Den som har läst det senaste numret av tidningen Mama kommer nog aldrig mer att servera korv för sina barn. Jag ingår i den skaran. Hittills har Alvar kunnat få äta falukorv ibland (visserligen ekologisk) och så har han fått varmkorv ute på promenad ett par gånger, men nu är det tyvärr slut på det. Fast en gång i månaden kanske är OK, men inte varje vecka. Att halvfabrikat är dåligt, vet vi ju redan, men att det kommer mer och mer larmrapporter om rött kött (och då allra mest om processad kött som korv eller bacon) och att det faktiskt finns studier och uppföljningar gjorda under längre perioder som bevisar att korv är cancerframkallande. Jag må låta hysterisk, men jag lovar att jag inte är det- jag lägger mig t.ex aldrig i vad Alvar äter när han är hos sina mor- eller farföräldrar. Men jag vill tro att det iallafall aldrig kan skada att leva utan korv, medan det enligt väldigt många källor kan skada att välja äta det. Jag har inte själv satt mig in i detta tillräckligt och orkar inte göra det heller, men då korv knappast kan klassas som nyttigt, hur man än ser på det, så tycker jag det är lättast att låta bli äta det och serverar det för sina barn.
Igår handlade jag sojakorv åt Alvar. Gjorde matlådor till frysen med pasta, ärter, majs och tomatbitar och så korven då. Just nu är Alvar inte hemma för att kunna smaka på det, men vi håller tummarna att han inte ens kommer att märka någon skillnad utan tycker att det smakar som vanlig korv.
En gång tidigare har jag testat laga ”blomkålsris” och helt plötsligt kände jag ett sug efter det igen häromdagen. Mannen var inte hemma så det var perfekt att passa på att laga sådan mat- han vägrar nämligen att äta saker som denna. Och det känns onödigt att laga två olika maträtter samtidigt.
Sist jag gjorde blomkålsris försökte jag mixa det i en blender och det gick inte så bra. Så denna gång använde jag ett hederligt rivjärn och resultatet blev bättre och jag slapp lyssna på en maskin som lät som om den skulle gå sönder när som helst. Sedan var det bara att steka ”riset” i kokosfett (utan kokossmak) och krydda med Renée Voltaires örtsalt. Åt blomkålsriset med kycklingsås gjord på havregrädde och kryddad med soja, chil & lime-krydda + samma örtsalt som ovan. Hade tänkt att ha räkor i såsen också, men kom på när jag hade ätit klart att jag helt enkelt glömde det. Jaja, de finns kvar i frysen.
Som jag nämnt tidigare så har jag nästan helt slutat äta rött kött. Ibland äter jag det, men jag väljer mina tillfällen väl. Och det är alltid av sociala skäl, dvs t.ex om (när!) mannen vill laga en kötträtt. Lunch äter jag alltid på restaurang och då väljer jag aldrig kött. Jag har kört så här i 3-4 veckor nu och det finns ingen återvändo! Punkt. Mest äter jag fisk och vegetariskt, men även kyckling ett par gånger i veckan.
Idag, efter löppasset som jag ska skriva några ord om sen, lagade jag ungsrostade rotfrukter med sojamarinerad kyckling. En egenkomponerad rätt.
Först skar jag rotfrukterna i små klyftor (för att det skulle gå snabbare i ugnen), rörde om i rikligt med icke-kokossmakande kokosfett och kryddade med svartpeppar och flingsalt. In i ugnen, 225 °c. Jag tog morötter, potatis och palsternacka.
Under tiden skar jag en stor kycklingfilé i ganska små bitar och hällde över soja och rullade kycklingbitarna i den. Kryddade med en chili-och-lime-krydda.
Skar en gul lök i små klyftor.
Efter ca 20 min slängde jag in både kycklingen och löken och 10 min senare var det klart. Totalt ca en halvtimme i ugnen alltså, förutsatt att det är små klyftor!
En rätt som nästan tillagar sig själv.
Jag hade under tiden också kokat broccoli till och fullständigt älskade min lunch. Rotfrukter ger en sån fräsch smak och så ger sojan i kycklingen en perfekt sälta. Nu ska denna rätt även introduceras för mina killar när de är hemma igen!
Jag använder kokosfett till all matlagning. Den ekologiska variant som syns på bilden har jag beställt på Bodystore, men har någon gång köpt den på ICA också, så det är inte svårtillgängligt även om man kanske inte lagt märke till det när man handlat tidigare.
Ni som följt min blogg vet att jag slutade äta godis efter julafton förra året. Jag har inte kört sockerfritt utan har tillåtit hembakt (mycket mindre tillgängligt och blir därmed direkt mer sällan. Dessutom utan tillsatser.) så det har inte varit speciellt svårt att köra godisfritt. Förra veckan hände dock något i hjärnan och jag valde, säg av ”sociala skäl”, att äta godis, 2 gånger tillochmed. Först var det på hotellrummet i Helsingfors i onsdags. Jag hade lite tråkigt, hade precis ätit (en högst onyttig) middag och skulle bara ”kolla” vad som fanns i minibaren. Innan jag hann tänka klart så hade jag tagit beslut att handla en påse fruktgodis. Bara 120 gram, men jag mådde verkligen illa efter den. Är ju inte van att äta godis längre. Tänkte att det fick vara bra, nu kan jag fortsätta godispausen och det är ju ingen idé att älta den uppätna godispåsen.
I lördags, när min bror+ sambo var här, hade vi hyrt en film. De hade en stor och saftig godispåse med sig från båten (OK, 3 st..) och det kändes bara såå mysigt att tillåta sig själv att äta godis. Jag åt några nävar och mådde illa igen. Behövde tydligen även ett ”återfall” nr 2 för att inse att det verkligen inte är värt att trycka i sig detta ”skit”. Jag skulle nöjt mig med mina saftiga kärleksmums.
Nu har jag skrivit allt detta på bloggen, bara för min egen skull (och förhoppningsvis för att peppa någon annan som också pausar från godis) och vet med säkerhet att jag inte vill äta godis. När det står här så är det så mycket lättare att hålla sig till det beslutet. Skönt!
Jag har ändrat min kost ordentligt och det har skett utan att jag har tänkt på det. För en vecka sedan läste jag den artikel som skulle få mig att äta så mycket mindre kött. Och jag känner på mig att denna förändring är här för att stanna. Under veckan har jag varje dag ätit antingen vegetariskt eller en blandning av vegetariskt och fisk i jobbets matsal. Därtill har jag handlat thaimat med kyckling och skaldjur en gång och laxsallad tre gånger. Lagat fisk- och skaldjursrätter hemma. Förra veckan bjöds jag dock på smörgåstårta med skinka i och den åt jag (mycket) av. Och så åt jag en bit köttfärslimpa nu i helgen.
Tidigare har jag haft perioder när jag ätit vegetariskt en gång i veckan för miljöns skull. Men nu känner jag att jag minst lika mycket gör det för min egen skull. Och fler än en gång i veckan.
Jag har inga planer att sluta äta kött helt och hållet, men att minska rejält och bara äta riktigt bra kött mer sällan blir min melodi. Protein finns i så mycket annat också än kött så den biten är inget jag behöver oroa mig för.
På kvällsmackorna blev proteinkällan 2 st perfekt kokta ekoägg.
Dagens artikel i DN kommer att få mig att äta ännu mindre korv i framtiden. Och bacon med en massa tillsatser blir också bannlyst.
”Bearbetat kött innehåller mättat fett, natrium, nitriter och cancerframkallande ämnen kopplade till kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar och cancer.”
Läs hela artikeln här.
Ju mer man vet om halvfabrikat desto enklare är det att undvika dem. Jag förstår så väldigt väl att så många hakar på stenålderskostdiet/Paleo och liknande! Själv vill jag inte tänka för mycket (blir för mycket fokus kring mat för min del) och vill kunna äta det som bjuds. Dock kan man hela tiden göra medvetna val när man handlar eller väljer mat i en buffé (vår jobbmatsal). Vi har t.ex alltid en vegetarisk rätt och 4 dagar av 5 en fiskrätt som serveras på jobbet.
Jag äter inte halvfabrikat egentligen. Men det finns två undantag: fylld färskpasta och kryddiga korvar med högt kötthalt (runt 95%). Fylld färskpasta blir ibland vår nödmat, något man slänger ihop på 5 minuter och som är ganska mättande. Med lite keso, mozzarella eller ricottaost blir det en komplett måltid som givetvis inte toppar listan av mest näringsrika måltider, men blir rätt så OK i min värld ändå (jag undviker ju inte kolhydrater). Det som talar för fylld färskpasta -att det inte skulle vara så industriellt mm- är att den inte håller så många dagar, men tittar man på innehållsförteckningen så är det en alldeles för lång lista på ingredienser, på tok för lång. De kryddiga korvarna äter vi i korvstroganoff när båda blir sugna på stark och mättande mat. Det händer inte så ofta, men någon gång i månaden kanske.
Ytterligare ett undantag är om jag blir bjuden på mat hemma hos någon- då tackar jag aldrig nej!
Denna vecka har det mest blivit take away-mat, färdigköpta mackor, Brämhults färskpressad juice (ja, det räknas som måltid när man är sjuk och inte har någon matlust alls!) och så ovannämnda snabbpastan. Vi är sjuka allihopa och ingen orkar stå vid spisen och laga mat. Då får det bli lite som det blir.
Kvällens middag: 2 olika sorters fylld färskpasta med ricottaost (Innehåll: 3 rena ingredienser + salt, proteinhalt 7%, smak: len och krämig, även 1-åringar älskar den!) och avocado.
Godis innehåller ju som bekant en massa onödiga tillsatser, färgämnen osv som kroppen så bra klarar sig utan. Jag slutade äta godis för lite drygt 2 månader sedan* och sockerintaget i min kost har också automatiskt minskat även om jag äter hembakt och glass t.ex.
Ett rent alternativ till godis är dessa kokoschips som smakar smörkola enligt mig. Helt ekologiska och utan tillsatser, innehåller dock muscovadosocker, men det är ändå ett socker som är minimalt bearbetat.
Oftast äter jag mina kokoschips direkt ur burk och en mycket liten mängd räcker för att stilla sötsuget. Här har jag gjort en efterrätt av det och äter det tillsammans med ekologisk turkisk yoghurt.
* För mig är det lättare att köra helt utan godis, men jag förespråkar ändå en livsstil och diet som inte har för mycket förbud, och klarar man att äta lite godis en gång i veckan t.ex så tror jag inte kroppen tar så mycket skada! För mig funkar det dock bättre att inte ens ta den första godisbiten för då vill jag bara ha mer, helst varje dag.
Jag har provsmakat några produktnyheter som finns i butik just nu och tänkte kort berätta vad jag tycker om dem. Den som känner mig vet att jag helst väljer rent och ekologiskt så alla slags måltidsersättningar mm är för mig ”nödmat” som jag ibland kan inta inför träning t.ex när det är bråttom och andra alternativ inte finns. Jag utesluter dock ingenting strikt i min kost och tycker att det är helt klart bättre att dricka en måltidsersättning än att träna på tom mage!
Naturdiet har nyss lanserat två laktosfria smoothies, Naturdiet Free, i smakerna Red Berries och Choko Fudge. Mina smaklökar gillade den förstnämnda, men Chokofudgen smakade lite för konstgjord. Jag tror att många laktosintoleranter blir glada när dessa två nyheter lanserats.
En annan nyhet är Oatlys Havredryck Chai som jag personligen tycker ska avnjutas varm, vid likadana tillfällen som varm choklad, uppkrupen i soffan. Det är en ”mysdryck” helt enkelt. Innehåller mycket bra grejer såsom järn och folsyra, men även lite råsocker. För mig är det då mer som en helgdryck och som eventuellt kan ersätta en kaka vid en fikastund. Lagom söt är den också(mindre söt än chailatte som man köper på ett fik).
















Lämna en kommentar