Välkommen till MissJoi – Hej! Jag heter Johanna och är mamma till Olivia 4 och Petter 2,5. Lite tokig, lite knäpp, ibland lite smart och ofta rätt kul. Ni finner mig även på instagram som Joi1977. För andra kontakter: joi1977@spray.se

Annons

Saker jag önskat jag vetat innan min förlossning

  • Att pinvärkarna (öppningsskedet) kan vara nog så smärtsamma och komma väldigt tätt, så man tror att det är på gång.
  • Att det är svårt att krysta. För mig tog det en stund att komma på finessen, hur man skulle krysta. Det känns ju som om man skiter ut en flodhäst med underlivet och det har man ju aldrig gjort förut. När man väl kom på hur man skulle göra, gick det betydligt fortare än vad det gjorde från början. Där kunde jag ha sparat in lite tid och sluppit en del smärta.
  • jag var orolig för att ligga och fläka helt näck på förlossningen och funderade mkt på hur jag skulle klara av det. Jag kan säga att jag brydde mig inte det minsta. Kungen kunde ha fått stått bredvid och glyst på mig utan att jag brytt mig.
  • bajsar man på sig? Det ville jag heller inte göra, men kroppen fungerar så jäkla bra att man får sig en tarmsköljning a naturell innan som banar väg för bebis att komma ut. Dessutom om jag nu gjorde det, har jag ingen aning om då barnmorskorna är så proffsiga.
  • Att det är verkligen svårt att amma. När Olivia kom ut gick det bra, men när mjölken rann till stockade sig brösten totalt och hon fick inget tag. Bättre upplysningar på BVC tack!
  • På 3:e dagen efter förlossningen visste jag att man kunde bli lite ledsen, när hormonerna slår till, men att man kunde bli så ofantligt ledsen kunde jag inte i min vildaste fantasi tro. Jag var otröstlig. Satt som ett U på sängen och bara hulkade. Kände mig som världens sämsta mamma som inte kunde ge mitt barn mat (att jag sen handpumpade ur mig och var som ett stort köttsår på brösten under 3 månader framgår inte av historien) . Jag kunde inte hålla i Olivia emellanåt för jag var så ledsen. Usch! Nu är jag beredd.
  • att ibland kommer inte moderkakan ut som den ska (det gjorde den inte på mig). En liten bit blev kvar i livmodern och gjorde ofantligt ont efteråt. Jag hade hört att man kunde dö av detta och det gjorde mig livrädd, det visade sig dock inte vara sant.
  • Sök hjälp om ni blöder mer än 7-8 veckor efter förlossningen. Jag blödde i 13 innan jag sökte hjälp (och hade konstanta smärtor i magen), jag trodde allt var fullt normalt, vilket det inte var, så sök i tid.
  • Köp inte enorma mängder saker och kläder till bebis. Man får ofantliga mängder av presenter och tyvärr hinner man inte använda allt. Önska er blöjor, större storlek på kläder till bebis eller att de ställer sig och lagar iordning stora mängder mat som ni har ett par dagar framöver. Eller varför inte en storstädning av lägenheten? Fasiken så mkt mer uppskattat än kläder i strl 56 som man köper bara för att det var så himla gulligt och som de inte kunde motså.

Snart ska vi då köra igång en förlossning till och nu känns det skönare att man varit med en gång tidigare. Jag kanske inte får grepp om krystningarna på en gång, men med alla erfarenheter jag har i ryggen känns det bra mkt mer avslappnat och hanterbart (?).

2 reaktioner på ”Saker jag önskat jag vetat innan min förlossning

  1. Vad mycket bättre det var andra gången eftersom man var föreberedd och visste hur allt går till! Förlossningsbrevet blev bra mycket kortare andra gången!

    Fast sen kan ju i för sig förlossningarna vara väldigt olika, så var det för mig, men det var ändå lättare att gå igenom andra gången när man har erfarenheten. Lycka till nu :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons