Hej fina!
Usch vilken pers! Jag mår fortfarande skit!
Håller mig samlad inför Lilleman (såklart!). Hämtade honom på Arlanda Igårkväll. Förseningar, planet cirkulerade i 40 min innan dom fick tillstånd att landa.
Jag satt nere vid mötesplatsen och väntade. Tankarna snurrar.
Gör jag rätt? Är detta det bästa? Hur ska jag göra för att tackla ångesten? Många frågor.
Tillslut kom Lilleman. Glad, sprallig och kastade sig i min famn❤️ Vi åkte till våran favorit strand och satt och pratade på bryggan.
Bara han och jag.
När han väl är hos mig är jag lugn. Varm inombords och lugn. Det finna nog inga ord som kan beskriva min kärlek till honom. Så villkorslös. Så stark❤️
Jag kan INTE föreställa mig ett liv utan honom. Jag kan INTE förlika mig med att ha honom varannan helg. Jag blåste av boendetvisten för att Ludvig inte ville välja. Han ska inte behöva välja! Jag blåste av för att han VILL bo hos oss båda, varannan vecka. Samt att han vill börja skolan med sin bror som är född samma år.
Jag gör allt jag kan för att möta honom där. För att SKYDDA honom från allt vad en tvist innebär. Både unde process men också i en slutgiltig dom.
Oavsett vem som skulle ‘”vunnit” så skulle han få träffa en av oss varannan helg. Det känns inte rätt.
Det fanns både för och nackdelar åt bådas håll. Jag läser hur vissa spekulerar och skriver att JAG skulle förlorat. Så var inte fallet. Det var 50/50.
Jag VALDE att flytta och ”krigade” för det i flera år innan jag äntligen fick ”Okay” att flytta upp hit. Nackdel till mig. Hans pappa har flera barn med flera kvinnor, (=många familjer och nära att ta hänsyn till) Syskon som Ludvig älskar. Även jag för den delen…. nackdel för honom. Man skulle kunna skriva en hel bok med för, respektive nackdelar åt båda håll. Jobb, företag, tidigare dommar, läge, trygghet, närvaro, osv. Men det spelar INGEN roll.
-Ludvig kommer först!
Många av er skriver att jag INTE ska flytta. JAG, ur mitt perspektiv håller med till 100%. Utifrån MINA känslor, Mitt kommande jobb, min vardag, mina vänner. Mitt liv. Men nu handlar detta om SÅ mycket mer än bara mig.
Det handlar om Ludvig.
En sårbar, skör Liten kille som är i en känslig ålder. En kille som är otroligt trygg i sig själv, levnadsglad, och nyfiken på livet. Den killen ska inte förstöras pga av två föräldrar som ska tvista om hans boende och liv! Den situationen valde JAG bort. Ingen annan. Ingen domare, inte hans pappa, ingen social-tant. JAG.
Det är det största jag kan ge min Lilleman. En trygghet med båda föräldrarna lika mycket. Som HAN vill. Jag försäker anpassar mig till mitt kommande liv. Med basen på Öland, men jobb i stockholm. Jag småskrattar lite för mig själv när vissa skriver att:
”att hon inte fattar, flytta ner på öland och lev ett normalt liv”
”glöm stockholm och kändisskapet”
– Kändiskap? ”Stockholms liv”??? Ibland undrar jag hur folk tänker. Det är otroligt intressant hur man tycks veta så mycket mer om både mig och mitt liv.
Med mina förutsättningar ekonomiskt EFTER konkursen så finns det inte så mycket som ett enda heltidsjobb ner på öland/Kalmar som kan hålla mig och min familjs ekonomi uppe. Jag är beredd på ett par tuffa hundår till, jag ska betala av, komma ifatt och bygga upp. Jag VET att jag kommer dit. Men en sak i taget, och för att utesluta dumma spekulationer kring det. Så är det helt enkelt uteslutet.
Så jag kommer få pendla mellan öland/stockholm i jobb syfte. Det kommer vara tufft ibland, men det kommer också GE mig ENERGI! Energi att få jobba med mitt drömyrke (du förstår i höst) energi att komma ifatt ekonomiskt och bygga upp en trygghet för mig och Lilleman ❤️
Just nu, ja…. jag mår skit! Både på in och utsida! Känslorna är jätte tuffa! Rosacean är förjävlig! (Som Se kunde se på förra inlägget) ångesten är som en molande smärta!
Men jag är betydligt ”lugnare i själen” nu när Lilleman är här. Fokus på ett fint Avslut dom två dagarna jag fick ha honom här uppe…. grillparty med hemma gjorda hamburgare och en mini-fest för Lilleman imorgon. Han ska få packa ner lite leksaker så att han ”förstår” flytten.
idag har Lilleman varit och sagt hejdå till sina förskole kompisar… och för att hämta alla hand saker. när vi kom dit, så sprang alla fram och kramade honom ☺️ Han tittade på mig med sina små oskyldiga ögon och frågade om han fick stanna nån timme. Självklart Fick han det….
han ville se cool ut idag, han ville ha sina nya glajjor och sin nya t-shirt☺️ Söta unge! Han är ingen ”Lilleman” längre, han är en stor pojke!
Nu ser det ut som om han var alldeles själv på förskolan. Det var han inte. Men alla härliga kram-kalas bilder hållet jag för mig själv då det är måååånga andra barn med på bilderna ❤️ Jag älskar våran förskola Kids 2 Home!
-TACK för denna underbara tid ??
Nu ska vi äta middag, på våfflan i sigtuna, intill vattnet. Fira med en glass kanske☺️
Jag vill att han ska minnas denna dagen som något fint❤️ Han blev lite låg och ledsen när vi sagt hejdå till alla… men när jag sa att vi kan komma tillbaka och hälsa på någon gång så blev han glad igen ☺️
-Min älskade Lilleman! Jag ska vara stark för dig??❤️
-Från hjärtat, TACK till dig min fina cyber vän, för din omtanke och dina fina ord och hälsningar ??❤️
/ My Martens
Hej, My!
Jag personligen tror inte att Lilleman skulle må dåligt av att vara hos dig varann helg när han börjat skolan. Jag tror att det är du som känner det så bara. Du mår ju inte bra som du gör nu heller av det beslut du tagit. Vad är det som gör att du måste pendla så mkt som du säger att du måste göra? kan du inte skaffa ett ”vanligt” jobb på Öland så att du slipper allt detta. Vad är du utbildad som?
Hej Ann! Du menar säkert inget illa med det du skriver….. men tyvärr har du fel i dom båda sakerna. Jag ska föröka förklarar igen. Ett ”vanligt” jobb, försörjer inte mig och min familj (som jag skrivit OM och OM igen pga av konkursen) jag MÅSTE jobba här uppe i höst. Annars kraschade vi på det planet också. ( = inga alltetnativ) Ludvig VILL vara hos mig lika mycket som sin pappa. Han bodde själv hos mig på heltid, ALLA dagar, som liten. Sedan började umgänge med pappan att växa fram när han Blev lite större och slutat amma och ett umgänge trappades upp.
Ludvig vill inte ”bara” vara hos mig varannan helg, han bryter ihop när det ens kommer på tal!
Har jag gjort mig tydlig nog nu? Förstår du situationen? Med vänlig hälsning, My
Nej, My jag menade inget illa 🙂 Du skriver att ett vanlig jobb inte kan hjälpa dig ekonomiskt med din konkurs? Ger dina andra jobb dig så mkt mer i lön än ett vanligt jobb alltså. Där hänger jag inte riktigt med. Lycka till med allt.
Ja precis….. ☺️ Jag har Jobb som jag kan kombinera med varandra som ger mycket ner betalt, än vad ett ”normalt” jobb gör. Jag tjänar faktiskt ganska bra, men har stoooora hål att fyllanigen. Så fort jag är borta med mina skulder så kommer jag att dra ner på tempot. Både för min skull och Lillemans skull…. tack för omtanken ??? kram
Har du fått personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder efter konkursen eller drev du kanske det inte i AB?
Jo, det var ett AB. Och den historien har jag förklarar mååååååååååååånga gånger.
❤️ Starka, kloka My! Svårt att hitta tröstande ord men du gör så rätt! Allt kommer nog att falla på plats tids nog, även om det kan kännas långt borta nu. Stor kram till dig och Ludvig! ❤️
❤️❤️❤️
Blir väldigt rörd när jag läser om din kärlek till Ludvig ❤️ Du kanske inte ser det just nu, men du är så himla stark o krigar på med en det ena o en det andra ? Vet nog ingen som är så stark ❤️ Är helt övertygad om att när ni väl har flyttat ner o landat i vardagen, så kommer allt att bli bra o kännas rätt ❤️ Styrkekramar fina du ❤️
Du gör helt rätt, som låter din sons behov komma först. För många år sedan var jag i samma sits som du. Jag valde också min sons bästa och idag är han en vuxen man med egen familj, där jag är en självklar del. Familjen, det är den som betyder något. Jag önskar dig och din son allt gott. Kram ❤️
Jag beundrar dig för din styrka men oxå för att du är så klok och sätter ditt barn i första hand- det finaste man kan göra…. jag har 2 barn som bor deltid med nig i Stockholm och den andre tiden i annnan stad. Vet du, Du får hemskt gärna komma o låna en sovplats och lite tjejsällskap om du har behovet av det i Sthlm!
Vilket fantastiskt fint och kärleksfullt inlägg, My ❤️! Jag förstår ditt resonemang till fullo. Tycker ändå att hans pappa kunde vara lite ödmjuk och flexibel.
Önskar dig stort lycka till med flytt och ditt nya liv på Öland ????! Kram
Starka starka My !
Usch jag känner det i magen bara jag läser din blogg.
Men du vet att du gör det rätta. Nu är det din tur att pendla, som Ludvig sa.
Allt gott till dig.
Kram
Men vad fantastiskt skrivet. ?Tänk om fler kunde ha ett sådant tänk kring barnen. Du är en fantastisk mamma My och en dag kommer du att ”komma ikapp” med allt. Ta nu hand om dig och dina fina vapendragare.? många varma kramar till dig och din fine lille kille. ❤❤❤
Skriver av egen erfarenhet. Min mamma gjorde som du flyttade rent ut för min skull. För att jag fick den trygghet tillhörighet utan dessa uppbrott .ja det är jag henne evigt tacksam för. Och min barndom var trygg trots att förutsättningarna var katastrof. Vad hon gav inte offrade utan gav mig var klon. Tänk inte på vad du offrar . Jobba pendla till stora staden inget märkligt alls . Lite praktisk bara…..som jag skrivit tidigare ta bara med dig det viktigaste lilleman och era sängar ….Helena
Vad fint du skriver och vilket stort hjärta du har❤Ni två är starka tillsammans var ni än är…❤
Du verkar vara en helt fantastisk underbar mamma som gör allt för din fina son. Jag tänker exakt som dig där å sätter barnen först. Finns många många som inte tänker så tyvärr. Blir tårögd glad å tacksam att det finns fler som jag:)
Hoppas det snart känns iallefall lite bättre för dig❤️ Kram
Du är grym vännen <3
"Hoppa i huvudstupa, gör magplask, smutsa ner dig och sträck dig sedan efter stjärnorna"
Kram Annica
Du gjorde rätt My (självklart) Du e klok som en uggla. Allt kommer att fixa sig, bara du landat på Öland. Styrkekramar o glöm inte bort dig själv❤️
❤
Du berör mig. Och jag beundrar dig. Jag är helt övertygad om att du kommer fixa det här..
Ta hand om dig …/Maria
Ja My klart att du gör rätt och är stark nog att klara det.
I stora staden är det helt andra förutsättningar att tjäna pengar.
Är ju högre löner där. Så jag förstår att du pendlar och försöker jobba där så mycket som möjligt.
Håller med dig i dina beslut.
Vilken kvinna och mamma du är.
Kram L
Mitt mammahjärta tycker att du är stark som tagit ett beslut utifrån din son o ställt dig själv i andra hand! Undrar dock hur du ska bo i Sthlm nu varannan vecka, låter som en dyr lösning att ha ett fast boende men att du ändå ska bo/leva på två orter med resekostnader, boende o allt!
I många jobb ingår traktamenten i olika former, är man duktig o ” headhuntad” i många branscher ingår saker, är inte säkert de är så för My men freelansare har andra villkor, men ack så tufft:)))). Hade far som levde med sånt arbetsliv, min lillasyster blev likadan!Även min äldsta dotter som följt morfar på jobb o lik. O ja -bidde kommunaldagbarnvårdare –slapp gå över tröskeln!!!;)) ( Fast med fem egna bidde de väldigt fullt upp )kram;))
Ja annars måste man tjäna rejält mer om man ska ‘tjäna in’ de ökadekostnaderna för resor o boende som man får betala med skattade pengar jämfört med nettolönen från ett jobb på Öland’ish.
??? I många fall betalar uppdragsgivaren resekostnad. Man får dra av viss del av boende när man bor på en ort men jobbar på en annan… Dessutom så beror det på vad/när man jobbar också… jag tjänar nog trippelt jämfört med en standard inkomst, men jag har utgifter därefter ett par år till… pga av konkursen… pendlivgskostanden har jag redan idag, då Ludvig pendlar just nu..
Så bra att du får resekostnaderna betalda, det är inte jag som vanlig kontorsanställd van vid så det tänkte jag inte ens på. Menade bara att om du på ett ölandsjobb får ut säg 25′ så behövde du få ut kanske minst 10-15′ till på ett jobb i Sthlm för att det bara ska vara plus minus noll. O det borde ju ge betydligt mer än bara plus minus noll för att det ska vara värt all restid o ‘bo borta halva vardagen’ tänkte jag. Jag är bara undrande, inte kritiserande! Jag önskar dig all lycka o hoppas du kan få ro i ditt nya liv!!
Den matematiken stämmer inte riktigt med min ☺️
Följ din magskänsla så blir det bra My ?
Jag ler… Herregud kvinna! Du är bäst! Hör av dig om du behöver flytthjälp. Jag menar det!!
Du är så klok, det är ju så när man har barn får man se till deras bästa. Ibland får man bara kräkas på hur jobbig situationen är men sen ta tag i det och bara andas och veta att man gör det för ett större syfte, sina barn. Har också tagit ett ångestladdat beslut för mina barn, men det blev liksom ohållbart att inte ta det beslutet. För det är som du skriver, de vill inte välja, och varför ska man då tvinga dem bära den smärtan. Nä jag bär den gladeligen för mina barn och det är ändå stort. Kämpa på och jag är helt säker på att du klarar det.
Ett råd från en mamma till en annan…..
Mina barn (och jag) är lite äldre än din son och du. Jag tycker du ska ta ett djupt andetag och titta runt och tänka att jag kan snart flytta tillbaka om jag vill. Ingenting är förevigt. Mina barn är nu 16 och 12 och det går SÅ fort. Du gör helt rätt som ”offrar” ditt ”själviska” liv för din son just nu men du måste också tänka att det bara är tillfälligt. Det säger bara swish så är barnen inte så beroende av en längre och man får möjlighet till sitt lite mer ”själviska” liv igen. De här åren kommer betyda ALLT när barnen börjar bli vuxna och de kommer vara en väldigt liten del av ditt liv när du ser tillbaka. Så säg ”hejdå” till Sigtuna och tänk att jag har ALLA möjligheter i världen att komma tillbaka om och när jag vill, kanske bara inte just nu….. KRAM
Du är så otroligt bra! Ett självklart val även för mig, barnen kommer först. Mitt x valde att flytta 100 mil från våra två barn innan de började skolan, de är nu nästan vuxna och har en usel kontakt med honom.
Det är trist. I min värld finns det inte att lämna barnen på det viset.
Kämpa på fina du, tycker du är sååå himla stark!! Kramar!
Det kommer att bli bra ❤️Du har gjort rätt val! Barnen går först och de ska inte behöva välja förälder eller fråntas möjligheten att bo med den ena. Jag har tidigare kommenterar ditt tempo och dina prioriteringar i livet. Har sett att väggen varit nära, men det har varit känsligt för dig och du har reagerat på mina kommentarer. Följer dig lite sporadisk numera och har inte skrivit ngt på väldigt länge. Men nu vill jag verkligen ge dig en eloge för ditt beslut! Du kommer fixa det här. Du är på rätt väg och det går faktiskt inte att fly från saker! Bättre att ta tag i det och det är du på god väg med nu när du flyttar tillbaka till Öland! Livet är skört och det gäller att ta tillvara på livet och fokusera på rätt saker! ❤️ Jag har också haft rosacea, panikångest, utbränd, viktuppgång mm. Allt hänger ihop! Ta hand om dig, ditt liv går inte i repris ❤️
Tack fina du ❤️?? För din omtanke och dina ord… rakt in i hjärtat ❤️?? TACK! Kram