Amning

Annons

Barncancer, Twistshake och amning

God kväll! Idag fick jag hem en svart Twistshake nappflaska i den minsta storleken och jag är nöjd som vanligt :)

Nu har vi tre stycken här hemma. En svart, en lila och en blå. Det kommer säkert bli fler om James samtycker. Ikväll provade jag att ge honom ersättning för han har velat ligga vid bröstet hela tiden. Jag tror inte att han blir mätt även fast han försöker öka produktionen något. Tyvärr så gick det inte så bra med ersättningen. Han fick i sig litegrann för att sedan grimasera och spotta ut och leta efter bröstet. Nu förstår jag att det kan vara svårt att gå över till ersättning från amning så för att göra det enklare för oss så ska vi låta honom smaka lite varje dag.

Ni får 20% rabatt med koden julsaaaan20 hos Twistshake. Beställ er egen flaska i valfri storlek och färg. Rabatten gäller både ordinarie priser och rabatterade priser. 

http://twistshake.com/sv/

20161003200917

Jag vill inte sluta amma ännu, jag är lite fäst vid det och tanken av att sluta ger mig sorgsna känslor. Något annat som ger mig sorgsna känslor är barncancergalan. Det är så hemskt att se olika familjer med små och stora barn som har obotlig cancer. Det får mig att tänka på min egen familj. Tänk om det skulle hända mina barn, Anton eller mig själv? Jag kan inte föreställa mig hur livet skulle se ut och jag vill helst inte tänka på det. Jag kan bara hopps att min familj klarar sig utan sådana hemskheter.

Kram till alla er som kämpar mot cancer just nu och till er som har förlorat någon i cancer. Ni är otroligt starka!

20161003105950 20161003163822

Annons

”Du kan amma vart du vill”

Jag har inte fått en enda dum kommentar ännu när jag sitter och ammar offentligt. Jag väntar spänt på att det ska hända och jag har en ständig oro kring hur jag ska konfrontera den personen som kanske säger något. Jag kommer säga något i stil med ”om du tycker det är jobbigt att se på så kan du välja att titta bort”. Det är ju inte tvunget att se på en kvinna som ammar sitt hungriga barn! Hur vågar de ens gå fram och kommentera? Jag har sett många videos från youtube där människor är riktigt äcklade av amning och de tycker att vi ska amma hemma istället för offentligt. Hur tänker de då? Ska vi inte kunna gå ut från våra hem och handla eller gå på en promenad med hund och barnvagn? När ett spädbarn blir hungrig så tänker man inte på att ta sig hem så fort som möjligt, jag tänker (som många andra säkert också gör) att jag ska hitta första bästa plats att sätta mig bekvämt på. Jag har ammat på många olika ställen och fler kommer det bli men den allra jobbigaste platsen är på restaurang. Jag känner mig faktiskt inte bekväm med det (för jag har gjort det). Egentligen är det helt rätt för på en restaurang äter alla andra så varför ska inte mitt barn kunna äta samtidigt?

Jag har ammat i ett trapphus, i en bil, på tunnelbanan & påväg hem gåendes från tunnelbanan (i Stockholm), på restaurang, på bänkar i stan, i matbutik, ståendes på en lekplats samtidigt som jag gungade Chloéy och många fler ställen… När det är matdags så är det punkt slut.

(BILD FRÅN ETT AMNINGSTILLFÄLLE KORT EFTER HEMGÅNG. BRÖSTEN ÄR SPÄNDA OCH FYLLDA TILL MAX)

20160628_152128

Jag planerar att amma James i ett halvår, det gjorde jag med Chloéy också men det gick ju inte så jag hoppas det går den här gången. Just nu tycker jag att James är väldigt otålig. Han släpper ofta taget och blir ledsen och skriker även fast han inte är färdig. Det fick mig att tvivla på mjölkproduktionen men när jag försöker handmjölka så är det inga problem så jag vet inte varför han gör som han gör. Längre än ett halvår blir det nog inte i vilket fall som helst. Då börjar de äta matportioner och amningen ska successivt tränas bort. Jag vill inte amma längre heller. Jag kan inte se framför mig att jag ammar Chloéy så gammal som hon är nu, jag blir äcklad av tanken men det hade jag nog inte varit om jag hade ammat henne fram tills nu. Man ammar såklart inte på heltid när de är så stora, det hoppas jag iallafall inte att någon gör för barnet behöver riktig föda också. Jag känner att det går över min gräns när barnet är så pass stort att det är ”med” och förstår saker på ett annat sätt. Jag kan inte förklara det bättre men jag kan fortfarande inte tänka mig hur det skulle vara att amma en ettåring som är så stark och kan sparkas och bitas. Det känns väldigt klumpigt.

(HÄROMDAGEN NÄR JAG AMMADE I BILEN)

20160816_125723

Jag ser inte mammor som ammar offentligt så ofta. Jag trodde det fanns fler än de som redan sitter offentligt. Nu finns det mer tillgång till amningsrum och mer avskilda platser så det kanske är därför de inte syns men jag tror det är många som inte vågar sätta sig ner och amma när deras barn behöver det. Det värsta som kan hända är att någon kommer fram och säger en spydig kommentar, mer än så blir det nog inte. Polisen kommer inte komma och gripa er precis för det är helt lagligt.

Någonting jag tänker på är att vara någorlunda diskret för lite integritet vill jag ha kvar. Jag blottar inte mig i onödan. Med detta inlägget vill jag säga till er alla att NI KAN AMMA VART NI VILL, strunta i vad alla andra tycker, ni ska bara bry er om era barn och deras behov för de går alltid först. Ta ingen skit, stå upp för varandra.

KRAM

Annons

Amningen med James

Senast jag skrev om amningen så var jag inne i en tuff period. Jag hade såriga bröstvårtor och det var inte alls bekvämt eller mysigt att amma. Nu ser situationen annorlunda ut. Amningen går verkligen jättebra! Jag behöver inte ens använda amningsnapp längre för James suger som han ska. Det finns stunder när han inte riktigt greppar bröstvårtan utan letar och letar efter rätt ställe fastän det är framför näsan på honom. Då brukar jag vänta en liten stund för att försöka igen eller så sätter jag på en amningsnapp så att han får grepp direkt.

På nätterna ammar jag James två gånger. Det går till och med att ligga ner vilket är skönt för då kan jag halvsova samtidigt haha! I början ville han inte amma i den ställningen men nu har jag vant honom. Han vaknar vid två/tre tiden och vid fyra/fem igen. Innan jag går och lägger mig så ammar jag honom vid elva på kvällen så jag får sova några timmar i taget de nätterna han håller sina tider.

James ammar ungefär var tredje timme dygnet runt i omkring tio minuter. Sedan har jag faktiskt inte tid längre för Chloéy vill ha så mycket av min uppmärksamhet. Jag får ofta avbryta för att hon har trillat eller för att hon blir ledsen av någon anledning. Just nu är hon väldigt svartsjuk så jag har två gråtande bebisar att mata samtidigt.

Som tur är har jag sluppit mjölkstockning. Jag har aldrig haft det men jag har fått höra att det är jobbigt och smärtsamt. Jag antar att jag gör rätt som jag ammar nu så jag får fortsätta med det.

Framöver är målet att han inte ska vakna vid två/tre på natten så att jag får sova hela nätterna. Vi kommer nog ge honom ersättning som ett sista mål sent på kvällen för det mättar bra. Annars tycker jag det har varit väldigt smidigt att amma, det trodde jag inte att jag skulle tycka när vi började. Jag hade inte tålamod då och eftersom det gjorde ont var jag beredd på att ge upp lite när som helst. Jag var nog lite för bekväm med sondmatningen med Chloéy samt när vi matade henne med ersättning på flaska. Jag tyckte det var smidigt att ta fram flaskan och att Anton kunde ge henne mat också. Nu slipper vi böka med flaskor och ersättning, det är bara att ta fram bröstet och mata!

Nu kör vi på med amningen som går så bra som den gör så får vi se när vi tar nästa steg!

IMG_20160720_121750

Annons

Amning med barn nr2

Det är STOR skillnad på att amma James med jämförelse till Chloéy. Henne ammade jag den första månaden till och från men började med ersättning på heltid därefter. Den stora anledningen till att jag slutade amma henne var på grund av hennes för tidiga födsel som gjorde att hon inte var särskilt duktig på att amma. James är född i v.39+2 (Chloéy föddes i v.33+5) och han började amma från start!

James tog bröstet direkt efter han kom ut och det är så skönt att slippa tänka på att amningen inte fungerar. Det var ett himla projekt att amma Chloéy samtidigt som jag pumpade ut mjölk och inte nog med det så sondmatades hon (slang via näsan). Det tog två dygn innan min mjölkproduktion kom igång efter förlossningen i måndags. Det var drygt att vänta på det tillfället och det var obekvämt att låta honom suga på brösten när det inte kom något. Det var som att någon sitter och nyper dig i bröstvårtan gång på gång tills det blir obehagligt jobbigt. James ville ligga och sutta hela nätterna också så just innan mjölken rann till var det inte alls kul. Jag hade fått sår på bröstvårtorna och det blev värre för att han ville suga ganska ofta.

JAMES TIMMARNA EFTER FÖRLOSSNINGEN

20160621_000056

received_660930607394219

När jag var mitt inne i det onda ville jag ge upp även fast det bara hade gått två dygn. Det gjorde ju så ont och jag såg inget slut på det. Jag känner att jag kommer ge upp enklare den här gången om det blir för mycket komplikationer för jag vet hur smidigt vi matade Chloéy med ersättning. Dygnsrytmen blir annorlunda när barnen blir mätta på ett annat sätt och pappan i hemmet kan mata på nattetid också! Det enda negativa är att dem blir hårda i magen på grund av ersättningen och det tar tid att få det att fungera ordentligt. Jag är inte rädd för att ge ersättning men jag vill försöka amma den här gången, det är ju trots allt inte samma sak att amma ett fullgånget barn som ett prematur.

CHLOÉY MED SONDSLANGEN

received_972587276135001

received_972587302801665

Nu fungerar amningen väldigt bra såhär sex dagar efter förlossningen. Jag ammar delvis med amningsnapp, delvis utan och mina sår är läkta! Det kommer bra med mjölk och James verkar mer nöjd för varje dygn som går. Han sover längre stunder om nätterna och är lugn och harmonisk om dagarna. Att mata med amningsnapp är bekvämare för att det inte sliter på bröstvårtorna lika mycket och om man är nyfiken på om det verkligen kommer mjölk så ser man det enkelt när man använder en sådan. Den fylls ju med mjölk som barnet suger ut. Nackdelarna är att det finns en större risk att mamman får mjölkstockning och att barnet får torsk i munnen (svamp). Jag känner inte av någon mjölkstockning ännu men jag försöker ändå att amma både med och utan nappen. Jag köpte mina på apoteket av märket Medela. Två stycken kostar omkring 100:-. Rätt så dyrt men så värt det, särskilt om man har såriga bröstvårtor. Med Chloéy var jag tvungen att använda amningsnapp vid alla försök för att hon inte kunde greppa tag om mina bröstvårtor för att hon hade så liten mun. Det fungerade ändå inte alltid och James greppar inte alltid tag nu heller, det är en vanesak också :)

208687s

Annons

Amning kan vara skitjobbigt

Jag ammade Chloéy från och till i två månader, sen fick jag nog. Det var okej under den veckan vi befann oss på neonatalavdelningen. Jag använde amningsnapp för att hon inte kunde suga tag eftersom hon var så liten. Utöver det pumpade jag med bröstpump.

När vi kom hem var det inte lika enkelt att få ihop allt med vardagsrutiner som att göra mat till oss själva. Det var sådan fokus på att mata henne, det tog all tid och energi. Jag tröttnade på att pumpa, det blev så jobbigt. Jag ammade, pumpade och gav henne flaska men det blev för mycket.

Jag hade inga problem med såriga bröstvårtor eller mjölkstockning som många har men det var mycket annat som fick mig att ta beslutet att sluta. Jag ångrar det inte för det var inte värt all möda. Jag var så arg och ledsen dem gångerna det var skitjobbigt och dem sista veckorna var det inte alls en mysig stund att ge henne bröstet.

Vi började ge henne ersättning sedan hon föddes. Det blandade sköterskorna med min bröstmjölk innan jag kunde pumpa ut tillräckligt på egen hand. Det var därför inget nytt att ge henne ersättning på heltid hemma.

Efter min erfarenhet av amning med Chloéy så planerar jag ändå att amma bebis nummer 2 när den kommer. Förutsatt att det fungerar bra och att jag känner mig bekväm med det. Förhoppningsvis kommer han vara större och starkare så att amningen kommer igång mycket fortare och då kanske mitt psyke klarar av det. Jag tror ändå det kan bli jobbigt för amning är inte enkelt för alla. Det ena amningstillfället är inte sig likt ett annat. Ena gången kanske det är jättemysigt, nästa så skriker bebisen rakt ut och vägrar ta tag och då blir man frustrerad och börjar lipa själv också.

Jag tar det som det kommer och känner absolut ingen press om att jag måste amma ”för att det är det bästa”. Det är inte det bästa för alla när det inte fungerar. Ersättning fungerar jättebra det också. Chloéy har växt jättebra och har knappt varit sjuk även fast hon var för tidigt född. Så det där snacket om att bebisarna inte får i sig det dem behöver med ersättning för att bygga upp immunförsvaret stämmer inte. 

Mitt råd är att följa er magkänsla och göra det som känns bäst för just er.

Kram!

IMG_3004