Ibland älskar jag min man lite extra. Att möjliggöra varandras träning är ett typiskt bra exempel på där vi fungerar som ett sammansvetsat team. Att lägga Alvar (när han inte vill sova) är ett annat.
Idag stack A iväg för att springa ett lite längre pass med en kompis. Under tiden grejade jag med Alvar, bytte om till löparkläder och gick ner till gården med honom. När A sedan kom tillbaka från sin löptur så var det min tur att springa iväg medan han fortsatte att leka med Alvar. Alvar bryr sig ju inte speciellt mycket om om vi leker med honom svettiga eller i träningskläder. Allt är bra som fungerar.
Jag fick mig en underbar (men kort) runda i Vinterviken. Så vackert nu. Även om vi varje dag längtar lite tillbaka till Kungsholmen så måste jag säga att Vinterviken vid den här årstiden, när man springer precis vid vattnet, är ännu mysigare.
Medan jag nattade Alvar så fixade A en sallad på färskpotatis åt mig. Kokt färskpotatis, machésallad, spenat, avokado, kokt ägg, rökt kalkon, inlagda vitlöksklyftor, oliver, fetaost och torrostade pinjenötter var det i och ni hör väl att det var ganska gott? Vi hade pratat om att äta sallad till middag och sedan fick var och en välja de matiga ingredienserna själva (då A alltid vill ha kött och jag typ aldrig vill ha det). Och hans ”korvsallad” blev 3 korvar med kokt färskpotatis och ca 1 gram machésallad. Ja, varför inte 
?
Igår jobbade jag halva dagen, men nu är jag ledig fram till måndagmorgon! Efter att ha fått frukost i magen och gett frukost till Alvar också gav jag mig ut i ett varmt spöregn och joggade på spånbanan i skogen. Eftersom jag inte planerar besöka gymet förrän nästa vecka igen så körde jag också 24+24+20 utfallssteg längs vägen. Generaliserat så rekommenderas det varken att springa eller snedbelasta kroppen efter gravidvecka 20, men det är just vad jag nyss sa: en generalisering. Alla mår vi olika, är olika tränade och har olika bakgrunder. För mig funkar snedbelastning (t.ex utfall) kanon, men givetvis ser jag till att ha ett stabilt mitten och kör väldigt fokuserat, medvetet och kontrollerat vid varje steg. Har man tendenser till foglossning så skippar man såklart träningspass som detta.
Avslutade mitt pass i bastun och nu blir det mammas jordgubbspaj och kaffe. Alvar leker med mormor ute i regnet och jag ska kasta mig över två finska inredningstidningar som jag köpte igår. Jag gillar min förmåga att på senare år ha börjat se storheten i dessa små saker som jag tidigare tog för givet!
Och det är inte så svårt då det också var årets första lunchlöpning Fast det var riktigt bra!
Idag jobbar jag hemifrån och det innebär att jag inte har tillgång till gymet för lunchträning. Men det gör inte så mycket när det är typ sommar ute! Så äntligen fick jag springa i den coola fjäderlätta Craftjackan. Fast det visade sig att den och en merinoullströja under var alldeles för mycket. Så till slut hade jag bara en tröja på mig med uppkavlade ärmar. Löpning i kortärmat med andra ord, som jag längtat! Hade förresten varit perfekt med en väst i samma material och look som jackan, om jag nu hade haft en sådan vill säga. Västar är bra och användbara.
30 min var det som gällde igen- lunchtiden är begränsad- och jag tog mig an två olika trappor varav den längre sprang jag upp 5 gånger och promenerade ner som vila, den korta körde jag intervaller med jogg under vilan i. Är man bara ute i 30 minuter så är det ganska tråkigt och att bara jogga, det måste liksom hända något för att man (jag) ska komma upp i puls och svettas ordentligt. Då är trappor eller backintervaller kanon!
Välkommen våren, förresten! Äntligen! Kroppen fylls med lycka per automatik när solen visar sig.
Precis innan det blev mörkt var jag och sprang trappintervaller. Behövde ett löppass för att samla tankarna och framför allt samla mod inför en sak på jobbet. En sak som egentligen är ”just do it”, men jag måste bara våga. Om inte annat så brukar man hitta lugnet med hjälp av löpning. Jag sprang 7 st intervaller à 70 trappor efter en ordentlig uppvärmning. Bredvid trappan (som går i skogen, mellan två mindre vägar) stod och hoppade det 3 rådjur och verkade inte bry sig ett dugg om mig. Sånt händer utanför tullarna (hela 2 km utanför tror jag den där platsen är)- riktiga naturupplevelser 
Istället för att bjuda på en trött och mörk bild på mig själv får ni några väldigt orangea bilder på Stadiums SOC-träningskläder, mest Running 2012. Jag äger max 3 SOC-plagg just nu, men kan säga att det kommer att bli ändring på det. De rödorangea tightsen som inte kommer till sin rätta på mobilbilden nedan var riktigt coola med snygga detaljer. Är själv lite osäker på om något av detta redan finns i butik eftersom katalogen där 2 av bilderna är snodda ifrån heter ”Running 2012″ och inte AW 2012. Men senast i höst finns de i butik iallafall. Alvar har gömt USB-minnet där det eventuellt hade funnits några proffsigare bilder så jag hoppas ni kan se något ändå.
I morse trodde jag att jag skulle stanna hemma hela dagen, men mot eftermiddagen ville kroppen ha frisk luft (och träning). Så på med coretex-löparskorna och ut i slasket. Och regnet. Mycket blött, men som tur var inte halt, så jag kunde köra lite intensivare träning. Detta trappass fick det bli. Ett favoritpass faktiskt. Intervaller är så himla givande OCH tidseffektivt. Att det var dåligt väder gjorde ingenting, precis som det brukar vara när man väl är ute och springer.
Väl hemma körde jag ett triset för överkroppen: dips mot soffbord, halo med kettlebell och axelträning med Flexi-bar. Totalt sett ett skönt och mångsidigt pass med bra intensitet. Och apropå Flexi-bar: missa inte tävlingen där du kan vinna en egen Flexi-bar. Här tävlar du!
Jag hade laddat med 2 st lite halvnyttiga, men otroligt saftiga morotsmuffins med choklad och nötter. Gjorde de enligt ett recept som följde med nyaste numret av Aftonbladet Wellness som kom ut i veckan. Bara 1 dl muscovadosocker på onyttiga-ingredienser-listan för totalt 12 muffins. Hade ett litet samvetskval där då det ska vara mörk choklad i och jag äter ju inte godis. Är det fusk då?! Men jag skippar godiset varken för att banta eller leva helt sockerfritt. Det handlar bara om att äta rent och så lite tillsatser och annat skit som möjligt. Så jag köpte en ekologisk mörk choklad som dessutom är fairtrade så det kändes ändå som ett ok val.
Jag kan absolut rekommendera dessa muffins. Känns som ett bra val av fikabröd med en smet på bla. grovt rivna morötter, ekologiska ägg och dinkelmjöl.
De söta muffinsformarna hittade jag på Clas Ohlson igår, av alla ställen!
Igår sprang jag mitt första löppass sedan mitten/slutet av februari! En stor och viktig stund för mig som längtat ihjäl mig efter de senaste veckorna. Bara några km jogg, men en ack så viktig milstolpe: nu är jag igång igen!
Jag har kommit in ganska ordentligt i transportlöpartänket och även om jag inte sprang till eller från jobbet (det var ju en söndag dessutom) så passade jag på att uträtta lite ärenden samtidigt, eller transportlöpa mellan ärenden om man väljer att kalla det så. Först joggade jag med en stor kasse med återvinningsskräp till de närmaste återvinningsbehållarna och sedan sprang jag min runda med en plastkasse under armen där jag hade ett par sålda babysneakers som skulle postas till köparen. Mot slutet av passet hämtade jag 2 st paket på två olika ställen och handlade även mat på ett av ställena + postade paketet. De sista 200 meter fick jag dock gå (mycket att bära), men väl hemma kändes det riktigt bra: både löparpremiären och en massa ärenden avklarade på en och samma gång. Det var ju givetvis inte snack om någon kvalitetslöpning, men det var heller inte planen för det allra första ”känna-efter-passet” efter en längre, ofrivillig, vila.
Idag på gymet kände jag att jag börjar vara tillbaka så att jag vågar ta i ordentligt. Det är skönt att få vara sig själv igen!
Hämtat ut ett stort 6 kg paket, ej springvänligt.
Röhnisch vårens löparjacka som jag skulle beskriva med orden läcker och ”krispig” i materialet. Jag älskar materialet och färgen!
Jag älskar löpning. Det är liksom en del av mig även om det var länge sedan nu jag sprang mer seriöst (lopp osv). Jag saknar inte lopp alls, men jag saknar det löpning gör för mig och med mig. Har jag varit arg eller frustrerad så minskar de negativa känslorna i kroppen så fort jag får upp pulsen. Löpning rensar mitt huvud och är helt klart den bästa starten på dagen. Aldrig saknar jag löpningen så mycket som när jag är sjuk och inte kan springa. Idag var jag ute och gick och gatorna var sopade, allt grus var borta. Jag vill inget mer nu än att snöra på mig löparskorna och bara springa, springa, springa.
En gammal favoritlöparbild, tagen med en gammal och dålig kompaktkamera. Och så en after-run-bild, en stund att längta till. En ljummen sommarkväll, mmmmm.
Man kan göra mycket nytta löpandes. Den uppmärksamme har läst att jag och min mor säljer saker på loppis denna vecka och varje dag ska vårt loge tittas till och bordet städas. Lika bra att springa dit då man ändå ska ut. Och en liten påse med påfyllning åkte enkelt med i handen (det är mindre än 3 km dit), löparryggan är hemma i Stockholm.
Min löparidol Snorkkis som jag ändä härmar rätt så ofta (transportlöpning till jobbet) myntade begreppet springrösta häromveckan. Jag tänkte testa det och lämnade min röst i finska presidentvalet i löparmundering (jag är finsk medborgare, men har bott i Sverige i snart 10 år). Fint så. Och så var det dags att springa hem på vackra snötäckta gator i minus 8-9 grader. Friskt och underbart. En yogastund avslutade detta ”springa-ärenden”-pass.
Den här veckan har varit mycket bra ur transportlöparsynpunkt: 1 pass i måndags, (utlandsresa i tisdags), 2 pass i både onsdags och torsdags och 2 pass planeras även idag. Det blir 7 löppass helt ”gratis” dvs jag måste ändå ge mig iväg till jobbet så det är lika bra att springa!
Det har dessutom varit fantastiskt sköna förhållanden för löpning: lite snö på marken och några minusgrader, klar och krispig luft -> härligt rosiga kinder. Men av någon konstig anledning har jag fått håll under 4 av 5 passen när jag sprungit. Ett par gånger har jag varit tvungen att gå en bit. Jag joggar lugnt och är annars frisk så jag förstår inte riktigt vad det kommer ifrån. Jag brukar aldrig få håll!
Vi får se hur det blir idag. Off we go!
Jag är tacksam över att ha möjligheten att springa till och från jobbet, även om det ofta blir bara ena sträckan. Under de 7 km får jag tid för mina tankar och kommer alltid hem utan några som helst frustrationer i kroppen. Ibland passar jag på att göra en mindfulness-övning när jag springer. T.ex kan det vara att jag fokuserar på att känna hur fötterna känns mot skosulan och underlaget, hur tårna känns, hur vinterluften känns mot kinderna. Enkla saker, men ändå viktiga.
Just ikväll var det lite speciellt att springa. Snöigt underlag, perfekt temperatur och bra känsla i kroppen efter en lyckad arbetsdag. Jag gillar vardagen.
Lämna en kommentar