Här skriver jag om min vardag som ung bonde, fru till min C, mamma till Lilla P och Lillasyster Hedvig. Jag älskar mitt liv på landet, med familjen, djuren och naturen. Träning och hälsa ligger mig varmt om hjärtat också. Välkommen!

Annons

Det är inte alltid självklart.

Lilla P med hela förmiddagen och till efter lunch i traktorn med pappan. Ett kort balningsuppdrag innan hjulandet hemåt (2 timmar efter vägen!) med traktor och maskin. Sovturen blev såklart där och så lunch när han kom hem, ibland blir det lite bak och fram, men det funkade ju också.

21082163_10214281997271763_701788476_o

Nyvaken Liten P som precis kommit hem med traktorn.

Med en födelsedagsblomma åkte vi till Anna och hennes småpojkar och fick mellisfika. Mysig prat- och lekstund, som vanligt!

Och när vi rullar in på gården står farfar Hans där! I fem veckor har han nu varit ute till sjös. Fem veckor! Tiden springer verkligen.

Pappan balade de hektaren vi slagit här på eftermiddagen. Vi hade middagsbestyr och så  här hemma. Tågbanebygge och bus med farfar.

Och ikväll. Efter att barnen somnat, karlarna intagit soffan så stack jag iväg, helt ensam, nej med partnern Kajsa såklart, på en springtur. Det är inte självklart och plättlätt alla gånger ett träningspass ska göras. Och just löpningen har varit lite tung ett tag nu. Hade ett lite längre uppehåll som ni vet av lite olika anledningar och efter det har det känts trögt. Den största orsaken är vagnen. Det blir såklart en extra vikt med vagn och två barn. Och det är ju bra, ger extra träning och så men. Jag har en liten mental ”spärr”. Tar jag springtur, då är jag inställd på att jag ska springa hela vägen. Måste man gå har man lagt upp och planerat fel, tagit ut sig för mycket för snabbt (detta är min tanke som gäller mig, jag säger inte att man på något vis är sämre om man går på sin springtur, tvärt om, bara att man tar sig ut är ju suveränt! Men som sagt detta är mina tankar). Att behålla löpsteget är viktigt för mig. Man lär sig planera in hur snabbt man kan springa och få ett tempo i kroppen, men även pressa sig själv lite extra. Att verkligen springa uppför hela backen och fortsätta när man kommer upp som man faktiskt orkar istället för att stanna och pusta. Även fast man ibland skulle kunna gå förbi uppför så är det inte tempot som är det viktiga utan att just springa hela vägen. Med Emmaljungan och ett barn gick det ju hyfsat. Men nu, är det betydligt tyngre att man inte orkar springa hela tiden och då blir det extra jobbigt att ta sig ut, när man VET att jag inte kommer att orka springa hela tiden. Det hjälper liksom inte att tänka att det ger ju så mycket ändå! Herregud så man flåsar och får mjölksyra i benen av en tur med vagnen, skitbra träning ju, men som sagt det är den där tanken som sätter stopp ändå. Alla har vi våra hinder att ta oss över.

Men en tur som denna ikväll. Lätta ben, musik i öronen, ljuva landskap. Det kändes på riktigt som att jag flög fram. Som att det var extra stötdämpning i skorna (som det verkligen inte är då det är så himla nedsprungna nu! Nya önskas!) och kroppen kändes flera kilo lättare! Oövervinnelig var jag. Så visst tror jag att dessa barnvagns-turer ger något.

Ett kortare men snabbare runda, som var så himla länge sedan jag gjorde. Så nöjd, så glad och så på-nytt-fylld med den Goda energin. Den som alltid gör det värt det, att ta sig ut.

Imorgon är en förberedelsedag inför den kommande helgen men nu är det Godnatt!

 

 

Annons

Tidig morgon och bygge?

Hej och hallå!

Vi sitter i bilen allihopa påväg till övik. C ska upp och bala så vi måste skjutsa upp han. Han ska ner traktor och balmaskin sedan och bala åt oss själva och då kan ju inte bilen stå kvar där uppe.

Igår fick vi ett litet besök av den där lilla gulliga grävaren.

DSC_1954

Och ni som åker förbi här på morgonen och tror att det ska bli ett bygge som det nu kanske ser ut som så är det inte riktigt så! Några stolpar är uppsatta på hygget/betet på andra sidan vägen. Det ska göras en permanent samlingsfålla där man kan stänga in djuren och lätt lasta dom på vagnen när de ska tas hem och så.

Lilla P missade grävaren precis men vi gick och kikade på pappan sen när han började att sätta upp staketet.

DSC_1957 DSC_1956 DSC_1959

Så vi har börjat den här dagen lite tidigare än vanligt och lite saker är inplanerat för dagen.

Det blir nog en bra dag. Ha det fint ni med!

Annons

Skotips och pipisar.

Lilla P invigde sina nya skor idag. Sådär lite stolt uppvisning för kameran.

IMG_0446

Och så klämma på tån, som mamma gjorde hela tiden när de provades! IMG_0448 IMG_0450

Ett tips för er som inte inhandlat höstskorna än. Superlätta, enkla att ta på och ett superpris på det! 99kr på Stadium Outlet (som jag precis upptäckt finns i Birsta ju!) Inget sponsrat bara ett tips!

IMG_0454

Lilla P skjutsades på Järnsta alltså. Sedan har förmiddagen bestått av mycket frustration. Något verkar vara allvarligt fel på traktorn. Sådär att vi den inte vågas köra med. Får vi nån service? Nope. Och det är inte första gången detta händer. Denna situation gör att vi kan hålla oss för skratt alltså.

Så i väntan på samtal och servicekillar så började C att såga till telefonstolpar som ska bli en uppsamlingsfålla på hygget.

Efter att ha tittat ut hur den skulle vara så gick jag till mina pipisar. Storstädning.

IMG_0459

Wyandottisarna fick komma ut för första gången. IMG_0462 IMG_0471

Ska bli så spännande att se hur dessa kommer att se ut alltså! Trodde att alla skulle bli svart/guld då de var så mörka men det kommer ju ljusa fjädrar också! IMG_0481

Och här, min favvo som kikar in i kameran. Min Brahmatjej – hoppas jag! Svårt att se på dessa om det är höna eller tupp alltså! IMG_0482

Och här har ni en tjej som alltid flyger upp på kanten när man öppnar buren! IMG_0483

och idag fick hon sällis av en tuppis som också kom på att han kunde flaxa upp. IMG_0492

Och så blev jag så full i skratt då en av mina fina Brahmor (Brahma är alltså en hönsras, ni ser att de är lite större och har fjädrar på benen! Så fina!) hoppade upp. Men han såg inte alls lika säker ut! IMG_0495 IMG_0503

Det var mer: ”-Hallå, hur kommer man ner härifrån??”

IMG_0512

”Mammaa, är du klar snart?”IMG_0513 IMG_0514

En gullrumpa i vagnen som satt och tittade på. Lilla P hämtades hem och hjälpte pappa att göra i ordning vägräcken som ska vara till fållan. IMG_0518

Man måste gå en bit ifrån och hålla för öronen när pappa kapar med rondellen.IMG_0521

Typ världens finaste team! <3

C tog läggning av Lilla P ikväll, syrran hade redan kraschat i vagnen, och jag gick ut och körde en bal till tjurarna och korna som har slut på bete igen.

Nu har vi kväll.

(Psst. Glöm inte att ni kan använda min kod MITTLIVSMBONDE20 på startpaket från Herobility eller MITTLIVSOMBONDEFRIFRAKT och få fri frakt på din beställning av valfria varor när ni vill! Kika HÄR och kika på deras hemsida!)

Annons

Övning ger färdighet.

Och så har jag slagit ”på riktigt” för första gången! Jo den där gången tidigare i sommar, typ ett halvt hektar för att sedan köra gräset direkt till tjurarna. Men då bara med frontkrossen också.

Nu slår vi gräset som inte blivit skördat än i år. Det som stått så pass länge är det inte mycket näring i och blir väldigt grovt så det ska vi använda som strö i vinter. Halm är dyyrt att köpa så vi gör såhär istället och det har fungerat bra.

Så efter en liten instruktion av C så var det bara att köra på. En maskin fram och en maskin bak och två ungar i traktorn! Men det gick ju rätt bra, inte jättefort kanske och hörnen blev väl inte exemplariska men vem gör något perfekt första gången? Övning ger färdighet!

DSC_1937 DSC_1939 DSC_1940

DSC_1941 DSC_1945 DSC_1947

Så ett par timmar och några hektar slog jag innan C kom och bytte av igen.

Hem med barn för middagslagning och så.

C kom lite senare och tog läggning så gick jag ut och körde en bal till tjurarna.

Imorgon är det måndag igen, Lilla P ska på Järnsta, pappan är på hemmaplan (kors i taket!) men som sagt det är slåtter på gång så det blir körning på hemmaplan istället.

Nu är det tunga ögonlock så godnatt säger jag!

Annons

Kändisträff!

Efter att vi varit och kikat på en potentiell tjur att betäcka korna med så åkte vi hemåt i spöregn.

Pappan halmade åt tjurarna inne i lagårn och körde nån bal till korna. Jag passade på att dra golvmoppen över golven då barnen sov och sedan på eftermiddagen så fick vi fint besök.

Kändisträff!

Liw från Unga Bönder kom och hälsade på tillsammans med sambo och lilla bäbis! En bäbis som är bara en månad yngre än vår Hedvig.

Vi har aldrig träffats men ändå känns det som att vi känner varandra, lite knasigt men det är klart det blir ju så. Och en så trevlig eftermiddag och kväll vi haft. Vi bjöd på mat och satt surrade i flera timmar. Så roligt det känns att ha träffats och så uppfriskande på nått sätt, både över situationen och få prata kor igen!

20993255_10214248407152031_1846587882_o

Unga Bönder- bild måste man ju ta! (Observera Lilla Ps pose!)

Och nu sjunker vi ner i soffan. Barnen sover och vi ska slå på en film, trevlig kväll!

Mittlivsombonde på Facebook – – – > Mittlivsombonde

Instagram – – – > Mittlivsombonde

annons