VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

VALTERS PROGRESS 8 MONTHS

Michaela Delér kanske (1 av 1)-2

My baby <3

God morgon! Jag har blivit så dålig på att uppdatera er om barnens utveckling, sånt kan jag tänka mig är lite roligt att läsa, det tycker jag i alla fall. Vi kan börja med Valter så kan jag ta Livia nästa vecka!

– Valter är nu 8 månader (eller ja, på lördag). Han väger 10,5 kg och jag vet tyvärr inte längden. Jag tippar på runt 70 cm.

– Han har fått en tand i underkäken. Jag tror att den bredvid är påväg också men jag är inte säker. Det är lite svårt att titta in i hans mun då han vägrar öppna den när jag försöker, hehe. Men en tand finns i alla fall!

– Han kan sitta själv nu, även om han tippar lite åt sidorna ibland. Dock håller han upp huvudet så det är ingen fara.

– Han står på alla fyra och vill så gärna krypa men har inte fattat grejen ännu. Jag tror att Livia var runt 9 månader innan han kröp, det ser ut att bli ungefär samma för Valter.

– Han äter ersättning på morgonen, kvällen och ibland en gång på natten. Resten av dagen får han gröt (två gånger) och mat (en gång). Jag försöker hålla ca 3 timmar mellan målen på dagen, gjorde samma med Livia och det funkade bra. Han tycker dock inte så mycket om mat, mest frukt-klämmisar, min lilla gottegris, hehe.

– Han skrattar högt ofta, ler och jollrar mycket. Han kan inte säga något ord men det vet jag inte om dom kan när dom är såhär små? Jag har för mig att Livia sa mamma mycket men tror inte att hon förstod vad det betydde ens. Valter säger också mamma och pappa men som sagt, jag tror absolut inte att han vet vad det är, eller vilka vi är, hehe.

– Han älskar sina nappar, exakt som Livia, och somnar gärna med en i munnen och en i handen.

Det var nog det jag kunde komma på. På något sätt känns det som att Livia var mycket mer ”med” än vad Valter är. Hon hade en sån stark vilja, ville bara vara med mig och förstod liksom vad som pågick runt omkring. Henne kunde jag knappt gå en meter ifrån utan att hon började gnälla. Hon hade liksom koll på vart jag var hela tiden, helt tvärt emot Valle. Honom känns det som att jag kan lämna och komma tillbaka efter en vecka och han skulle inte fatta någonting, hehe. Det stämmer säkert inte men det känns lite så. Det kanske blir så med andra barnet, dom får liksom bara hänga med, man har inte tid med annat. Hemskt men sant, hehe. Ska försöka skriva ihop skillnaden mellan ett och två barn också, ska bara få tiden till det. Där har ni en skillnad till att börja med – man har inte tid för någonting annat än barnen, haha. Som sagt, fixar det så fort jag hinner.

Nu ska vi iväg till Ikea och köpa galgar och lite annat smått. Egentligen behöver vi bara galgar men ni vet ju hur det är när man åker till Ikea – man kommer hem med allt man absolut inte behöver, hehe. Ha en underbar dag! PUSS <3

//Good morning! I´ve been really bad giving you updates about the kids progress, I can imagine that those things are kind of interesting to read, or so I think. We can start with Valter and then I can write about Livia next week! 

– Valter is now 8 months (or well, on saturday). He weighs about 10,5 kg and I don’t know his length. I think his about 70 cm tall. 

– He has one tooth in the mandible. I think the one next to that one is on the way too but I´m not sure. It´s a bit difficult to look in his mouth since he refuses to open it when I try, hehe. Anyhow, there is one tooth for sure! 

– He can sit on his own now, even if he falls to the side sometimes. Although he keeps his head up so no worries. 

– He can stand on all four and really wants to crawl but he haven’t manage to do it yet. I think Livia was about 9 months when she started to crawl and I think Valter will be about the same age when he starts. 

– He eats babyformula in the morning, evening and sometimes one time during the night. The rest of the day he eats porridge (twice a day) and food (ones a day). I try to keep three hours between every meal during the day, I did the same with Livia and it worked pretty good. Although he doesn´t like food that much, mostly fruit-bags. 

– He often laughs out loud, smiles and babbles a lot. He can’t say any words but I don’t know if they are suppose to when they are so young? I think that Livia said mom but I don’t think she understood the meaning of it. Valter can say mom and dad but as I said, I don’t think he knows what that is, or even who we are, hehe. 

– He loves his pacifiers, exactly as Livia, and he falls asleep with one in his mouth and one in his hand. 

I think that´s all I can think of right now. In some way it feels that Livia was more ”aware” of everything than Valter is. She had such a strong will, she only wanted to be with me and really understood what happened around her. I could barely go one meter away from her without her crying. She really knew where I was all the time, totally the opposite from Valle. It almost feels that I can leave him for a week and he wouldn’t even notice that I was gone, hehe. Maybe thats not true but it almost feels like it. Maybe that´s what happens with baby number two, they just get to come a long, you don’t have the time to do it in another way. Sad but true, hehe. I´m going to try to find the time to write about the difference of having one or two babies, I just need to find the time to. There you have one difference to start with – you don’t have time for anything else than the kids, haha. As I said, I´ll fix it as soon as I find the time. 

Now we are going to Ikea and buy some hangers and some other things. Actually we just need the hangers but you know how it is when you go to Ikea – you come home with all the tings you definitely don’t need, hehe. Have a wonderful day! XOXO <3


Kommentarer


  1. Mourer catherine 2 augusti, 2017 on 10:16 Svara

    Hello!!! Michaela il est vraiment splendide quel beau baby comme ses parents k i s s

    • michaeladeler 2 augusti, 2017 on 20:51 Svara

      <3

  2. Sandra 3 augusti, 2017 on 09:56 Svara

    Hej! Gillar o följa din blogg så mkt! Har skrivit förut till dig fick barn på Teneriffa i feb hon är snart 6 mån (?Tiden går så fort ). Tänkte fråga dig du skrev att Livia var väldigt mammig och att du knappt kunde lämna rummet, min dotter är likadan och hon är nästan rädd och kan börja gråta när någon tar henne. Väldigt känslig. Jag har just varit i Sverige i 3 veckor och hon var nästan så till sin pappa i början oxå. Hur länge var livia sådär mammig? Sen känner jag som dig vill inte lämna henne för 1 min till nån annan men skulle vara skönt om andra kunde hjälpa till lite och hon inte var rädd för dom flesta ?
    ??

    • michaeladeler 3 augusti, 2017 on 20:14 Svara

      Åh grattis. Ja tiden springer verkligen iväg, Livia är snart 2 liksom, helt sjukt.
      Haha stackare, Livia är typ fortfarande så.En aning bättre kanske men om hon tex slår sig eller är trött är det bara jag som gäller. Jag tror barn känner det vi känner och när du känner att du inte vill lämna så vill inte hon heller, det blir en ond spiral. Prova en gång, för hon kommer sluta vara ledsen när du inte är där. Barn har ingen tidsuppfattning så det kan du tänka på om det hjälper 🙂
      Lämna bort nån timme hit och dit, du kommer behöva det!! Det är underbart sen när du kan slappna av mer, looooovar!!
      Kram <3<3

  3. Sandra 4 augusti, 2017 on 11:58 Svara

    Åhhh ja det kan stämmer säkert att dom känner samma som vi. Ska börja lite i taget. Hon kan vara så ledsen om hon tex vaknar o jag är o duschar o någon tar upp henne men så fort hon ser mig så blir hon glad är som att hon måste försäkra sig på att jag alltid är där. Ska börja med att vara i ett annat rum så att ifall hon får panik kan jag komma ? Men som du sa så tror jag det kommer vara så skönt att kunna lämna henne ett tag även om det bara är nån timme.
    Kram

    • michaeladeler 6 augusti, 2017 on 19:35 Svara

      Ja prova det. Du behöver inte vara i andra rummet, bebisar har en tendens att anpassa sig och om du inte är där tyr hon sig till någon annan, det funkar så 🙂 Men jag vet exakt hur jobbigt det är, vägrade lämna Livia, vilket jag ångrar lite nu när hon fortfarande är fast på mig. Nu kan jag ibland lämna henne gråtandes, men så fort hon inte ser mig längre så är hon precis som vanligt igen. Det är typ som att jag ska se att hon är ledsen och inte gå, då hade hon fått som hon ville, hon är ju inte ledsen egentligen..Förstår du hur jag menar? hehe 🙂
      Lycka till!! Hoppas du får gå iväg och göra något för bara dig, det behöver man <3<3 Kram <3

  4. Sandra 7 augusti, 2017 on 10:41 Svara

    Ja förstår precis vad du menar. Tack för ditt tips ska absolut prova det o som du sa ju tidigare jag börjar desto lättare kommer det blir senare för henne och mig! Men så jobbigt när hon gråter i panik ? Men vill att hon ska förstå att andra oxå finns där för henne. hoppas det ska bli lättare och jag behöver oxå göra nåt utan henne ibland. Är svårt oxå när man inte bor nära sin familj är dom som verkligen vill o ställer upp för en. Men ska snart till sverige igen då ska jag verkligen passa på.
    Kram

    • michaeladeler 7 augusti, 2017 on 20:03 Svara

      Stort lycka till <3<3
      Kram!

  5. Sandra 7 augusti, 2017 on 21:54 Svara

    Tack ?
    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste uppdateringar från mig