Som ni fick veta för några månader sedan så är min lillasyster gravid. Hon är i v.23 nu och från start har hon mått skitdåligt. Jag tycker så synd om henne…
Hon kräktes vare dag dem första månaderna och mådde illa konstant. Mot det fick hon medicin som gjorde henne dåsig och jättetrött så den var inte rätt för henne. Hon fick prova en annan medicin som fungerade bättre men illamåendet och kräkningarna kom då och då. Hon har haft väldigt svårt att äta, särskilt under början för då kom allt upp igen. Hon har även varit dunderförkyld minst 3 gånger under dessa veckor och tappat massa ork och energi som att det inte vore nog med allt det andra.
För några veckor sedan blev det bättre med illamåendet samt kräkningarna men istället har hon haft andra problem. Främst kraftig mensvärk, och foglossning. Hon har legat inne på sjukhus två gånger för att få vätskeersättning och kolla upp alla värden på både bebisen och henne. Hon är inlagd just nu för att hon har en infention i ena njuren som kommer från en urinvägsinfektion som tydligen inte blev botad med antibiotikan hon fick mot den. Så nu få hon antibiotika intravenöst ihop med dropp för att hennes värden ska bli bättre så fort som möjligt!
Hon har på grund av allt detta och lite till inte kunnat arbeta alls. Som det ser ut nu kommer hon nog inte kunna arbeta under hela graviditeten för hon blir helt utslagen så plötsligt av någon konstig anledning. Jag lider med henne men jag kan inte göra något härifrån. Hon får mycket stöd och hjälp ifrån hennes sambos familj, dem kommer dit på plats så fort det är någonting. Så snälla och fina människor!
Bebisen mår säkert toppen där inne men hennes kropp kanske inte kan hantera dem olika faserna? Stackars dig lillasyster för jag vet att du vill ha många barn men alla graviditeter behöver inte se likadana ut så vi får hoppas du tar dig igenom den här första och förhoppningsvis allra värsta graviditeten trots all otur. Bättre lycka nästa gång. Puss!
Kommentera