VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Hur min graviditet har varit månad 1-6

Idag har jag tänkt berätta för er månad för månad hur jag har tyckt, kännt och tänkt om graviditeten. Det börjar i augusti /september 2014 då Anton och jag började prata mer intensivt om att skaffa barn.

Vi har alltid vetat att vi vill ha barn med varandra men det har inte passat för den ena eller den andre förut. Jag var tydlig med att inte puscha på honom för mycket, utan jag ville att det skulle komma ifrån honom när han kände sig redo och så blev det. En dag så satt vi i soffan hemma och där berättade han att han var redo och ville börja försöka. Jag blev jätteglad förstås, jag hade för ett tag sedan bestämt att jag var redo så ett klartecken från Anton var det enda jag väntade på. Vi pratade flera gånger innan vi verkligen började försöka, så det tillslut kändes helt rätt! Vi började försöka lite smått i oktober. Jag hade redan slutat ta preventivmedel på grund av andra besvär jag hade med dem så det var bara att ”göka på”. HAHA

Det finns hjälpmedel på apotek, i appar på mobilen m.m. om man vill ha en exakt dag på när kvinnan har ägglossning men det var ingenting vi ville göra, vi ville att det skulle ske naturligt, utan ”hjälpmedel”. Vi försökte ha sex varannan, var tredje dag så gott det gick i och med att båda arbetar oregelbundna tider. Vi letade upp fakta om hur länge spermierna lever inne i tjejen efter samlag och det gör dem upp till flera dagar, men för att vara på den säkra sidan så försökte vi ändå ha samlag så ofta det gick. I november fick jag tyvärr min menstruation som vanligt, jag blev besviken även fast det bara var första försöket. Jag visste ju inte ens om jag kunde bli gravid så lite orolig var jag också. Dagarna gick och sedan var det julafton och då var Anton och jag i Stockholm hos min familj. Den 23/24:e varje månad brukade jag ha menstruation och på julafton hade jag inte fått den ännu. När vi kom hem från Stockholm så köpte vi ett graviditetstest en kväll som jag tog nästa morgon. Jag steg upp lite före Anton och gick in på toaletten för att kissa på stickan. Jag hade varit nervös hela kvällen innan och var det fortfarande, jag ville bara få det överstökat. Jag la testet på vår tvättmaskin inne på toaletten efter jag hade kissat på det och väntade… jag hade inte sagt till Anton att jag skulle ta testet just då och jag visste inte om jag ville att han skulle vara med eller inte… Efter bara en kort stund så visade testet positivt!!!! JAG VAR GRAVID! Eller var jag det? Det kanske är något fel på just det testet vi köpte? Alla dessa funderingar som flög förbi i huvudet om att det inte kan vara sant. Jag ropade på Anton och bad honom komma. Han anade fortfarande ingenting så han gick in i badrummet och sa god morgon och gav mig en kram. Jag trodde vid det här laget att han hade sett testet utan att säga något till mig så jag kände mig obekväm, visste inte vad jag skulle säga. Vi dukade upp till frukost och när vi satt oss ner kunde jag inte hålla tyst om den hemska missförståndelsen så jag frågade honom om han hade varit inne på toaletten och kollat. Han sa nej och frågade om jag hade tagit testet. Kanske det sa jag, gå du in och kolla själv. Då blev Anton genast gladare och sken upp och ville veta vad det var så han sprang in och kollade och kom tillbaka dubbelt så glad! Förvånad såg han också ut att vara. Jag fick en stor kram till och sedan pratade vi om det resten av frukosten. Som det kan bli alltså…..

Månad 1

Inga besvär, mycket tankar kring hela grejen som var helt ny. Redan nu funderade jag på förlossningen, barnvagn, kläder, allt! Nu ville jag att tiden skulle gå superfort också, därför gick den ännu långsammare. Jag längtade tills jag skulle få en liten gravidmage så det syntes att jag och Anton väntade barn.

Månad 2-3

Den värsta tiden i hela graviditeten (hittills). För det första gick tiden fortfarande väldigt sakta och jag började nu må riktigt dåligt vilket fick dagarna att bli ännu mer tråkiga. Jag var väldigt trött och sov middag varje dag, jag mådde illa hela dagarna och därför hade jag ingen matlust. Jag kunde vara vrålhungrig men jag fick inte i mig någon mat, inga bra tips hjälpte någonstans. Jag fick trycka i mig mat även fast det tog emot. Jag kräktes inte upp någonting vilket var det enda positiva med denna perioden, jag var väldigt dålig i magen istället vilket jag tyckte var konstigt eftersom jag bara hade hört att man blir hård i magen. När jag hade som minst energi kunde jag inte arbeta så jag sjukskrev mig i en vecka för att vila upp mig, sedan blev jag genomförkyld i samband med detta vilket gjorde mig ännu svagare. Sedan fick jag någon slags värk i båda mina fötter som gjorde att jag inte kunde gå, så jag blev liggandes ett par dagar då också. Nu kände jag för att ge upp, jag ville inte vara gravid längre, jag orkade inte mer, jag var jätte deppig…

Månad 4-6

När jag kom in i månad fyra så förändrades allt. Jag hade läst att för de flesta går besvären över efter månad tre och sedan mår många super bra och det hände även mig! Alla krämpor jag hade försvann successivt. Jag blev piggare, kunde äta vanliga måltider igen, illamåendet försvann på heltid och kom bara ibland men det var jag otroligt glad för! Jag var fortfarande dålig i magen men blev snart hård. Jag började få flytningar som inte luktade någonting eller hade någon färg, det var mest störande så jag fick börja ha binda på mig. Magen började växa och på 1 månad hade jag gått upp 5 kg. Jag vägde 62,4 kg i början och vägde 68 kg ungefär i början på månad fem. Sedan har jag gått upp lite grann hela tiden. Jag har endast fått mer ”fett” vid magen så varken benen eller armarna har blivit större och det är super skönt!

I början av april månad (när jag var i 4:e månaden) så började bebisen röra på sig i magen. Det var väldigt tydliga små rörelser mitt på magen, nästan bara under kvällstid. Anton kunde redan nu känna med handen han också. Nu känner jag rörelserna på ett annat sätt, det går långsammare eftersom det är mindre plats nu när den har vuxit såklart. Man känner det bäst långt ner på magen nu jämfört med innan.

Jag har fått en väldigt rund mage nu och den är väldigt hård och fin, väldigt spänd vissa dagar så det kliar på huden lite. Jag försöker smörja in den med lotion så länge, kanske att jag köper någon olja lite längre fram om det blir värre.

Jag har bristningar på brösten men ingen annanstans än så länge. Det är blå/lila linjer som jag tycker ser lite obehagliga ut men det känns ingenting! Brösten har inte varit särskilt ömma, endast första månaden konstigt nog men nu växer dem mest och det gillar Anton, jag med för den delen. Besvären som jag har nu är förstoppning som är det värsta jag vet, jag har känsliga tarmar sedan tidigare så jag vet hur man handskas med problemen men nu är det väldigt svårt att få balans med kosten och allt. Jag har svårare för att böja mig ner när jag knyter skor och speciellt när jag ska raka mig ”down there”. Det är en av de mest ansträngande sakerna. Jag ser mindre och mindre och måste lyfta magen samtidigt som jag håller rakhyveln i ena handen och ska raka… Jag bara väntar på den dagen då det inte kommer gå och då måste jag ta hjälp av Anton för det kliar som in i bomben om jag inte rakar mig!

Fler problem som uppstått är lite halsbränna beroende på vad jag äter men då tar jag medicin i värsta fall (Ranitidin eller Omeprazol). Kissa gör jag betydligt oftare, ibland flera gånger inom 10-15 minuter innan vi ska gå någonstans. Det är sådant tryck på blåsan så det inte går att få ut allt samtidigt, då hjälper det att ställa sig upp, gå lite och sedan prova igen men det är inte alltid man orkar det.

…………..

Jag hoppas inte jag har tråkat ut er med massa information ni absolut inte vill läsa om, i så fall får ni kommentera och beskriva er upplevelse! För att det ska bli lite roligare har jag lagt upp bilder på magen från v.11 till nu i månad 6 – v.25. Nästa gång har jag tänkt skriva om de två ultraljuden vi har varit på och då får ni se lite bilder därifrån också!

KRAM

v11 (3)

v11 (2)

v12 (3)

v16

v18

v19 (2)

v 19 (3)

v20

v.20

v22 (1)

v23 (1)

v24 (3)

v25 (1)


Kommentarer


  1. Evelina 14 maj, 2015 on 08:41 Svara

    Hej! Vad roligt att läsa ditt inlägg! Jag blev gravid ungefär samtidigt som du och kan känna igen mig i allt du skriver men också i dina bilder! Hoppas du mår fortsatt bra och ta hand om dig och bebisen där inne! 😉 Kram!

    • mammaochpappablogg 14 maj, 2015 on 09:06 Svara

      Hej! Vad kul att du tycker det! 🙂
      Tack så mycket, ta hand om er också, kram! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

För att få de senaste uppdateringarna