Jag är tacksam över att ha möjligheten att springa till och från jobbet, även om det ofta blir bara ena sträckan. Under de 7 km får jag tid för mina tankar och kommer alltid hem utan några som helst frustrationer i kroppen. Ibland passar jag på att göra en mindfulness-övning när jag springer. T.ex kan det vara att jag fokuserar på att känna hur fötterna känns mot skosulan och underlaget, hur tårna känns, hur vinterluften känns mot kinderna. Enkla saker, men ändå viktiga.
Just ikväll var det lite speciellt att springa. Snöigt underlag, perfekt temperatur och bra känsla i kroppen efter en lyckad arbetsdag. Jag gillar vardagen.
Jag skrev tidigare om att vi på mitt jobb har möjlighet att gå på 30 min mindfulness-pass. Igår var det dags för första passet och tyvärr var jag inte så imponerad. För mig är mindfulness konkreta övningar som syftar till att vara i nuet. Iakta saker och låta tankarna komma utan att lägga någon värdering i deras innehåll. Känna hur underlaget känns där man sitter eller ligger, hur luften känns, känns kroppen spänd… osv. Halvtimmen som jag var på var mest bara ren avslappning, bara ligga ner och vara liksom. Inte fy skam det heller mitt på arbetsdagen, och definitivt välgörande, men inte lärarledd mindfulness enligt mig. Lite synd, men jag kommer nog att gå igen ändå. För när har jag tid annars att medvetet lägga mig ner och bara vara. Eller snarare, när tar jag mig den tiden. Inte ofta. Tyvärr.
Lite boktips och andra tankar om mindfulness finns under etiketten ”mindfulness”.
Jag tränar ju en hel del på jobbets fräscha gym. Har visserligen träningskort på Sportlife också, men jag är där nästan aldrig just nu. Med transportlöpning blir det ju ändå en hel massa träningstimmar i veckan (Hur mycket ”en massa” är är dock relativt) så jag vill inte tvinga iväg mig själv på helgerna t.ex om det inte passar in i schemat.
På jobbet har de även 2-5 gruppträningspass dagligen. Jättebra! Fast jag har aldigt testat något annat där än boxning för 3 år sedan. Då gick jag varje vecka under en period. Nu såg jag att det finns mindfulness i vårschemat. Det är ju mental träning och man behöver inte vara ombytt så detta är något jag definitivt vill få in i mitt schema. Fortsättning följer.
Klassbeskrivning
Mindfulness: Med hjälp av enkla övningar tränar du på att bli mer fokuserad i nuet och minska stressen i vardagen. OBS! kom som du är, du behöver EJ vara ombytt till träningskläder
Det är svårt att ge barnen sin totala närvaro. Även om man gärna bara vill sitta i soffan och leka med sitt barn (ok, inte bara, men ni förstår) så är det mycket som ska fixas, telefonen ringer osv osv. Jag jobbar ständigt med att minska mina måsten- många måsten är ju faktiskt inte måsten när man tänker efter. Jag har redan innan jag fick barn försökt ha en kväll i veckan som är helt obokad och det fortsätter jag med nu, MINST en kväll. Kalendern fylls ju på utan att man ens märker det.
Jag läste om total närvaro i korta stunder i någon tidning (var tydligen inte så närvarande då jag inte ens minns vilken tidning det var) och tror stenhårt på att det är bättre att ge barnen sin totala närvaro i korta stunder än hänga med dem hela tiden och inte vara närvarande alls. Plocka ur diskmaskinen och sedan sätta sig på golvet och bara finnas där. Koppla bort allt annat och vara med sitt barn. Jag tror det är viktigt att medvetet hitta dessa stunder och göra de så många som möjligt. Annars springer livet förbi och vi minns knapp vad som hände. Multitasking är inget jag personligen strävar efter- det är så långt från mindfulness som det bara går.
Denna kille gör mig precis så lycklig som det ser ut på bilden
PS: Det finns en egen etikett för mindfulness i högerspalten för den som vill läsa mer om ämnet.
Det gäller att göra varje dag, även en gråregnig onsdag, till en alldeles speciell dag. Jag som är morgontrött försöker att tänka så direkt när jag vaknat. Fundera lite på vad det är för roliga saker dagen ska fyllas med, tänka på dagens första kopp kaffe och hur ljuvligt det alltid smakar, prata med Alvar om vad vi ska hitta på.
Idag regnar det. Tur då att både jag och Alvar har bra regnkläder och inte bryr oss så mycket om regnet. Jag har lovat honom att vi ska gå och titta på hästar. Han förstår inte riktigt vad det är för tokiga djur och blir liksom generad och skrattar ett tillgjort skratt när jag t.ex klappar dem. Men han är nyfiken. Det är bara så tokigt på något sätt att han inte riktigt vet hur han ska bete sig. Underbart, om du frågar hans mamma. Och en djurvän, det ska jag verkligen försöka göra honom till.
* Update kl. 11:58 Hästarna var en riktig succé!
Som bekant så finns det inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Houdini-funktionströjan är på, kanske det sötaste plagg som Alvar har i sin garderob just nu.
I eftermiddag blir det vagnjogg (längtar redan!) och lite senare kommer farfar + fru som ska leka med Alvar i några timmar medans jag och sambon ska gå och fika + gå på bio. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men jag lyckades lura honom att se Bridesmaids, en riktig tjejkomedi 
Vilken alldeles speciell ”vanlig” onsdag det ska bli!
Ps. Vinnaren i Röhnisch-tävlingen är nu dragen och det blev Sanna L. Grattis! Jag har mailat dig och Röhnisch skickar den fina jackan till dig!
Ni som inte hade turen att vinna denna gång kommer inom kort att få tävla om en supervinst, något jag är stolt över att kunna presentera och tävla ut på bloggen. Nästa vecka kommer det!
Vi fortsätter att njuta. Vissa saker runt omkring mig påminner mig ännu mer om att njuta NU, just nu. Även om mindfulness är ett kärt ämne för mig och något som jag tänker på och övar ofta, att vara här och nu, så behöver jag påminnelser. Livet är så fint och jag är så otroligt tacksam för att kunna vara ledig (mammaledig) en längre tid och just nu är det helt fantastiskt att få vara ledig.
Dagen började med 60 min löpning och efter lite panikshopping på stan (åkte hit utan sommarkläder då jag trodde att det är ganska kallt i början av juni…) hängde jag och Alvar i trädgården hela dagen. Tills det var dags för en kvällssegling, premiärseglingen för i år. Bara den som seglar kan förstå hur stort det är, den första seglingen för säsongen. Eller det är säkert samma sak för de som golfar, rider utomhus istället för ridhus mm. Tydliga sommartecken som får en att leva och le lite extra.
Trädgårdshäng i baddräkt och shorts hela dagen lång.
PS: Tack för era Stockholms-baby-tips, jag uppdaterar löpande i kartan!
En av de otaliga mindfulness-böcker (medveten närvaro) jag läst börjar med hur författaren berättar om hur han tidigare alltid tyckte sig inte ha tid att göra nånting. För barnen skulle ju matas, läsas saga, städas mm. Tills han insåg att bara man gör allt närvarande så är faktiskt tid det enda vi har, alla lika mycket dessutom.
Jag ska erkänna att innan jag fick barn så tänkte jag hur jobbigt det måste vara när man hela tiden ska gå på en massa barnaktiviteter. Detta innan jag blev gravid eller önskade att bli gravid. Jag tänkte precis så att det där är sånt som man bara måste göra, få överstökat liksom, för att sen göra det man vill göra. Och nu är jag alltså där själv: det är babysim, babyrim, babykonsert, öppen förskola och framför allt en himla massa matning (och kladd) hela tiden. Dessutom så har vi precis börjat fundera på en flytt till större, lite renoveringar i vår nuvarande lägenhet, fundera på höstens resor, seglingshelger mm mm. Det blir lätt så att man liksom är på väg hela tiden och ska leva sen. I den nya lägenheten. När vi väl hittat en sommarstuga att hyra. Osv osv
Det är då jag känner att jag har så otroligt mycket nytta av att ha övat mindfulness, att vara här och nu. För livet är ju faktiskt här och nu. Bara här och nu, inte igår och inte imorgon. Smutsigt kök, morotspuré på golvet och en övertrött bebis. Det är livet så jag passar på att njuta så jag inte behöver ångra mig när bebistiden är över. Och förresten, det är roligt på riktigt att gå på de där bebisaktiviteterna!
I helgen hamnade jag på en ny blogg, Lollo Stapel (vet inte riktigt vilken länk som ledde mig dit…) och hittade ett inlägg om mindfulness som jag tycker är värt att länka till så flera kan läsa det. HÄR
>Kanske ingen nyhet att jag som nybliven förälder lider av ganska stor sömnbrist…. Och jag kan också konstatera att det är just sömnbristen som vissa dagar gör att det ibland kan vara svårt att få till någon träning. Jag orkar helt enkelt inte!
Promenader går bra -man blir ju faktiskt piggare av att gå ute. Men någon kvalitetsträning är det mycket svårare att få till när man är så trött. Jag känner annars också att dagarna bara flyter förbi och det är inte speciellt mycket som blir gjort. Eller ja, självklart finns jag för Alvar till 100% och det är många blöjbyten, klädbyten (pga olyckor…) och amningar som faktiskt blir gjorda under en dag, väldigt många. Och jag kan säga att att umgås med en bebis är ett att de enklaste sätten att träna mindfulness på! Det kommer liksom av sig självt att man är här och nu. Och som jag brukar tänka: då är man direkt lite närmare livet och lyckan, livet är ju här och nu.
>Yogan igår gjorde riktigt gott! Imorgon blir det ett pass igen. Och jag hade helt glömt hur nyttig den där Mindfulness-boken egentligen är. Läs den om du a) lider av stress b) har svårt att få vardagen att gå ihop c) vill lära dig att glädjas mer åt de små sakerna i vardagen d) vill bryta en dålig vana e) vill lära dig att lyssna inåt f) vill hitta tillbaka till dina (istället för att styras av andras!) värderingar g) behöver ta bättre hand om dig själv….
Idag har A -som annars jobbar massor just nu för att kunna vara mer ledig när sonen är här- varit hemma, vilket är lyx för mig som ibland har det lite ensamt här i lägenheten. Vi har hämtat frukost från Petite France, promenerat i solen, fikat och vilat. Nu är det dags för honom att jobba natt och jag sjunker nog ner i min bok igen. Eller kanske det nyaste numret av Damernas Värld som kom igår.
Ha en fin fredagkväll och drick gärna ett glas gott rödvin för mig också!
Lämna en kommentar