Jag har ju börjat experimentera lite med löpning i barfotaskor väldigt nyligen, men sedan ca 6 månader tillbaka springer jag då och då i Nike Free 7.0 som ger en otroligt bra känsla, men som skyddar (och dämpar) ganska mycket mer än ett par barfotaskor. Egentligen köpte jag mitt första par Nike Free bara av ren nyfikenhet, för att själv testa det alla pratar om. Och jag blev såld först nu, ett halvår senare. De är nämligen alldeles suveräna när man springer lite lätt (läs: joggar) i skogen, över stubbar och rötter och på ojämnt underlag. Dock tror jag att grejen är just att ha dessa skor när man springer såpass lugnt att man hinner se var man sätter ner foten. Jag skulle satsa på en stabilare terrängsko om jag sprang fortare.
Förresten, även på gymet är det Nike Free (fast en annan variant) och barfotaskor som jag just nu upplever som bäst.
Nu har vi båda här hemma testkört Quinny Yezz så pass att jag känner mig redo att skriva en ordentlig recension om den. Mina första tankar kring vagnen, designen mm kan du läsa här. Det har varit jätteroligt att vara testpilot och testa en sådan modern och smidig vagn.
Vi har haft med vagnen i bilen (som vi lånat i omgångar, har ingen egen), kört på asfalt, grusväg, gräsmatta (ja, det är helt barmark i Stockholm) och testat den inne i shoppinggallerior.
Detta är första vagnen som Alvar har blivit kär i. Han vill använda den som sin fåtölj hemma i lägenheten och när man plockar fram den ur bagageluckan och han ser den så blir han superglad. När han sitter i den så sjunger han. Vi är båda väldigt roade över detta då det aldrig har hänt förut. Vi vet inte riktigt vad det är just med denna vagn som han gillar så, men jag antar att han sitter väldigt skönt i den, älskar att åka framåtvänd och så kan han klättra upp själv på den (och komma ner utan att ramla) då den är så pass låg.
Chillar i vagnen inomhus
Hjulen, som liknar inlineshjul, rullar som en dröm inomhus på gallerior och vagnen svänger lätt. Ändå känns vagnen väldigt stabil. Detta skulle vara den optimala vagnen på en flygplats. Apropå att svänga vagnen så är det skönt att kunna göra det med en hand eftersom handtaget inte är delat. Min erfarenhet är nämligen att man helt tappar styrseln när man kör en ”delad” paraply/sulkyvagn med en hand.
På asfalt rullar hjulen superbra, på grusväg OK, på gräsmatta också helt OK, även om det är tydligt att de inte är avsedda för sånt underlag (där behövs stora hjul, tänk löparvagn).
På en promenad som bjöd på både asfalt, grus och gräs.
Quinny Yezz blir väldigt liten ihopfälld och väger nästan ingenting. I bagageluckan på en vanlig bil skulle det få plats med 15 sådana här vagnar 
Vagnen har bara ett sittläge och inget liggläge. Och det är just detta som faktiskt är det enda riktiga minuset enligt mig. Vi hade lätt kunnat välja att ha denna vagn som enda semestervagn, men eftersom Alvar fortfarande gärna sover i vagnen så måste vi i så fall komplettera med en vagn som har liggläge. Ska jag hitta någon annan nackdel med vagnen så är det att det inte finns någon varukorg utan bara en liten tygficka bakom ryggstödet. Men paraplyvagnar är aldrig avsedda för att transportera så mycket mer än själva barnet, så egentligen tycker jag inte det är något ”riktigt” minus.
Quinny Yezz är den perfekta vagnen att ha i bilen och plocka fram när man ska gå en bit, handla osv. Också skulle jag säga att det är den perfekta flygplatsvagnen för en toddler som gärna vill gå lite själv, men ändå kanske inte orkar hela vägen. Eftersom denna vagn lätt kan bäras över axeln så kan den fällas ihop och plockas upp när den inte används. Just det, att fälla upp/ihop denna vagn går på 2 sekunder. Kolla på instruktionsfilmen på Quinnys hemsida om du är nyfiken på mer detaljer.
Ja, det undrar många! Och därför tänkte jag skriva lite närmare om två billigare märken, Gina Tricot och Pierre Robert. (Jag har tidigare skrivit kortfattat om H&M och SOC och att deras träningskläder är OK med tanke på det lite lägre priset, men H&M blir urtvättat snabbt och är inte särskild bra investering även om deras BH för 149 kr är rätt så stabil.) Jag har haft en BH från Pierre Robert en längre tid nu och även om jag hade hört att Gina Tricots tights inte var något att ha så blev jag till slut så nyfiken på träningskollektionen att jag för några veckor sedan gick och köpte mig en sportBH. Tycker förresten att sportbh:n ofta kan representera hela kollektionen rätt så bra: har det satsats på den så har företaget lite bättre koll på träningskläder! Min egna lilla teori, men hittills har det stämt väldigt bra.
Från vänster: sportBH från Gina Tricot i turkost och Pierre Robert i blått
Pierre Robets BH är styv, men elastiskt och lite svår att få på men gör sitt jobb dvs. håller allt på plats. Efter mer än 10 tvättar är min vita BH (inte den som syns på bilden alltså, men exakt likadan) fortfarande fräsch och spänstigheten är kvar. Funkar för både löpning, styrketräning och yoga. Pris 249 kr (Finns hos bl.a. Ica och Coop. Personligen tycker jag att Coop har bättre utbud).
Gina Tricots BH känns direkt lite slappare och därför valde jag en mindre storlek än vad jag brukar ha. Den är helt klart snygg när den t.ex. syns lite under ett svart linne, men tyvärr gör den bara sitt jobb under yogapass och funkar inte alls om man studsar. Alltså är BH:n mer som en accessoar som man kan ha ÖVER en annan BH om man vill ha den trevliga färgeffekten. Men nej, gör inte sitt jobb, som sagt och är enligt mig inte värd sina 149 kr. Min turkosa BH har numera förpassats till hemmahäng och då funkar den.
I helgen hämtade vi ut en resesulky som vi kommer att testa här på bloggen. Det är Quinnys nyhet Yezz som precis lanserats och som finns i många roliga färger. Vi gillar den knallblå som nu finns hos oss.
Yezz är en av marknadens lättaste sulkyvagnar som är lätt att fälla ihop och bära på ryggen (en inbyggd elastisk bärrem finns). Chassit är av glasfiber och tyget av ett nätaktigt material som liknar segel och som är lätt att torka av. Apropå segel så är det några snördetaljer i vagnen som liknar rep som används i segelbåt- kan de ha inspirerats av just segling och seglares behov, tro? För visst får denna vagn fantastiskt lätt plats även i en mindre båt. OCH detaljerna tilltalar en seglare.
Vi har haft (och har) flera vagnar i lägenheten, men aldrig har Alvar blivit så förtjust i någon av dem som i denna. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men jag tror att Yezz är liksom som en skön fåtölj på rätt höjd för honom. Han klättrar enkelt upp själv och sitter sedan stadigt och bra. Då vi inte kört med vagnen utomhus än så har det race:ats en hel del här inne i lägenheten och Alvar får aldrig nog av det. Han tar oss i handen och leder till vagnen, sätter sig och låter ”brrr”. Gullunge!
Däcken på vagnen är ”inlineshjul” och när mannen klämde på dem var hans spontana kommentar: wow, kvalitet! Vi har som sagt inte testat vagnen utomhus än, men jag tror att däcken gör- även om de är små- att vagnen rullar jättebra. Jag är annars inget stort fan av minihjul på sulkyvagnar, men jag tror att dessa kommer att rulla riktigt bra. Inomhus gör de ju givetvis det. Ska bli spännande att testa det. En annan grej som jag måste nämna direkt är att det är skönt att handtagen inte är delade utan ett enhetligt handtag som går ihop. Det är ju annars vanligt att sulkyvagnar har delade handtag även om det finns undantag.
När jag först såg Yezz på en pressvisning i höstas så tyckte jag att den såg lite spacy ut, men ju mer jag tittar på den här hemma, desto mer tycker jag om den faktiskt. Vad tycker ni om den rent spontant? Funktionen går givetvis alltid först, men ingen vill väl ändå köpa en vagn som inte tilltalar ögat också.
Fortsättning följer!
Jag har under två intervallpass på löpbandet testat att springa i Adidas lila vårnyhet adizero Feather (länken går till en herrsko i en annan färg) och ska här kortfattat berätta lite vad jag tycker om dem.
Jag har en smal fot och har redan tidigare varit anhängare av Adidas lätta, smala modeller varav favorit #1 har länge varit adizero Aegis. Feather passar också en smal fot, sitter som gjuten för att vara exakt. Feather är en fjäderlätt sko- precis som namnet antyder- som är uppbyggd så att känslan motsvarar en välfjädrad sko. Alla vill ju inte åt barfotakänslan, ofta är ju de lättaste skorna väldigt klent fjädrade också och en normal löpare bör inte använda de som ”nöta-skor” utan snarare springa-snabbt-skor för kortare intervallpass t.ex. Fast detta är ju såklart ingen universal sanning, men gäller iallafall för mig.
Trots att man springer ”högt” p.g.a. uppbyggnaden i sulan, fick jag bra känsla med underlaget. Något som är nödvändigt om jag ska tycka om en löparsko. Jag kommer att ha dessa skor som intervallskor att användas på löpband tills våren kommer, sedan får de också följa med på ett eller annat distanspass i snabbare tempo utomhus. Det bästa med dessa skor är ”viktlösheten” och så är de väldigt snygga enligt mig!
Jag har fått några frågor om dubbskor, men har aldrig någonsin testat ett endaste par. Men nu såg jag att Runner’s World visst gjort det så här finns en länk till ett omfattande test (8 olika skor)
Icebug Anima BUGgrip vann i deras test. (Denna sko vinner även lätt en skönhetstävling)
Yes, äntligen halka och is! OCH snöoväder, spöregn och stormvindrar, allt på en och samma gång. Nej, jag skojar såklart bara, men jag behövde faktiskt lite is och regn för att kunna utvärdera dessa skor ordentligt.
För några veckor sedan skickade Salomon ett par godisliknande skor till mig för test. Salomon Speedcross 3 CS W är en tävlingssko för vinterbruk med Climashield-material samt en sula med grövre mönster för bästa grepp i våta och halkiga förhållanden. Även om det är en tävlingssko så upplever jag att den passar bra för en vanlig löpare.
Detta är en terrängsko, men man kan springa i den på asfalt också, vilket jag har gjort ganska mycket. Nu, när det varit glashalt tidigare i veckan så har jag känt att jag fått bra grepp mot underlaget, även om det ibland hade behövts riktiga dubbskor. Denna sko har dock- förutom att sulan har ett grövre mönster som ger bättre grepp- några små gummipiggar under sulan som räcker ganska bra när det är riktigt halt. Och så har jag givetvis sprungit med dessa i skogen- där Salomon mer hör hemma- och skorna känns riktigt stabila på sliriga, geggiga underlag. Det är inte bara sulan som ger stabilitetskänsla utan hela skon är konstruerad väldigt stabil, men ändå lätt.
Imorse var det riktigt jobbiga springförhållanden ute när jag sprang min vanliga 7 km-sträcka till jobbet. Jag blev dygnsur och kall nästan hela jag, men var riktigt varm om fötterna tack vara Speedcross 3. Materialet på dem är vattenavvisande och även om det kommer in lite vatten ibland så håller dem fötterna riktigt varma.
Speedcross har en något smal läst (gäller dammodellen), vilket min smala fot gillar. Med hjälp av den patenterade snörningslösningen (man drar med en hand och skosnören kan inte gå upp när man springer!) sitter denna sko helt fantastiskt på foten. Jag vill förresten ha såna skosnören på alla mina skor- det är ett mycket vanligt och irriterande problem för mig att skosnören går upp när jag springer. Det finns en liten ficka på plösen där man stoppar ner ”låset” och överflödet av skosnöret. Supersmart!
Eftersom dessa skor är lite varmare än vanliga löparskor (tack vara Climashield) så kommer de att vara perfekt på snö när det är några minusgrader. Själv använder jag nämligen aldrig broddar eller riktiga spikskor (har inte gjort det hittills iallafall under min 20-åriga ”löparkarriär”) utan kör allra helst med en sko med något grövre sula. Det ger en mycket bättre känsla, tycker jag!
Avslutningsvis måste jag säga att denna sko känns riktigt proffsig och prisvärd för sina 1500 kr och jag som mest springer i Adidas skor förstår nu varför så många terränglöpare väljer Salomon. Det är roligt att få testa helt nya märken ibland (för mig nya) och iochmed det våga variera sig mer och hitta nya favoriter. Efter att ha sprungit i Speedcrossen så känns inte längre Adidas terrängsko Response Trail aktuell eller konkurrenskraftig faktiskt (däremot gillar jag Adidas superlätta skor på asfalt fortfarande, när förhållandena är bra vill säga). Salomon kan sin terränglöpning, det måste jag verkligen säga! Och dessa skor får 5 av 5 möjliga löparskor av mig. Observera dock att de inte riktigt fungerar som enda sko om du även springer mycket på asfalt.
Och så var det dags att skriva en recension på den andra vagnen vi testat åt Allt för Föräldrar, en Nuna Buggy sulky som vi har i färgen lakrits här hemma. Den finns ju i många andra färger också. Vi har testat vagnen utomhus, men även inomhus i en båtterminal (går att jämföra med flygplats t.ex. Många köper ju denna typ av vagn för att användas på resa.) och ombord på en Finlandsbåt. Och så har sonen sovit middag i den.
Vagnen har små hjul som rullar bra. Inomhus är den klockren att använda, men utomhus får man hålla sig till asfalterade vägar. Vagnen i sig väger enbart 7,9 kg och den är lätt att fälla ihop och godkänns t.o.m som handbagage av vissa flygbolag! Och så kan man hänga den på sin cykel om man vill, se bild här.
Det finns tre lägen för ryggstödet (sittande, vilande och liggande) som man lätt reglerar med hjälp av dragkedjor. Denna funktion får ett tydligt plus av mig! Och så är det bästa med denna vagn ett plant liggläge- vår son sover lätt 3 timmar i denna vagn.
5-punktsselen är något pillig att hantera. Det är 4 brickor som ska först läggas ihop två och två och sedan stoppas ner i ”höljet” längst ned. Detta funkar OK med ett lugnt barn, men har du en sparkande energisk, lite lättirriterad kille (nu pratar jag av min egna erfarenhet som ni kanske förstod 
) så kan det vara något svårt att träffa rätt.
Jag kan rekommendera denna vagn till en som letar efter en bra vagn att ha på flygplatser och sedan som handbagage. Vill man sedan dessutom ha en bra ”sovvagn” att t.ex ha på balkongen när man åker till Thailand eller liknande passar denna vagn fint för det.
Som vanligt så går det jättebra att ställa frågor om vagnen, om det skulle vara något avgörande jag har glömt att berätta om den.
Nu känner jag mig redo för en ordentlig recension på Phil & Teds Smart Buggy som jag alltså testar för Allt För Föräldrars räkning. Vi kommer även att testa en Nuna Buggy, också för Allt För Föräldrar. Båda vagnarna säljs ju i deras webshop och det är två ganska olika paraplyvagnar.
Obs. Vill man ha vagnen med liggdel så köpes liggdelen separat. Pojken på bilden är en modellpojke och inte min son och bilderna för kollaget är lånade från Allt För Föräldrars webshop!
Smarten är en sulky (eller paraplyvagn) som är ytterst enkel att fälla ihop. För den som är intresserad av funktionerna så rekommenderar jag att kolla igenom videon på Allt För Föräldrars hemsida.
Vi har också testat en adapter till vagnen (Phil & Teds Smart Verso Adapter) som möjliggör att ha sittdelen vänd mot sig själv och även att använda vagnen med ett babyskydd. Det rekommenderas att ha barnet vänt mot sig själv fram tills 1,5 år och därför har vi mest haft sonen vänd mot oss. Men ibland vill han titta framåt och då får han göra det.
Det jag gillar mest med Smarten är den moderna designen och de stora däcken. Ett plus också till den plastiga sittdelen som är jättelätt att hålla ren och fräsch! Den är dessutom ventilerad och värmeisolerad. Banden på selen är tillräckligt långa och givetvis justerbara så man kan ha en fluffig och stor åkpåse och vinterkläder på barnet och ändå blir det inte för trångt (det problemet har vi med vår iCandy-vagn).
Det finns inget fotstöd för barnet utan benen hänger fria, men Alvar har aldrig protesterat eller på något sått visat att det skulle störa honom. Och sover gör han också så gott i denna vagn, även om det inte är ett helt plant liggläge. Det är det många vagnar numera som inte har och barnen verkar sova bra i en rundad sittdel som dock självklart går att fälla bakåt.
Vi lärde oss snabbt att använda vagnen och verso-adaptern (bara klicka dit!) och fälla ihop den. Manualen behövdes inte och jag som hatar manualen blir då väldigt glad.
De något större däcken (om man jämför med andra paraplyvagnar) rullar fint på grus och kullerstenar också, vilket de flesta paraplyvagnar med små däck inte fixar.
Suffletten förtjänar lite extrauppmärksamhet då den inte sitter fast på ryggstödet utan kan dras fram helt framför barnet så att den skyddar mot sol framifrån. Detta testade vi förra helgen när det var soligt och det funkade bra även om Alvar då frestades att börja leka med och dra i suffletten och efter ett tag hade han suffletten skrynklad vid fötterna (man får skylla sig själv!).
Ett minus för oss är att det inte går att justera höjden på handtagen. Höjden är perfekt för mig, men inte för mannen. Vi hade önskat att vagnen hade haft en teleskopfunktion för att höja och sänka handtaget. Att det inte är ett enhetligt handtag utan 2 separata gör att vagnen blir svår att styra med en hand (den ”sticker” direkt) och när man ska upp på en trottoar och ska trycka ner handtagen för att få upp framhjulen så känns inte handtagen stabila utan hamnar lite i olika höjd. Men när man kör på plan yta så känns vagnen mycket stabil för att vara en lätt sulky.
Det går att köpa till en liggdel till vagnen för att använda den från noll måndare och sittdelen kan sedan användas upp till 20 kg. Vagnen har alltså en lång livslängd och sånt gillar vi!
Har ni frågor om vagnen så ställ gärna i kommentarsfältet så svarar jag. Det är svårt att tänka på precis allt när man skriver en recension, men jag försökte i alla fall göra mitt bästa och strävar efter att leverera recensioner som jag själv skulle ha nytta av om jag var ute efter den aktuella varan
När jag transportlöper så måste jag ha med mig saker såsom mobil + plånbok och några klädesplagg + smink. En bra löparrygga är då ett måste. Det har redan hunnit bli en hel del diskussion om löparryggor under mina inlägg som handlar om transportlöpning så jag tror nog att det finns en beställning för denna recension.
Jag har fått testa och utvärdera en löparrygga från Nike, en Cheyenne Vapor Running Backpack. Den finns i svart och neongult (och i USA såg jag den i lila också).
Ryggsäcken är egentligen en herrmodell och finns bara i en storlek. Jag är själv ganska lång (1.73) och bredaxlad så den sitter bra när jag har en jacka på mig, inte lika bra om jag bara springer i en t-shirt (har dock bara testat hoppa med den på ryggen inomhus, inte sprungit ute i t-shirt nu då det redan är kyligt). Men tänk på det om du är liten och nätt -då kanske den inte sitter optimalt på dig. För mig sitter ryggan där det ska när jag drar åt axelbanden och banden som går över bröstet och midjan. Har du möjlighet att prova en löparryggsäck innan du köper så lägg i lite vikt och hoppa på plats för att känna efter. Man blir galen efter ett tag om en ryggsäck hoppar upp och ner när man springer! Men det gör alltså inte den här på mig.
Som ett exempel på hur mycket väskan rymmer tar jag det jag hade med mig i måndags morse när jag sprang till jobbet: En tunn dunväst, windstopperjacka, sport-bh, långärmad funktionströja, trosor & bh, strumpbyxor, linne, kjol, halsband, sminknecessär, plånbok, mobil, nyckelknippa och smörgåsar. Och hade jag behövt det så hade väskan fortfarande rymt tex deo, parfym och ett par till mindre flaskor! Jag hittar ingen information om hur stor (i liter) väskan egentligen är, men jag gissar på 8 liter.
Priset är 800 kr.
Lämna en kommentar