James

Annons

Bvc 1 års kontroll & ny video!

Lagom dagen efter James har fyllt ett år så hade han ett inbokat besök på BVC idag. Det var dags för vaccination och läkarundersökning. Jag skjutsade Anton och James till vårdcentralen vid 10.00, sedan åkte jag och storhandlade med Chloéy inför midsommarhelgen. Det gick bra på BVC enligt Anton, även med sprutorna i låren. James väger 11,230 kg och är 80 cm lång! För mig och Chloéy gick det väldigt bra, vi var hemma efter lite mer än 1 timma. Skönt att det inte var så mycket folk ute, det underlättar för min stresshjärna.

Ikväll ska jag på bio tillsammans med en annan småbarnsmamma och det ser jag mycket fram emot. Jag har inte varit på bio sedan länge konstigt nog, med tanke på att jag gick på bio varje månad när jag var yngre… Jag ÄLSKAR att på på bio! Vi ska se ”rough night” vilket jag tycker passar oss mammor toppenbra 😄

Jag har gjort en sammanfattning av James 1 års firande från igår så om ni vill se finns videon på vår YouTube kanal ”mammaochpappablogg”.

-Kul med minnen, inte bara för offentlighetens skull. Firandet var jättebra och James fick fina presenter från allihopa! Nu återstår det bara för Anton och mig att skriva en text i hans minnesbok. Vi gjorde det när Chloéy fyllde ett år så detsamma gäller för lillemannen. Vi ska försöka komma ihåg det varje år tills de fyller 18 år minst😊

Här är vår gårdag i lite bilder också (allt vi bjöd på var hemmagjort för det är ju godast!)

20170620094411 20170620162937 20170620162312 20170620174207 20170620174641 20170620161755 20170620_16184320170620161751 20170620195922

Annons

James 1 års dag!

 För 1 år och sju månader sedan fick Anton och jag veta att jag var gravid med ”bebis nummer 2”. För 1 år och 1 månad sedan var jag höggravid. För 1 år och några timmar sedan fick jag värkar och fyra timmar senare kom James till världen! Klockan 19.093245 gram tung och 50 cm lång. 2017-06-02_16.55.22 2017-06-02_16.55.57

Chloéy var bara 11 månader gammal när James föddes och jag minns hur mycket jag saknade henne från BB. Jag blev tårögd i bilen precis innan vi skulle svänga in på parkeringen. Min lillasyster Towa var utomhus och lekte med Chloéy i sandlådan och jag var så glad inombords, allt var fulländat på något sätt. Där för första gången fick hon se sin lillebrorn för första gången och sedan dess har de hängt ihop väldigt bra… 

2017-06-02_16.57.10 2017-06-02_16.59.14

Vi tyckte att Chloéy lärde sig krypa, gå och stå fort men James är bevis på att man kan lära sig ännu snabbare. Lite för fort enligt mig. Han stod upp vid 7 månaders ålder, gick vid 10 månaders och kröp såklart innan dess. Nu har han börjat härma det vi säger och han är så mycket mer delaktig i allting som händer. Chloéy är en väldigt snäll storasyster för det mesta men hon är såklart lite busig och elak då och då. James förstör för lilla Chloéy han också men ännu inte medvetet så där är det lite skillnad. Barnen gör oss tokiga viss dagar och den första tiden när båda var väldigt små var skitjobbig av få ihop men vi får helt klart ut mest kärlek av allt detta. James idag är det din första födelsedag (näst efter dagen du föddes) och du är en av de två bästa sakerna som har hänt i mitt och pappa Antons liv. Vi älskar dig!

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!❤

2017-06-02_17.01.20

Om ni är intresserade av mer läsning så kan ni läsa detta inlägget som var det första som skrevs efter förlossningen: HAN ÄR HÄR!

Kram!

Annons

Lyckligast i hela världen

Ni som är föräldrar förstår mig när jag berättar vad jag blir lyckligast i världen av: när barnen skrattar med varandra! Våra barn har fått skrattanfall ihop sedan flera månader tillbaka, när James bara låg på rygg eller mage. Nu kan James gå väldigt bra så de springer många varv i lägenheten och jagar varandra samtidigt som de skrattar ikapp. Men de allra bästa tillfällena som jag älskar att se dem tillsammans är när de sitter nära varandra och börjar skratta åt något jag inte förstår och som de själva heller inte alltid förstår. De börja fnissa och sedan går det över till gapskratt och det ser så gulligt ut och det smittar av sig som bara den. Jag ler med hela ansiktet till att börja med för att sedan gapskratta jag också men jag skrattar ju inte åt det som barnen skrattar åt, jag skrattar åt dem haha. Det värmer i hela kroppen och hjärtat dunkar några extra slag och jag bara fylls med kärlek. Det är en så fantastisk känsla varje gång det händer. De bästa gångerna är alltid när det inte är framtvingat utan när barnen helt spontant lyckas själva. Sådan lycka går inte att köpa!

20170602105623

Man blir aldrig för stor för att bada balja tillsammans haha! Nee snart går det inte längre att bada dem samtidigt men en kan ju duscha samtidigt som den andra badar :)

Trots en del skäll och gnäll på barnen när de är olydiga så är dem det mest fantastiska som har hänt i mitt liv (säkerligen Antons också). Små minimänniskor som ska lära sig allt om livet och lite till… Jag älskar dem så mycket att jag omöjligtvis kan förklara det för någon. De är så underbart söta och de är två nya men uppdaterade versioner av Anton och mig vilket är supercoolt. Det ska bli intressant att följa dem hela livet ut vilket jag innerligt hoppas att vi får göra!

Kram!

Annons

Förstoppade bebisar

När Chloéy var en liten, liten minibebis hade hon problem med magen i form av förstoppning. Hon fick det från 2 månaders ålder och det höll i sig många månader där efter. Vi hade problem vid varje övergång av mat som hon skulle byta upp sig till och värst var ersättningsbytet till välling samt grötuppgraderingarna. Vi försökte att vänja henne sakta men det hjälpte inte särskilt mycket. Vi började med att blanda i lite välling i ersättningen för att vänja hennes mage och trappade upp antalet skopor från vällingen successivt. Samma sak har vi gjort med James men för honom har det gått mycket smidigare. James hade under sin första månad i livet svårt att göra nummer två. Han gjorde det inte på upp till 2 veckor men det var helt normalt enligt BVC för han hade bara en omogen tarm. Vi fick ge honom lavemang en gång hemma och efter det släppte allt och han började bajsa flera gånger om dagen…

Anton och jag har många gånger fått massera barnens magar, klappat på dem och tryckt benen mot deras magar för att de enklare ska kunna göra nummer 2. Vi fick ofta hjälpa Chloéy när hon hade det som värst för hon kunde inte få ut avföringen själv men då var hon väldigt förstoppad. Det var hemskt att se henne så ledsen och liten, hon hade verkligen ont. Jag förstod direkt när det var på gång för hon lät på ett visst sätt och jag kommer ihåg att när hon lät så så betydde det att hon försökte men att det inte gick. Det slutade alltid med storgråt och en av oss föräldrar som snabbt fick komma till undsättning och trycka hennes ben mot magen för att underlätta.

James mage har nyligen krånglat. Han har varit förstoppad för första gångerna och det är lika hemsk att se honom ha så ont som Chloéy hade. Han gråter och skriker och sprattlar och sparkar. Häromdagen fick jag stå inne på toaletten framför skötbordet i 10 minuter innan han kunde tömma tarmen. Jag höll benen mot hans mage som vi gjorde med Chloéy men det fungerade inte. Jag fick lite smått panik för James hade panik men jag fortsatte stå så och fick även trycka lite i området runtomkring. Jag tog faktiskt på mig handskar den gången för det var kaotiskt inne på toan. Stackars liten… Som tur är gillar båda barnen katrinplommon som jag kokar sönder och mixar till en slät konsistens. Det har alltid hjälpt mot trög mage! I övrigt försöker vi tänka lite extra på vad barnen äter när magarna inte är som vanligt. När de börjar äta mer mat i vanlig form så blir magarna betydligt bättre på att bryta ner den och då slutar förstoppningsproblemen nästan direkt men jag har erfarenhet av att vara förstoppad jag också både som ”vuxet barn” och som vuxen så man behöver äta mat som är bra för magen alla dagar i veckan! 😉

Överst är James på bild, underst Chloéy<3

2-veckor-gammal-2 20150811_185706

Annons

Ibland skriker jag på barnen

Mitt tålamod klarar inte av samma mängd stress hemma med barnen längre. Jag har inte varit mammaledig sedan februari och redan på den här korta tiden så har mitt humör förändrats. Ena sekunden är allting frid och fröjd men nästa sekund känns allt helt omöjligt att få ihop. Jag kan inte bestämma mig om vilket som är svårast: att vara hemma med barnen tillsammans med Anton eller att vara hemma själv med barnen. När Anton är hemma så skriker barnen dubbelt så mycket än om bara en av oss är hemma och de skriker allra minst när jag inte är hemma alls. När jag är hemma själv med barnen vill båda ha mig för sig själv. Det är riktigt jobbigt och svårt att tillfredsställa dem. Förut var det bara Chloéy som gnällde lite när James ammade för flera månader sedan men nu skriker båda rakt ut och James är nog värst. Han vrålskriker. Jag tror ofta att han har slagit sig när han helt plötsligt tjuter från tomma intet men varje gång jag kollar på honom så står han bara precis intill och vill komma upp för att bli buren eller för att sitta i knät. Om han inte får det fortsätter han och tillslut slänger han sig bakåt vilket är farligt.

Chloéy är också en envis tjej så samtidigt som James skriker börjar hon skrika samt gnälla för att hon vill göra något som till exempel att rita, baka, leka med vatten eller se på Ipaden. Jag kan inte trösta James samtidigt som jag bakar, ritar, leker med vatten eller tar fram Ipaden. Det gör Chloéy arg så det slutar med att jag höjer rösten ordentligt för att skapa den där tystnaden som uppstår när alla blir lite chockade av ljudnivån. Jag hatar att jag gör så för jag vill vara mer pedagogisk än så men mitt tålamod är så kasst. Jag har helt tappat den stora mängden tålamod jag hade innan jag började arbeta efter ledigheten.

Det ger mig så dåligt samvete att skrika på barnen de stunderna, främst mot Chloéy för det är mest riktat mot henne. Hon gör ofta saker hon inte får men det mesta gör ju egentligen ingenting för oftast är det bara att städa upp efter henne. Det är värre när hon ritar med sina pennor på golvet och på väggarna, då blir jag arg och ibland åker hon in på rummet. Är det för tidigt att skicka in en snart 2 år gammal tjej på rummet? Jag vill inte använda den metoden för ofta men när hon gör samma sak 5:e gången och det är något som hon verkligen inte får göra så får både Anton och jag nog. Det är svårt att straffa ett litet barn för de förstår sällan vad man menar och vill förmedla. Vi försöker såklart förklara pedagogiskt för henne att hon inte får rita på väggen eller att hon inte får putta James för att han får ”ajaj”. Trots det gör hon det igen och igen och igen men så fungerar alla barn. Jag tror det är viktigt att vara pedagogisk men även metodisk och lite tuff. Övergången från att småbarn är 0 år tills dess att de förstår ett ”nej” är så olika så jag tror att det rätta är att känna efter hur ens egna barn ligger till talmässigt och hur mycket de egentligen förstår. Vi testar oss fram då och då med nya metoder och det svåra för oss är att följa samma metoder. Ibland säger Anton ”nej” medans jag tycker det är okej men ofta får en av oss backa och hålla med den av oss som först sa ja eller nej.

Det är bara sommaren kvar, sedan börjar James och Chloéy förskolan. Vi kommer få nya rutiner att vänja oss vid och någon av oss kommer förhoppningsvis studera. Jag är inne i en extra känslig och stressig period just nu och det påverkar allt runtomkring mig. Jag tänker mycket på sommaren, på vår ekonomi som jag kämpar så hårt för att få runt och på allt som kommer att hända efter sommaren som vi inte har fått slutgiltiga besked om ännu. Jag måste komma underfund med min stress här hemma så att barnen inte drabbas så att de slipper höra mig skrika när min hjärna bara lägger ner. Jag är bättre än så men samtidigt vet jag att det inte går att vara på topp hela tiden. I slutändan tänker jag att det alltid kan vara värre. Min familj är frisk och det är huvudsaken!

20170523_161328 20170523_161509 20170523_161527 20170523_161041