VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Föda på en parkbänk

Jag lyssnade på en förlossningspodd igår när en mamma berättar om hur det gick till när hon födde sitt andra barn på en parkbänk i december 2015. Jag kom till podden genom instagram efter att kvinnan som har podden kommenterade en av mina instagrambilder. Hon heter Emma och finns på instagram med användarnamnet ”forlossningspodden”. Ni borde definitivt gå in och lyssna, det var intressant att höra hennes berättelse 🙂

Det finns så många olika sätt och platser att föda barn på och jag tycker det är jätte intressant och roligt att höra om andra mammors förlossningsberättelser. Alla är unika även fast dem inte alltid är särskilt dramatiska för allihopa men det som skiljer är hur vi kvinnor upplever dem för det gör så att vi berättar om förlossningarna med egna och olika ord. Det går inte jämföra en förlossning med en annan, det går bara att berätta för andra hur man själv upplevde sin eller sina förlossningar. Super häftigt!

Jag kunde inte undvika att tänka att det finns en chans för mig själv att föda på en oönskad plats. Min förlossning med Chloéy tog 9 timmar från och med att jag sattes igång med dropp i v.33+5. Som förstföderska är det en snabb förlossning men så kändes det absolut inte när jag låg där haha! Nu i efterhand vet jag att det gick fort, det är stor skillnad på antalet timmar andra mammor i min omgivning låg och hade ont. Det kunde vara upp mot 2 dygn för vissa. Så jag är glad att det var över på ”bara” 9 timmar. Det oroar mig dock lite extra nu inför vårt andra barns ankomst. Han kanske kommer i raketfart och vi kanske inte hinner komma fram till förlossningen. Det hade varit en upplevelse det också men jag tycker det är en tillräcklig upplevelse att krysta ut barnet på sjukhuset. Vi får ta det som det kommer helt enkelt men kroppen kan göra sig redo inför en förlossning i flera dagar innan det verkligen är dags och under dem dagarna så märker inte alla av någon känning alls. Rätt som det är så är förlossningen igång och då kan det gå väldigt fort. Jag hoppas att jag kan läsa av min kropp när det väl är dags, jag vill verkligen att jag sätts igång av mig själv och inte med dropp. Jag vill känna hur kroppen förbereder sig helt på egen hand den här gången men vi får se om jag bara använder mig av lustgas eller om det blir ryggbedövning. Det beror på hur fort det går, om jag ens hinner få bedövning och om smärtan blir för olidlig. Jag tror att jag kommer hantera smärtan annorlunda den här gången när jag har gått igenom det förut. Om det blir kejsarsnitt blir det helt annorlunda och då får jag ändra mitt tankesätt helt och hållet.

2016-06-14_23.16.0920160611_124342


Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

För att få de senaste uppdateringarna