Välkommen till mammaochpappablogg! I vår familj är det jag – mamma Julia, pappa Anton samt våra två hjärtegryn Chloéy 1 år och 9 månader och James snart 1 år. Vår vardag är hektisk och vi delar ofta med oss av erfarenheter kring familjelivet utan filter! Alla är välkomna hit, hoppas ni tycker om bloggen och allt vad den innehåller :) KONTAKT OCH SAMARBETEN: julia_sandberg94@hotmail.com

Annons

Bestraffa dåligt beteende?

Jag vill prata om något som vi alla tycker väldigt olika kring: bestraffning av dåligt beteende av våra barn! Är det okej eller inte? Nu syftar jag inte på att aga sina barn för det finns inte på min världskarta. Jag talar om bestraffning såsom att skicka in barnen på rummet, att de inte får göra en viss sak som att sitta vid Ipaden under några timmar eller en hel dag och så vidare.. OM det är okej, i vilken ålder är det okej att börja? OM det inte är okej, varför?

Jag talade väldigt kort om att vi stänger in Chloéy på sitt rum i mitt förra inlägg. Vi gör det i 5-10 minuter när hon antingen har gjort något förbjudet eller för att hon ska lugna ner sig när hon får utbrott av diverse anledningar som till exempel att hon inte får ha Ipaden, att hon inte får äta kakor, att hon inte får gå ut m.m. Det blir som en bestraffning att sätta henne på golvet i hennes rum och stänga dörren. Hon fortsätter oftast skrika tills vi kommer tillbaka men ibland lugnar hon ner sig och då öppnar vi dörren snarast eftersom det är det som vi vill uppnå med hela grejen. När hon inte kan lugna ner sig själv går alltid en av oss in efter en liten stund och försöker trösta henne. Chloéy är ändå så pass liten att hon inte kan något om känslor. Hon vet inte när hon är arg eller ledsen och hon vet inte varför hon gör eller känner som hon gör. Det är ingenting vi kan lära henne ännu så tills dess att vi kan börja förklara för henne vad det innebär måste vi lugna ner henne genom närkontakt. Jag brukar hålla henne tätt intill mig och prata lugnt och stilla med henne. Hon brukar vilja stanna kvar i famnen en stund efteråt och bara mysa och det är helt okej. Bestraffningen hjälper inte de gångerna för hon glömmer helt bort vad som hände för en liten stund sedan men för mig är det viktigt att ändå visa vad som är okej och inte. Jag skickar inte in Chloéy på rummet efter ett litet snedsteg, det gör jag efter 5-10 likadana beroende på vad det handlar om. Vi kan ju inte skicka in henne på rummet så fort det är något så en annan ”bestraffning” är att ta den eventuella saken ifrån henne . När hon har Ipaden kan det vara svårt att få henne att släppa taget och då får vi helt enkelt dra loss den och avleda med något annat. När hon tar leksaker från James så gör vi detsamma om hon inte ger tillbaka dem själv efter uppmaning av oss.

Chloéy förstår väldigt mycket av det vi säger och hon pratar mer och mer för varje vecka. Hon härmar ord och meningar och hon har börjat säga ”eeeh” när hon inte kan bestämma sig för vad hon vill ha när vi frågar efter frukostalternativ. Det underlättar varje månad för oss när hon hela tiden pratar mer och förstår mer men det finns gränser. Vi kan inte sätta oss på huk bredvid henne och förklara med flera meningar på raken vad hon gör för fel. Hon kommer bara ihåg de sista orden så vad är det för mening? Jag har sagt till Anton att om vi ska säga något så ska vi välja kortfattade meningar, helst bara enstaka ord. Ett exempel: James står lugnt och stilla och leker med en boll medans Chloéy precis har fått ett ”nej” från antingen Anton eller mig. James står inte långt ifrån Chloéy så för att få ut vreden puttar hon James. Jag ser vad som hände och tar ett grepp om hennes arm och säger tydligt ”du får inte putta James”. Det är en kort mening och fullt tillräcklig för att Chloéy ska förstå vad jag menar även fast hon försöker göra det en gång till men det är ju för att hon vet att hon kommer få en reaktion från oss. Vi har sagt ordet ”putta” så många gånger nu så hon vet vad det innebär så att upprepa samma mening om och om igen är ett bra sätt för att barnen ska förstå.

Samtidigt som vi väljer att ”straffa” dåligt beteende så är det viktigt att uppmuntra barnen när de gör bra saker. Det tycker jag att vi lyckas väldigt bra med. Jag försöker säga så många positiva saker jag bara kan när Chloéy gör bra saker som kommer helt spontant och när vi har frågat om hon kan hämta en specifik sak eller när hon faktiskt går åt det håll vi ber henne när vi är på promenad. Hon säger till och med tack för maten ibland vilket är ett stort plus i kanten och ingenting vi förväntar oss men vi övar ibland.

För att barn ska känna trygghet så tror jag att man som föräldrar behöver vara tydlig med var gränserna går hemma men även utanför hemmet. Om man inte har några gränser blir det svårare att förstå vad som är rätt och fel tillslut och när tyglarna är helt släppta så gör barnen exakt som de vill tillslut. Jag och Anton tror på regler och milda former av bestraffning och det kommer vi ha till viss mån hemma hos oss. Nu är barnen väldigt små så det är inte aktuellt med utegångsförbud men det går att sätta gränser för en 2 åring, tänk hur vild Chloéy hade varit om vi sa ja till allt? James är fortfarande för liten för att få bestraffning men när jag tänker efter så är nog hans bestraffning att han får ligga i spjälsängen och skrika en liten stund när han absolut inte är samarbetsvillig vid nattning.

Berätta gärna hur ni har det hemma hos er, kram!

20170515_125455

20170515_125457

Annons

Ibland skriker jag på barnen

Mitt tålamod klarar inte av samma mängd stress hemma med barnen längre. Jag har inte varit mammaledig sedan februari och redan på den här korta tiden så har mitt humör förändrats. Ena sekunden är allting frid och fröjd men nästa sekund känns allt helt omöjligt att få ihop. Jag kan inte bestämma mig om vilket som är svårast: att vara hemma med barnen tillsammans med Anton eller att vara hemma själv med barnen. När Anton är hemma så skriker barnen dubbelt så mycket än om bara en av oss är hemma och de skriker allra minst när jag inte är hemma alls. När jag är hemma själv med barnen vill båda ha mig för sig själv. Det är riktigt jobbigt och svårt att tillfredsställa dem. Förut var det bara Chloéy som gnällde lite när James ammade för flera månader sedan men nu skriker båda rakt ut och James är nog värst. Han vrålskriker. Jag tror ofta att han har slagit sig när han helt plötsligt tjuter från tomma intet men varje gång jag kollar på honom så står han bara precis intill och vill komma upp för att bli buren eller för att sitta i knät. Om han inte får det fortsätter han och tillslut slänger han sig bakåt vilket är farligt.

Chloéy är också en envis tjej så samtidigt som James skriker börjar hon skrika samt gnälla för att hon vill göra något som till exempel att rita, baka, leka med vatten eller se på Ipaden. Jag kan inte trösta James samtidigt som jag bakar, ritar, leker med vatten eller tar fram Ipaden. Det gör Chloéy arg så det slutar med att jag höjer rösten ordentligt för att skapa den där tystnaden som uppstår när alla blir lite chockade av ljudnivån. Jag hatar att jag gör så för jag vill vara mer pedagogisk än så men mitt tålamod är så kasst. Jag har helt tappat den stora mängden tålamod jag hade innan jag började arbeta efter ledigheten.

Det ger mig så dåligt samvete att skrika på barnen de stunderna, främst mot Chloéy för det är mest riktat mot henne. Hon gör ofta saker hon inte får men det mesta gör ju egentligen ingenting för oftast är det bara att städa upp efter henne. Det är värre när hon ritar med sina pennor på golvet och på väggarna, då blir jag arg och ibland åker hon in på rummet. Är det för tidigt att skicka in en snart 2 år gammal tjej på rummet? Jag vill inte använda den metoden för ofta men när hon gör samma sak 5:e gången och det är något som hon verkligen inte får göra så får både Anton och jag nog. Det är svårt att straffa ett litet barn för de förstår sällan vad man menar och vill förmedla. Vi försöker såklart förklara pedagogiskt för henne att hon inte får rita på väggen eller att hon inte får putta James för att han får ”ajaj”. Trots det gör hon det igen och igen och igen men så fungerar alla barn. Jag tror det är viktigt att vara pedagogisk men även metodisk och lite tuff. Övergången från att småbarn är 0 år tills dess att de förstår ett ”nej” är så olika så jag tror att det rätta är att känna efter hur ens egna barn ligger till talmässigt och hur mycket de egentligen förstår. Vi testar oss fram då och då med nya metoder och det svåra för oss är att följa samma metoder. Ibland säger Anton ”nej” medans jag tycker det är okej men ofta får en av oss backa och hålla med den av oss som först sa ja eller nej.

Det är bara sommaren kvar, sedan börjar James och Chloéy förskolan. Vi kommer få nya rutiner att vänja oss vid och någon av oss kommer förhoppningsvis studera. Jag är inne i en extra känslig och stressig period just nu och det påverkar allt runtomkring mig. Jag tänker mycket på sommaren, på vår ekonomi som jag kämpar så hårt för att få runt och på allt som kommer att hända efter sommaren som vi inte har fått slutgiltiga besked om ännu. Jag måste komma underfund med min stress här hemma så att barnen inte drabbas så att de slipper höra mig skrika när min hjärna bara lägger ner. Jag är bättre än så men samtidigt vet jag att det inte går att vara på topp hela tiden. I slutändan tänker jag att det alltid kan vara värre. Min familj är frisk och det är huvudsaken!

20170523_161328 20170523_161509 20170523_161527 20170523_161041

Annons

Minidonuts

God kväll🌸

Idag har vi tagit det betydligt lugnare än igår och det har varit väldigt skönt. Barnen har varit väldigt skötsamma, de är nöjda längre stunder när de får leka på balkongen så jag har T.O.M kunnat sola lite grann😊

Det blev tacos till middag, sedan åkte Anton och Chloéy för att titta på Antons brors fotbollsmatch. James och jag fortsatte ta det lugnt samtidigt som vi kikade på Pirates of the Caribbean. Nästa vecka kommer en till film ut ju, den skulle jag vilja se!

20170521_185909

När barnen somnade bestämde jag mig för att göra minidonuts. Jag köpte en maskin till Anton för typ två år sedan som bara har stått men nu är den använd för första gången😄 De blev mycket bättre, godare och finare än väntat. Väldigt enkla att göra. Jag hittade ett recept på internet sedan sökte jag efter olika toppings men det finns ju en hel drös så jag gjorde det enkelt för mig och valde chokladglasyr. Det skulle vara gott med nutella på nästa gång, det måste jag testa!

Om ni vill ha recept eller någon annan info får ni fråga efter det i kommentarerna😉

God natt🍩🍩🍩

20170521_211623 20170521_211645

Annons

Härlig sommardag!

Vilket väder vi har haft i några dagar! Sommaren har helt klart kommit och klassiskt nog blir det förmodligen regn nästa vecka. Det behöver inte vara stekhett varje dag tycker jag så för min del gör det ingenting :)

Idag har jag och barnen umgåtts med min mormor medans Antons golfade med en kompis. Vi gick ner till badplatsen och badade fötterna men det var iskallt. Vi tog med oss vatten i en hink upp till filten istället och där roade Chloéy sig ett bra tag.

Vi är väldigt trötta men ska ändå tillbaka till samma badplats fast nu ska vi grilla med två kompisar och Anton kommer vara med. Barnen har sovit ”sen” middag så förhoppningsvis håller de sig pigga och glada. De påverkas mycket av värmen också men det är skönt att de sover längre stunder så vi får vila samtidigt eller plocka undan i hemmet.

Ha en mysig lördag, kram!

20170520_13250820170520_13252320170520_13254020170520_132616 20170520_132702

Annons

3 timmars sömn

Inatt hade vi det tufft med James. Han skrek och skrek och skrek. Mitt alarm var satt på 05.00 och det händer aldrig att James inte sover så det är verkligen typiskt just när jag börjar jobbet tidigt. Det var svårt att få honom i sängs på kvällen redan, han somnade vid 23.00 första gången (han brukar somna mellan 19-20 vanligtvis), sedan vaknade han 00.30 och då tog Anton honom fram till 02.30. Jag försökte slumra till emellanåt men det var inte lätt så som han skrek och vred sig. Vi tror att han hade ont någonstans men det är så svårt att veta. Han har precis haft 3-dagars febern som tog slut i förr går natt men som följdes av utslag på hela kroppen vilket är helt normalt men James är ändå påverkad. Iallafall så tog jag James mitt i natten för att försöka få slut på kaoset så att vi kunde sova. Han somnade omkring 03.15. Sammanlagt fick jag tre timmars sömn och det var LÄNGESEDAN jag sov så få timmar på en hel natt. Jag pallrade mig till jobbet imorse och har efter det faktiskt haft en toppen dag tillsammans med barnen och Anton ändå. Vi har varit utomhus nästan hela dagen, mest på balkongen och lekt med vatten, sedan träffade vi en vän med sin son och nu under kvällen kom en annan kär vän till oss!

Det är min lediga helg och jag slå njuta till fullo, värdet ska bli bra som det ser ut nu så jag håller tummarna för att prognoserna stämmer. Kram på er<3

20170518_114800 20170518_115738 20170518_115744

annons