Vi har bildat en mammagrupp i huset då vi är många föräldralediga med bebisar. Och numera är det även en pappa som hänger med oss så föräldragrupp kanske är rätt benämning egentligen.
I vanliga fall promenerar vi och besöker olika fik mm men imorse stod det träning på schemat, på mitt initiativ såklart, he he 
Jag fick fria händer och vi körde med 5 st stationer: Ben, bål & bröst + axlar, rygg, flåsstation och mage.
45 s jobb per station, 15 s vila.
4 varv.
Jag hade plockat med några hantlar, gummiband mm och så fanns det olika nivåer som man kunde göra övningarna på eftersom några är helt otränade (än så länge, men inte så länge till!).
Ett vinnande koncept som kommer att upprepas, alla hade roligt. Mer träning åt folket!
Blött och dant, men vad gör det!
Det känns tryggt att befinna sig i mammaledighetsbubblan. I ärlighetens namn så stressar jag inte så mycket även om det kan tyckas att det är stressigt med två små barn. Men det är en annorlunda stress, en mycket bättre stress.
Idag klev jag dock ur den där bubblan en liten stund när jag spenderade eftermiddagen på mitt jobb, ensam utan bebis. Jag kommer att stanna hemma ett bra tag till så vi kunde ändå inte diskutera konkreta projekt för mig, vilket känns bra.
Jag/vi planerar inga fler barn så jag vill inte skynda nu. Den största utmaningen för mig just nu är att inte boka upp mina dagar för mycket. Jag ser fram emot lite vårvärme så att det blir naturligare att bara hänga ute med barnen, lite oplanerat sådär. Nu måste vi oftast gå in så fort Ivar vaknar för han blir frustrerad i vagnen och det är inte direkt aktuellt heller att lägga ner honom på marken (som till stor del fortfarande täcks av is här hos oss. April, dags att leverera!).
Vägrar att ta på mig kostymbyxor innan jag verkligen måste, på jobbet eller ej. Det är jeans som gäller som nederdel i mammaledighetsuniformen. Alternativt mysbyxor eller tights.
Morgnar kan var det ljuvligaste som finns eller det jobbigaste som finns. Imorse var vi samlade hela familjen och då blir det oftast ingen stress. Fler händer som brygger kaffe, byter blöjor och borstar små tänder. Rätt så härlig vardagsstund faktiskt. Men när jag är själv på morgonen och ska göra allting själv så brukar jag uppleva det som den jobbigaste timmen under en vanlig dag. Fast det blir lättare när våren kommer och tusen lager vinterkläder försvinner. Denna morgon började alltså bra.
Pappan till jobbet, storebror till förskolan och jag till ett sådant där hederligt bloggmöte på en PR-byrå för att diskutera saker som jag så mycket brinner för, nämligen småbarnsliv och endorfiner. Ni känner igen rubriken på min blogg, eller hur Jag fick med mig ett efterlängtat par barfotaskor då jag inte kunde närvara på Merrell-eventet som ägde rum för ett par veckor sedan. Jag är ju väldigt förtjust i mina nuvarande barfotaskor (Barefoot Pace Glove) som är lite tunnare och inte lika stabila som denna nya sko. Spontant misstänker jag att de har svårt att slå de suveräna skor jag har idag (förutom utseendemässigt då!!!), men här ska det styrketränas, löpas och hoppas i dem, så vi får se. Denna sko kan vara en bra första barfotasko om man aldrig har provat en. Den känns stabilare i handen än 4 mm skon. Om du provar ut en barfotasko så tänk på att tårna ska ha utrymme att sprida ut sig. Min första känsla när jag fick mitt första par var att skon var för stor, men du ska gå på samma storlek som du brukar ha på löparskor dvs tårna ska ha lite extrautrymme framtill.
Jag kikade på lite solskyddskläder från finska Reima med UV-skydd 50+. Vi ska på en liten solsemester om en dryg månad och har åtminstone ett badmonster i familjen som måste skyddas väl. Ivar har faktiskt inte provat bada annat än badkar än, men han älskar vatten. Ska bli kul att se om han också vill bada massor på Kreta. Jag hoppas och tror det. Reima har allt som behövs för sol och bad: badkläder, shorts med solskydd, solhattar, badskor och badponchos.
Apropå solsemester så har vi idag också provkört en smidig vagn. Med lite tur kommer vi att kunna låna en sådan till resan och utifrån det är det lättare också att fatta beslut på huruvida det vore en perfekt sommarvagn för oss. Vilket jag tror att den kunde vara. Vi är jättenöjda med våra ordinarie vagnar, men behöver en resevagn som har liggläge. Pojkarnas nykläckta kusin fick precis en just sådan vagn och jag tror faktiskt att Ivar är lite avis…
Vilodag var det visst idag så jag och Ivar träffade en kompis & jämngammal bebis och promenerade genom hela Stockholm och lite till. Lunch på NK och ännu mer promenad på det. Jag tror jag har gått minst 2,5-3 timmar idag. Dammigt värre är det tyvärr. Visserligen ett vårtecken, men jag är noga med att täcka över Ivars sufflett när han sover. 5 mm dammlager på skorna efter promenaden.
Alvar är hos sin farfar efter förskolan. En sådan sak som att någon annan hämtar honom och att jag således slipper stirra på klockan kan göra enormt mycket och dagen blir direkt mer avstressande. En sådan liten grej kan räcka för att få det kännas nästan som semester. För att inte tala om lyckan när jag nyss kom på, med nybryggt kaffe i koppen, att jag hade 3 rader Daim-choklad i en gömma. Visserligen gömt från just mig själv, i hopp om att mannen skulle hitta det och äta upp istället, men sådana ambitioner kan lätt ändras och just det beslutet förvandlas till dagens höjdpunkt. För vem vill tacka nej till en liten kaffe-chokladstund en eftermiddag när man är hemma (nästan) själv? Inte jag.
3 timmars promenad med grannen inklusive nästan en timmes obligatoriska lunch- och lattestopp. Promenad till förskolan för att hämta Alvar. Promenera 40 min till en rolig lekpark som jag hittade på dagens första promenad. Poppis (jag visste att det skulle bli det, känner min son). Promenad 15 min och t-bana hem. Så promenerat har jag gjort och kanske t.o.m fått några fräknar på kuppen. Underbart vårväder idag. Så här ska en ledig dag under mammaledigheten vara!
… så sugen på att träna som när man inte kan. Imorgon är jag nog helt frisk igen.
Och aldrig är man så lycklig som när man är hemma föräldraledig. Vilket privilegium. Nyper mig i armen väldigt, väldigt ofta.
Lämna en kommentar