ner och seminerade en kossaMu också.
Trots en lugn preggo-dag är jag supertrött, så det blir nog en tidig kväll i säng.
Trevlig kväll till er!
Magen blir större och större! Börjar bli lite tajt att knäppa knapparna.
Vi kom iväg till slut till den där staden. Som var fruktansvärt överbefolkad. Vi tog oss till Media Markt och C hittade en telefon. Det blev en Cat den här gången. Kan behövas så tufft liv som den stackars telefonen kommer att få. Vi tog oss till Babyproffsen, lite mat i magen sedan insåg vi att vi inte skulle hinna mer så vi åkte hem. Galet, flera timmar borta och den mesta tiden spenderades i bilen, i bilköer. Aja, jag hade ändå ingen lust att trängas i affärer.
Väl hemma var det bara att byta om och bege sig ut. Det gick inte att pumpa från förbrunnen… Röra om gick bra men inte pumpa över. Så det borde inta vara stopp i själva pumpen. C trodde att det kanske var för att det pös luft ur ett hål i slangen så C ska av och den och satte ihop den hel igen men det visade sig att det var fruset i slangen, ändå! Det borde ju inte ska frysa där nu! Men men, felet hittat och hålet som någon gång skulle måste fixas blev lagat.
Jag mjölkade. Fick besök av två fina vänner på kvällen som varit hemma över jul. Fika och prat. C kom in en sväng när pumpen var fixad. Men fick gå ut igen då det måste utfodras. Mattan på elevatorn på mixervagnen krånglar när det är kallt. Det kändes inte alls kul att gå och lägga sig när C var tvungen att gå ut igen. Men kossorna måste ju ha mat över natten.
Nu har vi kommit in från morgonmjölkningen. Gröten är i magen och en powernap väntar.
Kopplingen satt som berget på slangen. Men får inte vara dum, detta var C´s lösning. Ett snöre i varje ände och två traktorer som drog åt var sitt håll. Och det funkade!
Den röda-dagen-vilan blev ju inte alls någon vilodag. Jobb hela dagen lång efter morgonnapen. Båda traktornerna tomma på diesel så bara att åka och tanka. Vi har ingen farmartank hemma på gården utan åker in på Vallen och tankar. Bytte traktor till mixervagnen då skoplåset ju är paj och där fick vi nästan inte av kraftöverföringsaxeln. Inte världens grej men onödigt tidskrävande och fruktansvärt irriterande. Blandades foder, skrapade lillgången åt småkvigorna, halmades osv. När det var så pass kallt satte vi skraporna på manuellt läge så de går hela tiden, vilket ger minimal chans att det ska frysa. Det funkade bra så det problemet slapp vi alla fall.
Jag började mjölka sedan var tanken att jag skulle göra kväll och gå in och göra iordning nån mat. Men efter att ha jobbat med olika saker mest hela dagen var det himla mysigt att gå där i gropen tillsammans. Vi hade ändå ingen julmat hemma. Skinka, men inget vörtbröd och gröten slut, sedan nada i matväg. Så vi mjölkade tillsammans. Romantiskt, tillsammanstid för oss. Väl inne plockade vi fram det vi hade. Kokade massa ägg, en vanlig gröt, skar upp skinka och rökt lamm som jag kom på att vi hade. Kanske ingen fin Juldagsmiddag men nöjda och mätta blev vi.
kl. 20 började ögonen ha jobbigt att hålla sig öppna. Och varför kämpa emot så vi gick och la oss.
Ibland kan man tänka att fy för det här bondelivet. Såna här dagar. När man vet att de flesta man känner är lediga. Är bland nära och kära dagarna lång och äter god mat mest varje dag. Vi jobbar oss igenom dagarna och har varken ork eller lust att göra nån fancy middag, det är ju ändå Jul.
Men vi är ju två om det (och såklart alla andra bönder där ute). Han och jag. Och det är ju det viktigaste. Man känner sig ändå ganska nöjd när man kommer in efter en sån dag, när man lämnat lagårn med nöjda djur och man får sätta sig i soffan med sitt livs kärlek och en bökandes liten bebbe i magen. Det kallas livet som bonde. Det går upp och ner. Ibland hatar man det och ibland älskar man det.
Idag är det Annandagjul. Vi har varit upp och mjölkat och snart tänkte vi försöka bege oss till stan. C har tappat sin telefon, puts väck borta. Den ligger nog på hygget någonstans efter att vi huggit julgranen… Första dagen på mellandagsrea var inget jag alls hade tänkt, föör mycket crasy people ute men jag tackar ju inte nej att hänka om han ändå måste fara, hihi.
Äntligen mat! Liite för lång tid tyckte de nog att de dröjde innan eftermiddagsmaten serverades igår. Men vi gör så gott vi kan kosserna, jag lovar!
Det var julafton igår. En snöig sådan. Vi sov en skön
stund på soffan efter lagårn, slog in de sista julklapparna, fikade
julskinka och gröt och öppnade klappar från C´s famill. Jättefina saker!
Tack så mycket!
Sedan gick vi ut, i god tid. Djur skulle
utfodras överallt, ströas och ja, det vardagliga. C skulle börja lite
tidigare med mjölkningen också för att passa tiden till julmaten och jag
skulle ta lite ledigt. Men vi är bönder, det är jul och vi har en tid
att passa. tror ni det gick som vi hade tänkt? Såklart inte. Jag tänker
inte tråka ut er med alla detaljer men det jävlades hela dagen igenom.
Småsaker som blir stora saker och som tar tid. Och självklart sånt som aldrig händer annars, allt sånt klumapdes ihop och bestämde sig för att jävlas igår.
När
vi insåg att det inte finns på kartan att vi kommer att hinna i till
den tid som var bestämd, stressade som tusan, tog vi ett djupt andetag,
ringde och sa att vi blir sena och sedan fick det ta den tid det tog.
Det blir ändå aldrig bättre av att man stressar.
Till slut var vi
klara. Djuren hade mat överallt, ströat och fint och kossorna var
mjölkade. Två timmar sent kom vi äntligen till mormor och morfar. De
andra hade ätit för längesedan, till och med efterrätt och kaffe. Vi
satte oss döhungriga och åt av julbordet, konstaterade att ingen av oss
var ju förvånade hur det blev. Mor och far höll med också, de har varit
med om precis samma sak, många gånger…
Så till slut fick vi en
julkväll. Paket delades ut och trots att jag knappt hade någonting på
önskelistan fick jag superbra klappar. Vi höll på att slockna båda två
när klockan började bli sen. Men den traditionella paketleken måste ju
lekas först. Sen, när klockan var Juldagen fick vi äntligen krypa ner i
sängen.
Några timmar senare ringde väckaren. Vi tog oss båda upp
och har nu gjort lagårn. Det är sviinkallt ute och knarrade rejält under
skorna påväg till lagårn.
Nu har vi kommit in. Jag tror vi ska
ta en röddag idag, som det faktiskt är. Lite lugnt alltså. Men som sagt
det vardagliga sysslorna ska ju göras ändå men nu ett par timmar framåt
ska vi minsann försöka oss på det där jullugnet.
En vit jul fick vi alla fall. Vilken chock vi fick imorse, vi fick
plumsa i djupsnön ut till lagårn. Det har drivit in i lagårn. Hela
kortsidan är ful i snö. Kvigbåsen är full i snö. Så det blir mer jobb n
väntat idag.
Men nu tar vi en mysig julfrukost tillsammans. Gröt,
skinka och tända ljus. Ikväll blir det julfirande hos mormor och
morfar. Det är ju Dopparedagen idag.
Vi vill önska er en riktigt God Jul alla fina läsare där ute och hoppas ni får en mysig dag! Julkram!
Lovis är julko i år också. Stor har hon blivit! Men fortfarande lika go. Titta gärna på förra årets julbild, där är hon bara en liten minikalv.
