Godmorgon! Måndag, ny vecka nya möjligheter! Klyschigt men sant!
Idag vaknade jag och kände mig ÄNNU piggare. Jag känner hur livet sakta men säkert börjar återkomma. Energin börjar komma tillbaka. Idag börjar dessutom mamma-veckan! INGENTING slår den känslan! ❤️
Många vet det sedan tidigare, men för dig som är ny här inne kan jag berätta att jag är född Östgöte och uppvuxen i Vadstena.
Tror du att jag uppskattade denna vackra, charmiga, lilla stad? närheten till Vättern. Alla vackra gränder, k-märkta gamla byggnader, klosterkyrkan, rö-tornet, kullerstensgatorna, rådhuset, och den vackra strandpromenaden och vallgraven kring Vadstena Slott? Nej. inte förrän nu, en sisådär 15år senare. NU saknar jag just DET.
Jag har bott på Öland undermåliga år. Tror du att jag uppskattade havet, Ölandsbron, alvaret, trollskogen, naturen, alla vackra stenmurar och väderkvarnar. Nej, inte direkt. NU som först förstod jag tjusningen med det.
Nu bor vi i Sigtuna. En otroligt vacker liten stad norr om Stockholm (Jag skulle snarare säga by, men det är nog inget så uppskattat här)
Sigtuna är också väldigt charmigt, vackert och barnvänligt. Vackra gränder och kullersten även här. Det påminner mycket om både Vadstena & Gotland vilket gör att jag känner mig ”hemma” här.
Att bo 2 min från denna underbara strandpromenad som är lika vacker årens runt med olika charm beroende på årstid. Sommaren är helt fantastisk. känslan av att bara ta med handoken för att gå ner och ta ett morgondopp. Hösten är så vacker att den förgyller köparturerna maximalt. Nu på vintern. Bara isen blir liiite tjockare så ska jag och Lilleman åka skridskor och dricka varm choklad här nere. DET är vardagslyx det!
Nu ska jag bli bättre på att uppskatta paradiset som jag faktiskt har precis utanför min dörr… Hur har du det du bor? VART i landet bor du. Jag skulle verkligen bli JÄTTE glad om du ville berätta det =) Du kan vara anonym när du kommenterar om du vill.
ibland behöver man bara stanna upp, titta sig omkring och faktisk uppskatta det man har i sin vardag som man lätt tar för givet. Jag ska verkligen förlika bli bättre på det!
Nu min vän ska jag sätta mig och jobba. Administrativt. Boka in PT kunder. Lite bokföring, några blogg-jobb, en intervju och en låååååång to-do-list. När man varit sjuk i TRE veckor så halkar man långt efter. MEN, ingen stress. En sak i taget. Önskar dig en toppen dag!
Kraaaam / My Martens
PS: Senare idag kommer i samarbete med Bobby ett super erbjudande på min vän Bobby’s Superhair =) Håll utkik!
Kommentera (16)
Godkväll!
Wow vilken dag vi har haft! ÄNTLIGEN är det sol och varmt ute igen! Hoppas, hoppas, hoppas att värmen håller i sig!
Idag har vi haft en heldag på Hotel Skansen i färjestaden.
Som ni kunde se i tidigare inlägg frukostbuffè… -bästa!
Följt utav lek och bus i parken, pool häng, bad, solning, fika och mys… en heldag alena med min älskade Lilleman <3
Sååå mycket kärlek!
Lunch, Fisk och potatis till Lilleman, Kyckling med grönsaker till mamma…
Ludvig var i vattnet mer eller mindre hela dagen. Jag fattar inte att han inte såg ut som ett russin! -haha!
Medan Lilleman simmade med puffarna framför mig så passade jag på att ta en telefondejt med min väninna Madeleine.
Madde och jag kan prata om allt och ingenting i timmar när vi lägger den sidan till =)
Många av er känner säkert till henne efter sina sex år i programmet Familjen Annorlunda, Med sina NIO barn.
-Hur får kvinnan tiden att räcka till?! Det får hon! 😉
Förutom att hon är en fantastisk mamma, bloggare och entreprenör så är hon också fotograf, en GRYM fotograf!
Jag bara måste visa er några utav hennes bilder:
Visst är dom fantastiska??? <3
Jag blir så stolt över henne! Hon är alldeles för blygsam gällande sin fotografering!
Madde jobbar proffesionellt som fotograf, så om du vill kan du boka henne till något speciellt tillfälle så kan du kontakta henne via hennes blogg HÄR <3
-Tack för mysig teledet, syns snart vännen <3
Madde och jag är uppvuxna i ”byarna” bredvid varandra. Jag i Vasstena (Vadstena) och Madde i Motala.
Jag har samlat mod till mig och tänkte ta med mig Lilleman och hälsa på min mamma i Vadstena inom ett par veckor.
Då ska jag självklart hälsa på Madde också =)
MEN, det är blandade känslor när jag åker tillbaka till Vadstena…
Ni är såååå många som frågar mig om min bakgrund, vilket är en låååång och komplicerad historia som jag inte riktigt vill dela med mig av, än iallafall.
Det enda jag kan säga är att Jag fick bli vuxen väldigt snabbt, jag har inte gått i gymnasiet utan har jobbat heltid sen långt innan dess. Jag har bott ensam sedan 13-14 års ålder.Precis som alla andra så har jag mitt bagage. Men jag har rest mig, vuxit och blivit stark. Otroligt stark.
Jag har fått stå på egna ben, försörjt mig själv och verkligen kämpat för att överleva. Men oavsett vad jag har gått igenom… fysiskt eller psykiskt, så har jag alltid haft en överlevnadsinstinkt.
Delar av mig skulle mer än gärna jobba för ungdomar som behöver en knuff i rätt riktning. Ungdomar som behöver den där förståelsen som man kanske inte har utan egen erfarenhet…
Alla har vi olika bagage, och livshistorier. Från barndom, ungdom till vuxenliv, skilsmässor, familje relationer m.m. Livet går upp och ner. -That’s life!
Men jag blir så förbannat trött på alla människor som ”skyller” sina misstag och val på sina bagage, sitt trassliga förflutna eller sin förfärliga barndom, osv!
Allt har givetvis sin tid, man kan behöva sörja, bearbeta och vara nere på botten och vända.
-Tro mig, jag har verkligen varit nere på botten och vänt!
MEN istället för att beklaga sig, gräva ner sig och tycka synd om sig själv så kan man själv påverka hur man vill att sitt liv ska se ut FRAMÅT.
Varför lägga energi på det man inte kan påverka?!
Hur tråkigt det än låter så är vi ju alla medvetna om att man INTE kan påverka det som har varit…..
Men vad kan vi påverka? -Framtiden!
”GÖRA OM OCH GÖRA RÄTT”
Vanliga ursäkter som jag har fått höra flera gånger dessvärre:
(som INTE har med min bakgrund att göra)
”oj, jag började visst knarka för farsan slog mig när jag var liten”
”oj, jag hoppade av skolan och började stjäla och deala med stöldgods för ingen hemma bryr sig om ändå om mig”
”oj, jag började visst jobba som strippa… vilket sen ledde till en bordell… då jag ändå hatade mig själv efter att jag själv blivit sexuellt utnyttjad och misshandlad”
”jag skär mig i armarna för att ingen ser mig”
”Oj, jag behandlar mitt barn illa då mina föräldrar behandlat mig illa”
”jag kan lika gärna kröka bort mitt liv, det är ända gången jag mår riktigt bra och inte tänker på det som varit”
SUCK!!!! Dubbel suck!
Jag tappar ju tråden fullständigt i detta inägget…
Poängen är att man inte ska ”kasta bort sitt liv” pga utav något som har varit, som man ändå inte kan påverka.
Hmm, ni märker ju hur jag sätter igång bara av att skriva att jag ska åka tillbaka till Vadstena, vi får väl se hur det går när jag väl är där 😀
Jag får nästan dagligen mail och frågor om min familj. Har du ”Riktiga” syskon brukar folk fråga då alla härinne vet om att jag kallar Maggan för syster. Även om vi inte har blodsband så är och kommer hon ALLTID att vara som en syster för mig <3
Ja, jag har två ”riktiga” systrar, som jag inte har någon kontakt med. Dom bor i Vadstena….Dom har inte valt att blogga eller vara med i tv-produktioner så för övrigt så håller jag dom utanför ”offentligheten” av respekt! men det är såklart en bidragande orsak till olustigheten jag känner gällande Vadstena. Jag är ju plötsligt så nära, men ändå så långt bort…. hmm…
Vadstena förknippar jag med mycket negativa känslor och minnen från saker jag tidigare varit med om. Vissa saker har jag mer eller mindre förträngt, andra Saker har bearbetat och i stort sett helt lagt bakom mig. Men jag ljuger om jag inte erkänner att det är en rejäl känslomässig utmaning att åka ”hem” . Det stärker mig när jag väl har klarat av det….
Men ändå är det något olustigt och tungt som kommer över mig när jag tänker på att åka tillbaka till Vadstena.
Vadstena är egentligen helt fantastisk, underbart och vackert . Denna charmiga lilla stad har en massa mysiga gränder och kullerstensgator precis intill Vätterns underbara stränder…
-Ändå gör denna lilla stad att jag blir extremt ångestfylld inifrån och ut! Jag kan faktiskt känna mig fysiskt illamående, och stressad över tanken.
Det är verkligen att tampas med mitt förflutna att åka till mina ”hemma trakter”.
Men samtidigt så ska det bli såååååå fantastiskt kul att träffa min mamma och Madde =)
-jag längtar efter er! <3
När jag väl är där så vill jag såklart passa på att träffa mina andra gamla kompisar också….
Jag måste bara ta mig över tröskeln och ta mig dit 😉
Nu blev detta ett betydligt mer känslomässigt inlägg än planerat….
Så från det ena till det andra, MISSA INTE TÄVLINGEN i förra inlägget 😉
Stor kram /My Martens
Kommentera (23)