VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vägskäl, ångest och otillräcklighet….

  • Inlägg av:
  • Datum:
  • Kategori: Allmänt

IMG_3501

Word!??

Ett fantastisk citat. Jag hade bara tänkt att lägga upp det. Men känner att jag vill förklara vad detta betyder för mig.

Jag befinner mig just nu i skedet, ”Work my ass off, and Never give up!”??

Mycket att tänka på, stora beslut, svåra val och ännu ett vägskäl. Fy fasiken rent ut sagt! Många saker går bra riktigt bra. Min roll som PT, min blogg, podden, mina sociala-media jobb.

MEN.

Jag är SÅ trött! Trött på att känna mig som fast i ett snurrande ekorrhjul. Jag har panikångest till och från. Men har lärt mig att hantera det. Jag jobbar med mig själv och har utvecklats enormt sista året.

Nu är jag i en svacka igen. Det viktigaste för mig är Ludvig. Det är och har det alltid varit.

MEN jag sitter fast. Jag sitter fast i en ohållbar situation!

Jag ÄR beroende av mina jobb i Stockholm och Sigtuna. Jag har mina jobb, mina vänner och mitt nätverk här. Ludvig har fått sina bästisar här, vi har vårat umgänge, våran vardag och våra rutiner här, vårat liv. Vi trivs ??❤

Jag har många gärn i elden och spännande projekt på gång. Jag VET att jag kommer uppnå min långsiktiga mål. Jag har satt upp delmål och har en strategi.

Jag brinner för mitt jobb som PT. Den glädjen i ögonen på mina kunder när dom utvecklas och ”lyckas” är oslagbar. Det ger mig tillfredställelse att se andra människor lyckas. DET är det bästa jag vet!??✨

IMG_3520

Jag älskar att inspirera, peppa och motivera. Jag har landat och hittat ”hem” efter konkursen. Jag tog min ”bisyssla” i träningsbranchen till min huvudsyssla.

Jag är i träningsbranschen för att stanna?

Under sommaren kommer jag att vidareutbilda mig. Som kostrådgivare och andra utbildningar.

Men mitt hjärta går i tu?

Ludvig börjar skolan i höst. Vart ska han gå? Vart ska han bo? Vad är rätt? VEM ska ta det beslutet? Kan man klona sig? Uppfinna en tidsmaskin där vi kan gå igenom en hemlig port så att han inte behöver sakna sin mamma eller pappa? Nej…. så funkar det inte. Jag vet det ?

Mardrömmar, ångest och tankar som äter upp mig inifrån och ut! Jag vaknar med en puls på 180 (!?!) flyger ur sängen med ångest. Hur jag än gör så sitter jag i en rävsax!

Det är många av er som tycker och tänker kring detta. Vissa dömmer mig utan att veta att jag gör allt och lite till för att vara alla till lags, för att överleva efter konkursen. Både psykiskt och ekonomiskt.

Jag kommer överleva, jag ÄR en fighter och jag växer mig stark. Jag utvecklas. Bara för att My’s Blommor gick i konkurs så gjorde inte min entreprenörs-skalle det. 

Jag älskar min Lilleman över allt annat! Jag skulle gå genom eld för honom.❤

Men att få ihop livspusslet med jobb, ekonomi, skulder, vardag, företag, projekt, kärlek, karriär, harmoni, lycka och en sund balans. Det är INTE lätt! Jag känner mig otillräcklig…

Jag vänder ut och in på mig själv!?

Jag vill slita mitt hår, skrika, gråta och bara Kaosa! Men det funkar ju inte! För jag ÄR ensam, jag har ingen att luta mig emot, it’s me, myself and i!??

Självklart har jag vänner som stöttar mig. Sista året har det verkligen visat  sig vilka som är dom riktiga vännerna. Vilka som finns där även när det stormar som mest. Ni ÄR fantastiska, jag är mer än tacksam över att ha er i mitt liv ??✨ (ingen nämnd, ingen glömd) 

jag har inte ”råd” eller möjlighet att bryta ihop. Jag måste vara stark, för min skull, för våran skull. Men framförallt för Lillemans skull!❤

Jag kommer inte ge upp, jag kommer inte att sluta kämpa. Jag kommer att ta rätt beslut. Allt kommer att bli bra tillslut…❤ 

Men just nu befinner jag mig i en svacka och vid ett vägskäl igen…….. HUR jag än gör så krossar jag mitt hjärta, vilket beslut jag än tar så kommer det göra fruktansvärt ont. MEN, det viktigaste är att ”skona” Ludvigs hjärta, hans känslor och skydda honom så mycket jag vara kan. DET är min förbannade plikt som mamma! 

Att vänta på bättre tider har aldrig varit min grej. Jag försöker göra om och göra rätt. Jag väntar inte på bättre tider, jag skapar dom! 

Vissa saker har jag inte kunnat påverka, vissa saker hade jag kunnat göra annorlunda. Jag har förlikat mig med det, och gått vidare. Nu ”städar” jag upp konsekvenserna av det som jag gått igenom senaste året/åren. Konkurs, sorg, dödsfall, och sjukdom inom familj. Ibland så händer allting på samma gång.Man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam….. Nu känner jag att jag hat fått min dos för kommande decennium!

Jag vill bara ha lugn och ro i själen…. få lägga min energi på det som verkligen betyder något. Lilleman, min egen hälsa och  företaget, blogg, PT, träningsresor ect.

Nu är det dags igen, för ett sånt där svårt beslut som jag helst hade sluppit att ta. 

Oavsett vad jag kommer fram till så kommer jag att följa mitt hjärta ❤ Jag gör så gott jag kan.

IMG_3409

/My Martens


Kommentarer


  1. Eva 18 april, 2017 on 19:15 Svara

    Livet är ingen dans på rosor My, du har säkert råkat ut för törnen oxå. Precis som oss andra. Det är DU och ingen annan, som tar beslutet o du ska se, att allt kommer att ordna sig. Konstigt nog, gör det alltid det o du tar säkert ett beslut som gynnar Ludvig. Tänker på dig o massor av kramar❤️

    • My 18 april, 2017 on 19:24 Svara

      ❤❤??

  2. Clara 18 april, 2017 on 19:26 Svara

    Å lider med dig, när man har varannan v så blir det ju så. Vi har också gråt och tandgnissel ibland (då bor vi ändå i grannkommunerna) det är så jobbigt ibland och besluten tas oftast precis som du säger med att man mer el mindre slår knut på sig själv. Du är inte ensam men jag vet att det inte är en tröst. Lita på din inre kärna den vet vad som är bäst. En stor stor styrkekram ?

    • My 18 april, 2017 on 19:33 Svara

      ❤❤❤ kram

  3. Mona 18 april, 2017 on 19:30 Svara

    Du är så duktig My.Hoppas det ordnar sig för dig och Lilleman.

    • My 18 april, 2017 on 19:33 Svara

  4. Anna 18 april, 2017 on 19:55 Svara

    Usch,jag lider med dig för tyvärr finns det ju inget. rätt och fel i detta beslut,för jag antar att Ludvigs pappa också är mån om att er ”lilleman”.Hoppas att allt löser sig och att ni blir ense om ett svårt beslut! Kram

  5. Pauline 18 april, 2017 on 20:03 Svara

    Hoppas det ordnar sig till det bästa för alla parter. Du är fantastisk!

  6. Anna 18 april, 2017 on 20:06 Svara

    Finns ju inte så många alternativ.
    Du flyttar till Öland o ni har L varannan vecka.
    Pappan flyttar till Sthlm o varannan vecka.
    Eller en av er blir ”helgförälder”…
    Hade inte velat göra detta valet o förstår paniken, men flyttar man så långt bort så vet man ju detta redan då…

  7. Lars Karlsson 18 april, 2017 on 20:07 Svara

    Du är stark och du kommer att fatta rätt beslut.
    Du fixar det. Något som du vet inne i ditt hjärta och beslutet blir därefter.
    Kram L

  8. G 18 april, 2017 on 20:10 Svara

    Hej My,
    Förstår att det är ett tungt beslut, men om ditt varumärke som bloggare är starkt behöver du absolut inte ha en blogg som är baserad i Stockholm. Finns många extremt duktiga bloggare runtom i landet, exempelvis 56 kilo i Helsingborg och Matplatsen i Örebro. Faktiskt mer intressant när allt inte utgår från Stockholm. Ditt jobb som PT har ju fördelen att det är flyttbart. Lovar att det finns inga jobbuppdrag i världen som är viktigare än din son. Tiden går så extremt fort och innan du vet ordet av är han tonåring. Du vet ju inte heller om du får fler barn senare så ta tillvara all tid du kan med Ludvig. Sen är uppväxtmiljön mycket bättre i andra städer än Stockholm. Mer livskvalité. Vet själv då jag lämnade Stockholm för 11 år sedan. Om du sedan inte vill bo på Öland finns det ju andra städer i närheten på fastlandet där du ändå är såpass nära att du kan träffa Ludvig även när det inte är ”dina” veckor. Se hans fotbollsmatcher eller vad det nu kan vara som han intresserar sig för. Stockholm kommer alltid finnas kvar och du kan flytta tillbaks dit senare.
    Lycka till med allt. 🙂

    • SigridC 19 april, 2017 on 16:46 Svara

      Håller med till fullo. Tiden går så otroligt fort och sedan kan du flytta tillbaka till Sthlm lr Sigtuna. Det är bättre du pendlar till Sthlm när du är barnfri än att din son ska behöva göra det.

    • kina 19 april, 2017 on 18:39 Svara

      Håller med barn har man till lån. Jobba kan du göra vad som helst.

  9. Maria 18 april, 2017 on 20:10 Svara

    Massor med kramar och styrka till dig ❤️ ❤️❤️

  10. Mysan 18 april, 2017 on 20:14 Svara

    Uach och fy så jobbigt. Är i en jobbig sits med då jag vill flytta tillbaka där jag kommer ifrån men min sambo vill vara kvar i Sthlm. Vårt barn har särskilda behov och kräver enormt mycket och det är därför jag känner att jag vill komma nära min familj och gamla vänner då vi inte har någon familj här. Dessutom har jag en galen svärmor som gör allt för att sabba mellan oss, men min sambo vägrar flytta så i såna fall blir det att flytta själv. Jag tänkte på i ditt fall, går det att lösa med dubbla boenden för dig? Att skaffa en billig övernattningslägenhet därnere dina veckor men ha din bas i Sthlm. Sim personlig tränare kan du ju dessutom ta kunder var som. Hoppas du hittar en bra lösning för er.

  11. Helen 18 april, 2017 on 20:17 Svara

    Tänker på Dig ❤❤❤

  12. Åse 18 april, 2017 on 20:23 Svara

    Önskar dig all styrka i detta svåra beslut?

  13. Jessica 18 april, 2017 on 20:28 Svara

    Hej My
    Ja alla dessa beslut som man måste ta, men viktigast är ändå barnen.
    Jag har själv backat på mitt, man får göra det några år om det krävs.
    Lycka till.

  14. Karolina 18 april, 2017 on 20:38 Svara

    Hej
    Har precis börjat att följa dig på insta och lyssnat på din pod. Upplever att du är en stark kvinna och kommer att göra ett bra val ??
    En fundering ..kanske du skulle kunna pendla varannan vecka och vara i Stockholm varannan vecka när du inte har din son…jobba hemifrån den veckan …som sakt förstår att du har tänkt på allt..och jag är inte direkt insatt i din situation ?. Förstår att det är jobbiga beslut ?. Hoppas o tror på dig..kram ?

  15. Susanne 18 april, 2017 on 20:52 Svara

    Jobbig situation. Hoppas det löser sig. Vill bara varna för att bli en helg mamma o lockas av kvalitets tid. Det kan funka nu närmaste åren men på sikt vill ju barnen va med kompisar(klasskompisar) på ledig tid också plus aktiviteter som är på helger, matcher t ex. Jag vet inte alla dina plus o minus i situationen men ge inte upp Ludvig. Du kommer ångra dig. Jobba kan du göra i närheten av Öland också med ditt mobila jobb. Alt skaffa en liten etta så du åker varannan vecka. Lycka till! ❤

  16. Ulle 18 april, 2017 on 20:56 Svara

    Hej! Jag tror man har igen det senare att man alltid finns nära sitt barn och inte jobbar hela tiden o allra helst att man bor nära. Varför inte flytta till Kalmar/ Öland och sen åka till Sthlm ibland!? En blogg kan man ju ha i vilken stad som för den sköter man ju ändå hemifrån.
    Kram

  17. Ulle 18 april, 2017 on 21:20 Svara

    Tunga beslut att ta, hade ni inte en plan när du flyttade upp till Stockholm?

  18. Sara 18 april, 2017 on 21:34 Svara

    Åh fina du. Det kommer att lösa sig på något sätt än fast det kanske inte känns så nu.Fortsätt vara den fina mamma du är för din son. Tycker du verkar vara en toppenmamma och en härlig människa. Tack för att jag får vara din ”vän via bloggen. ❤❤❤

    • My 18 april, 2017 on 23:06 Svara

      ❤❤❤ tack själv ??

  19. Siv Åhlin 18 april, 2017 on 21:37 Svara

    My kära my? Känner så med dig, men du/ni kommer lösa det på bästa sätt, det vet jag. För du är en stark o fin mamma. Många kramar från mig❤️❤️

    • My 18 april, 2017 on 23:06 Svara

      ❤❤❤

  20. Jeanette 18 april, 2017 on 21:49 Svara

    Vet inte om bloggare tänker så här men hur fan kan man outa sånt här i en allmän blogg med massa läsare, jag anser att det är att svika sina barn. Att dividera hit och dit och låta svenska folket veta mer än din son om hur du tänker…. sjukt om du frågar mig.

    • Sara 19 april, 2017 on 11:18 Svara

      Bra skrivet Jeanette!
      Obegripligt hur man kan låta bloggläsare ta del av detta, inget för allmänheten att tycka till om.

    • Linn 19 april, 2017 on 11:29 Svara

      Och jag anser att det inte är aktuellt att berätta för sonen om planer som ännu inte är satta i verket, det kan man som förälder göra tids nog. Jag får en känsla av att du avsiktligt vill hitta fel här. Om jag har fel ber jag om ursäkt, då har jag missuppfattat.
      Vad det gäller att outa saker; ja, det är upp till den enskilda bloggaren, oavsett om vi förstår eller inte förstår. Jag tycker inte det är märkligt,men det gör du. Helt okej att tycka olika . Man behöver heller inte säga allt man tänker, en del saker kan stanna inne i huvudet.

      Anta att du istället för att läsa här varit på en tja.., föreläsning eller bloggevent etc.. där My hade berättat detta. Hade du du uttryckt dig på samma sätt till henne då? Kan det vara så att din möjlighet till att vara anonym och inte behöva säga detta personligen tar fram din åsikt ?
      / Lin

  21. Vimal 18 april, 2017 on 21:53 Svara

    Vad hände med Godde din ”träningskompis”?

    • My 18 april, 2017 on 23:05 Svara

      Han är ett avslutat kapitel…. på alla plan.

  22. Lill 18 april, 2017 on 22:00 Svara

    Jag vet inte vad det är för beslut DU behöver ta. Ni är väl två som måste komma till ett beslut om sonen. Ni får väl se till vad som är bäst för honom. Kan inte du flytta så får han kanske lov att bo hos sin pappa? Han har väl bästisar där också? Kanske en bättre lösning att han är hos sin far, för han har väl syskon där också. Du lever ju ett mer ”flängande” liv så kanske kan han ha sin ”bas” hos sin pappa och komma till dig helger och lov.
    Jag tror innerst inne att barn behöver en fast punkt och det blir tyvärr mer verkligt ju äldre de blir. De blir mer och mer beroende av livet ”utanför”mamma och pappa och då måste ni se till VAR han får det bästa livet. Inte sagt att du är mindre kapabel eller att det på nåt vis är sämre hos dig men hur som helst är ni väl två om beslutet, om det är var sonen ska bo det gäller. Pappan tycker väl också nåt. Hur det än går så önskar jag lycka till.

    • My 18 april, 2017 on 23:05 Svara

      Tack för din omtanke… vi är absolut två om att se till Ludvigs bästa. Men detta beslutet är det bara jag som kan ta. Hur jag känner och tänker kring detta beskriver jag i inlägget. Jag gör mitt bästa ❤

      • Cecilia 20 april, 2017 on 09:30 Svara

        Fina fina My, jag håller nog med många som redan skrivit – Du kan pendla till Stockholm varannan vecka.

        Vad är det egentligen i Stockholm som gör beslutet så svårt? Du har en fantastisk son, som inte borde behöva konkurrera med din fundering över att stanna i Stockholm.

        Det är inte alla förunnat, att kunna ”ta med” sig sitt jobb överallt. Både PT och bloggen kan du styra från vilken del av landet som helst.

        Det kanske t om skulle göra dig gott, att flytta och få distans till det ytliga livet som ändå Stockholm innebär. Att få tid för dig själv att läka och växa som person. Ta en paus och välj din son är mitt självklara råd <3

  23. Eva 18 april, 2017 on 22:01 Svara

    Usch så jobbigt beslut, fast det är ju ett beslut du visste skulle komma den dagen du flyttade till Sigtuna. Om jag läser mellan raderna så tror jag du kommer att stanna där du bor nu och att din grabb stannar på heltid hos pappan??!!
    Inget beslut är rätt/fel så länge det finns trygghet och kärlek och det får han säkert vart ni än beslutar att han ska bo.
    Usch, jag skulle inte viljag byta skor med er i detta läget. Många kramar och lycka till för er alla tre!

    • My 18 april, 2017 on 23:03 Svara

  24. Klara 18 april, 2017 on 22:07 Svara

    Förstår att det är ett jobbigt beslut även om det inte kommer som någon överraskning. Är övertygad om att ni är två föräldrar som gör allt för att er son ska ha det bra och vad det innebär för en av er. Tiden går så fort låt den inte försvinna och se fördelen i att du kan sköta dina jobb från andra platser än Sigtuna & Stockholm och vännerna finns kvar. Släpp ut det gamla och in med det nya en helt ny start för er alla. Lycka till.

    • My 18 april, 2017 on 23:03 Svara

  25. Lena 18 april, 2017 on 22:30 Svara

    Usch vilket tufft beslut ? Kram

  26. Anna 18 april, 2017 on 22:40 Svara

    Hej My,

    Liksom många här inne tror jag mig veta vad det här handlar om. Stanna kvar i Sthlm och vara ”helgmamma”, eller flytta till Öland. Utgår från att det är scenariot.

    För det första; det finns inget som heter ”helgmamma”. Du är MAMMA, punkt slut på den. Män har genom alla tider i olika perioder i livet jobbat utomlands, rest på konferenser, haft barnen (mycket mindre) än varannan helg. Min pappa som exempel fokuserade på jobbet och relationen idag är på pricken likadan som till min mamma. Kanske lite bättre till min pappa tom. Han gav ju ALLT väl hemma.

    Din son älskar dig (tydligare blick får man leta efter) Du älskar din son (tydligare ord får man leta efter) Din son mår bra hos sin pappa som jag förstår? Ingenting är ”för alltid”.

    Jag vill bara ge dig kraften att våga syna normen och den där jävligt störiga meningen ”SÅ ÄÄÄÄÄR DEEEET”

    Följ ditt hjärta. Följ din mage. Det kan faktiskt vara så att det som gör DIG lyckligast är också det som i längden är bäst för din son och er relation.

    All kärlek

    Kram/Anna

    • My 18 april, 2017 on 23:02 Svara

      Fina Anna! Vilka ord!❤❤❤❤❤❤ jag gråter när jag löser det??❤ TACK??

  27. Elenor 18 april, 2017 on 23:32 Svara

    Usch vilken svår situation du sitter i och jag lider verkligen med dig.
    Många kramar ❤ ❤ ❤

  28. Monica 18 april, 2017 on 23:42 Svara

    Åh vad svårt… men tycker att du skall stanna i Sigtuna ,ni är ju ”inbodda” där nu. Det kommer att vara lättare för Ludvig även om han ska gå i skolan i Kalmar , och vara hos dig på helger och lov. Lycka till !

  29. MiaPet59 19 april, 2017 on 00:10 Svara

    Hej fina My
    Förstår precis vad du står inför. Jag har själv varit i din sits. 30 mil mellan mig och barnens (3st) pappa. Två av barnen var tonåringar och den tredje sex år och skulle börja förskolan. En tonåring valde att följa med mig samt den lille, medan den andra tonåringen valde att stanna hos pappa…i två veckor, sedan flyttade han oxå till mig. Föll sig rätt naturligt att barnen valde att bo hos mig då deras pappa har ett jobb som gör att han är borta varannan natt. Tonåringarna har alltid fått avgöra själv när dom velat träffa sin pappa och det har fungerat bra. Den yngste var jag noga med att varannan helg och långlov skulle han vara med sin pappa och även om han själv ville till pappa så fixade vi det. Men basen var hos mig och det var aldrig några problem. Vi gjorde som så att vi körde 15 mil var och mötte upp på ett visst ställe och överlämnade barnet/barnen. Var smidigt för alla parter. En roadtrip med mamma som pappa tog över och som gjorde sin roadtrip och tvärtom. Hämtning/lämning gjordes till en utflykt.
    Flyttade efter några år tillbaka hit till Kalmar och då var det bara 3 mil till pappan. Men dom har alltid fått avgöra fritt när dom vill åka till sin pappa.
    Alla mina barn mår bra och är lyckliga idag.
    Hur ni än väljer att göra så kommer det att bli bra. Endast ni vet hur er lille son fungerar och hur han mår ?
    Kram

  30. Kortliv 19 april, 2017 on 00:52 Svara

    Skärp dig nu My! Du har det i dig och det vet du. Sluta älta – livet är för kort.

    Låt sonen bo hos pappan och du har varannan helg. Ingen skam eller så i det alls. Bara för att du är mamma så innebär inte det per auto att du ska vara den med störst skuld i detta. Tänk på din son och hans bästa – han kan inte flänga så här och du säger uttryckligen att du inte kan flytta tillbaka så det ger dig faktiskt inget annat alternativ. Vet inte alls vad din konkurs innebär rent ekonomiskt men kan ju gissa att du inte direkt kan gå och slå dank. Tror att dom flesta respekterar ett beslut om att ta hand om sig själv, sin egen ekonomi och sedan så gagnar det även ens barn i slutändan.

    Du är en stor tjej nu och dessa beslut ska du ta själv men utan att känna skuld till någon. Skulle önska att du slutade problematisera allt. Du lever en gång så njut och var glad och gör det bästa du kan av allt du får. Du har mycket fint runt dig så foka på det nu!

    Önskar dig allt gott!

  31. Charlotte 19 april, 2017 on 01:03 Svara

    Hej o hopp?

  32. Anita 19 april, 2017 on 01:34 Svara

    Hej. Förstår inte vad som är svårt. Barnet är väl viktigast och man får anpassa sej till det. Nån form av långtidsplanering borde du ju gjort, eller tänkte du inte på det när du flyttade till kändislivet i Sthlm? Det pratas mkt om hur jobbigt det är för dej. Men tänk på barnet som måste byta miljö och kompisar varannan vecka. Det måste väl vara bäst för barnet att du o pappan bor så pass nära varandra att barnet kan fortsätta med aktiviteter (tex fotbollsklubb) och ha nära till sina vänner. Byt jobb o flytta så barnet får en trygg o lugn uppväxt. Du är väl för tusan inte portat från samhället där han bor? Väljer du varannan helg med barnet, då tänker du bara på dej själv i mina ögon. Sorry!

    • Linn 19 april, 2017 on 11:33 Svara

      Hur tänker du när du skriver kändislivet i Sthlm ? Författare, journalist, känd entrepenör, artist, eller butiksbiträde, här finns plats för alla vänner ! JAg är ingen ” kändis ” , jag är en helt vanlig tjej, men jag har vänner som kan anses som kända och de har jag lärt känna genom andra vänner . Är det fel ?

      • N 20 april, 2017 on 08:33 Svara

        My? Is that you? ??

      • Carina 20 april, 2017 on 13:47 Svara

        Pinsamt, svarar du dig själv nu Linn ?

        • Linn 26 april, 2017 on 22:28 Svara

          Hej Carina
          Nej , jag reflekterade över om det var fel och isåfall på vilket sätt .

    • Carro 19 april, 2017 on 13:56 Svara

      Håller helt med dig!! Jag förstår inte problemet….. men alla är väl olika med sina prioriteringar har jag förstått..synd, för det är barnen som blir lidande..

  33. Sanna 19 april, 2017 on 02:00 Svara

    Hej My❤️
    Inga lätta beslut att ta, även om du visste att den dagen kommer så förtränger man det på något sätt. Jag har själv varit där!! Min 14 åriga sons pappa är från Sthlm men vi träffades i min hemstad Göteborg. Vi flyttade ihop och fick vår underbara Kevin. När han var 3 år separerade vi, Kevins pappa bodde kvar här ett tag,men valde sedan att flytta hem.Det var ett oerhört tufft beslut att ta för honom,men idag är deras relation starkare än någonsin?Kevin flyger dit varannan helg samt är där på loven. De får sin kvalitet tid tillsammans. Som nån skrev,inget är för evigt heller❤️Tänker på dig så,men är övertygad om att det kommer lösa sig till det bästa❤️Kram

  34. X 19 april, 2017 on 05:57 Svara

    Men självklart ska du flytta närmre din som o följa hans uppväxt. Du kommer ångra dig om du bara har varannan helg, då missar du vardagen-det som är det riktiga livet! Du skrev nån gång att du inte ”kan” flytta till Öland? Det är väl ingen i Sverige som inte får flytta dit sina barn bor. De svårigheter det medför får du som vuxen lösa. Är du mordhotad eller nåt på Öland får du väl söka polis skydd. Du har ju ovanligt enkelt att flytta pga jobb. Gym finns överallt o blogga kan man göra hemifrån. Dina viktiga Stockholms nätverk har du ju tid för varannan vecka. Förstår inte problemet alls. Var med din son!

  35. GC 19 april, 2017 on 07:05 Svara

    Om Lillemans pappa går med på att han flyttar till dig så tveka inte att ha honom hos dig. Pappan har ju fler barn och du har ju bara Lilleman. Även om du kommer att jobba mycket så verkar ju det som pappan gör det också. Bättre att vara hos dig än en plastmamma, även om hon är ok. Försök att få pappan gå med på att Lilleman börjar skolan hos dig ❤️

    • Sorgliga My 20 april, 2017 on 12:20 Svara

      Pappan huar ju ”fler ” barn” Det var det dummaste. Pappan kommer INTE att vika sig. Han ska bo där! Myggan får ha varannan helg. OM inte hon flyttar ner. Så är reglerna satta! ( vän m Luddes pappas tjej )

      • My 20 april, 2017 on 13:21 Svara

        Om du skulle vara en vän till Sarah, så skulle du har RÄTT info, samt så skulle du aldrig hänga ut det här.

        Jag däremot har en bra relation både till hans pappa och Sarah… och vi kan bara enas om att du inte haren aning om hur varken regelverk eller våra tanke går..

        • Sorgliga My 20 april, 2017 on 13:36 Svara

          johoo du! Och dom känner inget behov av att ”köpa” kärlek! Tragiska flicka

          • My 20 april, 2017 on 13:37

            Ditt Ip nr och dina varierade mail och användernamn har förföljt mig sedan 2013…. Get a life! It’s time to move on….

          • Sorgliga My 20 april, 2017 on 14:03

            Lär dig spåra IP MY! Håll tyst nät du inte är säker. >Det är just såna plumpa uttalanden som du faller på…..Sjuk? Jag vet ditt IP nummer?

            dra något gammalt över dig och tugga på den där offerkoftan som du skriver om

            DU ÄR GENUINT OBEHAGLIG: Se dig omkring??? I din ålder har man vänner. I ditt fall FLYR dom. Dom FLYR!! Vad säger det om en ung person? nuff said!

          • Oj! 20 april, 2017 on 22:31

            Oj…någon som inte tagit sin psykofarmakasom de ska?

          • Sorgliga My 21 april, 2017 on 22:05

            Jag VET mer än du tror. Dessutom är din trovärdighet noll. På de flesta punkter. Du påstod en gång när jag kommenterat att du kunde spåra mig till. Om det var Till Öland, Vadstena eller vad det nu var. Iaf nåt ställe jag aldrig satt min fot i. Du häver ir dig skit o lögner och är så tvärsäker på ‘dina’ sanningar. Som ex att DU svek Magdalena Graaf. Men enligt dig är du offret där. Bullshit! Jag VET vad som hände i det fallet. Och jag vet mer om vad du ställt till med. Sluta ljuga och hitta på. Varför så många inte gillar dig är för att du saknar trovärdighet. Totalt. Du har en handfull ‘vänner’ just nu, men dom lär falla bort dom också. Fan människa. 29 år o helt lost. Skärp upp!

  36. Gunilla 19 april, 2017 on 07:42 Svara

    Den dagen beslutet är fattat kommer du att mp bättre hur det än blir. Ovissheten är det värsta!!!

  37. Chris 19 april, 2017 on 07:49 Svara

    Jag har full förståelse för att detta är ett tufft & jobbigt beslut.Men så länge man ser till barnets bästa ( tänker då generellt vid skilsmässa)så blir beslutet mindre svårt.
    Som förälder är det ens plikt att vara i sitt barns närhet i vardagen och att följa upp det som sker där.Ibland innebär det att man kanske får sätta andra saker på vänt ,det är värt det.Kanske man måste byta jobb eller bo på en ort man inte trivs så bra i,det är värt det så länge barnet har det bra och har en trygg bas.
    Försök se möjligheterna i detta och inte dra fram det negativa med en förändring.
    Du kommer klara det galant & bara kunna se det som en erfaring rikare.
    Lycka till med ditt beslut.

  38. Anna 19 april, 2017 on 08:21 Svara

    Ett svårt beslut. Har du pratat med Ludvig om detta? Det måste ju göras
    på ett mycket försiktigt sätt naturligtvis, han är ju bara ett litet barn.

  39. Susanne 19 april, 2017 on 09:15 Svara

    Måste bara förtydliga att jag skrev att jag tyckte du inte skulle bli helg mamma betyder inte att du är en dålig mamma. Menar bara att en jätteviktig sak att tänka på är att helgerna för en t ex tio åring är viktig tid att va med sina klasskompisar, spela matcher mm. Att alltid vara borta hos mamma när de andra umgås gör att barnet i värsta fall hamnar utanför el inte vill åka till mamma. Vill bara varna dig, har större barn och ser hur viktigt det blir med kompisar och aktiviteter!
    Våga bryta normer skrev nån och jämförde med sin pappa som inte var närvarande. Detta handlar ju om din son, att han ska ha rätt att träffa sina föräldrar utan offra annat ..han kommer sakna dig och också sakna att inte få visa dig när han tränar el tex spelar match eller har en liten teater på skolan. Mitt råd är flytta ner och Stockholm finns kvar. Åza bor ju inte heller i Stockholm ..

  40. lena 19 april, 2017 on 09:26 Svara

    Det är ju inte bara ni föräldrar som har bekymmer med detta. Det är fruktansvärt jobbigt för barn att byta bostad varje vecka. Vet av egen erfarenhet. Tänk dig själv in i det Det är inte lätt att vara barn i en skilsmässofamilj, flytta och flytta…. gynnar bara föräldrarna. Barn visar inte att dom tycker det är jobbigt. Dom håller det inom sig och är glad för att inte såra sina föräldrar. Dom begriper mer än vad vi förstår.
    Hoppas ni kan lösa problemet.

    • Eva 19 april, 2017 on 19:52 Svara

      Ja och än värre när det är flygresa emellan hemmen..alltså avståndet !! Tids nog kommer även tiden då kompisarna kommer i första hand och man knappt ser ”röken ”av dom!

  41. Anna 19 april, 2017 on 09:45 Svara

    Ett svårt beslut, men varför inte ta hand om ditt barn på heltid, om du är
    fri att bestämma själv?

  42. Anna-Svea Andersson 19 april, 2017 on 10:54 Svara

    Att vara den som är vuxen och ska ta alla beslut…Fy!
    Min morfar sa alltid ”Det blir bra”. Vad man än har haft för kris eller svacka har han alltid sagt ”Det blir bra.” O fast man vissa stunder tänkt att det aldrig kan bli bra igen har han en tid efteråt kunnat komma med ”Vad var det jag sa? Det blir alltid bra igen.”
    O gubben hade en poäng. Jag ser t ex. min svärmor som miste två barn när hon var i min ålder. Idag sitter hon och skrattar som oss andra med sina övriga nu vuxna barn och jag tänker att till o med hon kan vara lycklig igen, till o med hennes liv blev bra. ”Det blir bra.” Tråkiga ord som inte hjälper situationen alls men som kan vara sköna att tänka på när man står i svackan. Att det finns en dag, vad man än går igenom, när allt blir bra igen.

  43. Anna 19 april, 2017 on 11:03 Svara

    Vill inte vara elak eller hård mot dig.
    Men…
    Livet är för kort för att välja bort att inte bo/vara nära nära sitt barn-jag vet!
    Allt kan hända.
    Välj inte bort din son.
    Ta vara på varje minut med honom.
    Du behöver inte bo på Öland finns städer i närheten som går bra att pendla till.
    Kan inte förstå problemet. Du har ett barn du älskar och vill vara nära.
    Tänk dig för.

  44. Ina 19 april, 2017 on 11:44 Svara

    Förstår att du lider.. bara att vara varannan vecka förälder är ett lidande i sig själv!! Kan inte ge några råd för det som är bra för någon är inte bra för någon annan?.. personligen hade jag aldrig överlevt med att inte få vara delaktig i min sons vardag. Jag är en av dem som hellre har kvantitet före kvalité. Även om dagarna blir stressiga o inte fyllda med lust hela tiden så vill jag vara nära o finnas till hands.. om du förstår vad jag menar… det är enligt min mening närheten till min pojke som är det viktiga.. det är mitt liv. Vad känner Ludvig? Pappan? Kan de tänka sig att han är på Öland på lov, varannan helg, studiedagar osv så tycker jag att du och Ludvig ska bygga vardagslivet tillsammans i Stockholm/Sigtuna. Men oavsett så blir det bra. Lovar dig. Det blir bra i slutändan..
    kram från en som också avskyr varannan vecka livet.

  45. Erika 19 april, 2017 on 12:34 Svara

    Du är en fantastisk och underbar person fina My. Skulle så gärna vilja ha dig som vän ❤️ Stor kram till dig och Ludwig! ❤️

  46. Kortliv 19 april, 2017 on 12:54 Svara

    Hej igen,

    Du får så många kommentarer som säger att du ska flytta alternativt ta din son på heltid. Typiskt föråldrat sätt att se på familjestrukturer.

    Vad hade folk sagt om du varit man tro? Hade det varit lika konstigt då om du nu av säkert välgrundade skäl hade valt att bo kvar i Stockholm och låta sonen flytta? Nej jag tror inte det.

    Vi har ett sätt att skuldbelägga mammor som inte offrar sig 120% för sina barn som är helt sjukt. Gör som DU vill. Ingen blir glad om inte DU är glad. Om du är velig i detta bör du ju gå och prata med någon som kan få ur dig vad du egentligen vill och ni alla gråterskor som anser att ett barn hör hemma främst hos sin mamma – chilla lite va!

    • Klara 19 april, 2017 on 17:11 Svara

      Tycker inte att jag tolkar någon som skuldbelägger någon här utan bara ”råd” och tankar gällande det viktigaste man har, beslutet är helt klart hennes eget.

  47. Lena P 19 april, 2017 on 13:02 Svara

    Tungt beslut…..men fördelen för dig är ju som så många redan skrivit att blogga är ju inte bundet till enbart Stockholm, PT är väl också relativt lätt att få jobb som utanför Stockholm.
    Jag hade släppt storstaden, vänner och jobb för att vara nära min son.
    Är du en duktig och driven entrepenör vilket jag är övertygad om att du är så bygger du snabbt upp ett nytt nätverk.
    Bättre att jag flänger och far till ev möten mm och träffar vänner och att min son får ha en fast plats.
    Säger inte att det är lätt eller att det finns rätt eller fel..
    vilket beslut du än tar så hoppas jag att det blir bra för Er alla

  48. Carro 19 april, 2017 on 13:48 Svara

    Tänk på vad som är viktigast för dig.

    Jobb eller barn. Hård tanke, jag fattar.. men det är sanningen..

    Flytta tillbaka till Öland.
    Lilleman hade haft både mamma o pappa i samma stad, träffat båda lika mkt.
    Eller bo kvar i Sthlm o välj att karriären är viktigast och låta lilleman flyga för att träffa sin mamma varannan helg typ. Om ens det?

    Min son började skolan i höst! Väldigt mkt som händer och jag hade inte velat missa någonting!
    Föräldramöten, utvecklingssamtal, öppet hus och allt sånt roligt!!! Älskart!!!

    Eller tvärtom förstås, pappan flyttar till Sthlm..
    Men vad säger Ludvig? Vet du vart han helst vill bo o gå i skolan?

    Jag vet vad jag hade gjort!!!
    Lycka till!

    • Carro 19 april, 2017 on 14:00 Svara

      Sthlm finns kvar i all evighet men ditt barns barndom och skoltid pågår en kort stund. En kort, kort stund…
      mår så fruktansvärt dåligt när jag ser föräldrar som väljer jobb/karriär framför sina egna barn ? Blir gråtfärdig av bara tanken ?

  49. Lena 19 april, 2017 on 14:36 Svara

    Alltså jag tillhör den skaran som aldrig skulle lämna ifrån mig mina barn frivilligt (har haft varannan vecka med den äldsta men hon valde mig eftersom att packas fram och tillbaka inte passade henne och det var bara hos mig det fanns syskon och en fungerande vardag , hos pappa fanns hans sambos barn och de gick alltid före) orsaken till att jag aldrig kan göra det är för att vi föräldrar är deras allt dem är här för att vi valde det då kan jag inte hoppa av den vackraste uppgift jag skaffat mig, jag signade upp för att vara deras fasta punkt deras trygghet och den lilla stund i livet där dem behöver mig är deras till 100%…idag när den minsta är 12 har jag massor av tid över till mig själv dem har fullt upp med ALLT glad om man får lite mys emellanåt ? Menar absolut inte att människor ska göra som mig utan det är så jag känner andra gör sina val som är rätt för dem eller viktigast barnet ?? Jag har tom börjat ta uppdrag som familjehem/kontaktperson för att jag anser att alla barn ska ha rätt till kärlek och trygghet, ibland skaffar man barn utan att förstå att det är for life eller att de ska komma långt ner på listan av prioriteringar det gör mig ledsen?? Bara du och hans pappa vet vad som är bäst för ert barn där han har mest trygghet och ett fint liv, kompisar m.m där ska han vara sätt honom först ??Avundas dig inte?

  50. cecilia 19 april, 2017 on 15:49 Svara

    My – tack för bra blogg, podd osv 🙂

    Jag tänkte skriva om nåt som jag tror att du kanske tänker på i beslutet att ha din son eller inte på fulltid: Jag hoppas att du känner att du är en JÄTTEBRA mamma, tvivla aldrig på det! Det är VÄLDIGT LÄTT (talar av egen erfarenhet) att när saker händer med relationer/business/psykisk stress att man känner att man inte är en fullvärdig förälder. Men låt inte det väga in i ditt beslut, kom ihåg att det är så DU ser dig (förmodligen felaktigt, man är alltid så själkritisk tycker jag!), din son ser ju dig som supermamman som alltid är så bra, det är ju så barn är i den åldern.

    Och som många sagt ovan – INGET ÄR JU FÖR EVIGT. Skulle du komma fram till ett supertufft beslut nu så betyder det inte att det inte kan ändras senare (kolla dock om det är några juridiska saker i vägen) men du vet hur jag menar säkert.

    Lycka till, jag har inte själv fattat just beslut om sånt här men väl andra extremt svåra beslut och i synnerhet efter ett så klandrade jag mig själv mkt. efteråt men till slut insåg jag att jag gjorde mitt bästa, jag är snäll och bra och försöker bara mitt bästa precis som alla andra och man ska inte vara så hårt mot sig själv.

    OK – all the best.

    • Katarina 19 april, 2017 on 16:51 Svara

      Fina och kloka tankar?❤

  51. Sara 19 april, 2017 on 16:53 Svara

    Du skulle nog må bäst själv om du flyttade till Öland själv med din son, lämna ”rampljuset” ett tag.. försörj dej som PT o kanske jobba extra i en blomsterbutik! Ledsen men va inte så egoistisk o välj fart o fläkt o sponsorer före din son.. Flytta, kör varannan vecka o låt din son få det lugnet han behöver pga av skolstart! Det är inte bara din framtid det gäller! Häng in offerkoftan i garderoben o kavla upp armarna o sluta o tänk bara på dej själv! Du tog ett val som du tydligen tog när du kissade på P-testet! VARA MAMMA! Din tid kommer att bara vara My!

    • My 19 april, 2017 on 17:11 Svara

      Det där var nog bland det dummaste jag läst! Snacka om förutfattade meningar, och en bitterhet utan dess like! Elakt, utan eftertanke! Att utan eftertanke fabricera upp någonting på ett helt orealistiskt sätt. Ja du, alla är vi olika.

      ”Rampljus” skulle en författare, bloggare, eller en människa som på någotvia är offentlig vara en sämre förälder? Behöver man avsäga som karriär för att vara en bra mamma?

      DET är inte problemet, det har inte ens med Saken att göra.

      Nu handlar det om ett helt livspussel med en massa halvsyskon, två föräldrar och ett avstånd att deala med…

      dra något gammalt över dig och tugga på den där offerkoftan som du skriver om…

      • Sunny 19 april, 2017 on 19:33 Svara

        Till alla som skriver elaka kommentarer, förstår inte att ni vill vara så elaka, jag tycker att det finns gränser vad man skriver! Åsikter, ja, men elakheter nej!!
        My jag tror du fattar ett rätt och riktigt beslut, kram kram

      • Sara 20 april, 2017 on 16:54 Svara

        Skrev aldrig att du var en dålig mamma.. Skrev bara att du ska vara rädd om din tid med din son när han är liten! Sen som alla andra skriver, du har ju faktiskt ett flyttbart jobb!
        Om du inte vill ha kommentarer o påhopp?! Skriv inte ut så personliga saker på din blogg, du kan ju inte förvänta dej att alla ska tycka som dej! Du tål verkligen inte någon kritik alls! Jag hoppas verkligen att du tar rätt beslut!

        • My 20 april, 2017 on 19:20 Svara

          Läs igenom din kommentar igen. Som sagt åsikter okay. Elakheter går bort.

    • Sunny 19 april, 2017 on 19:28 Svara

      Fy Sara, vad elakt skrivet! Jag tror bestämt att My fattar ett beslut som hon anser vara bäst för sin son! Tycker my verkar vara en bra mamma?
      Kramar från Norr till My?

    • Pia 19 april, 2017 on 19:58 Svara

      Kunde inte skrivit det bättre själv Sara. Känns verkligen som att My ”byggt upp” för ett beslut att överge sonen för den egna karriären, under en lång lång tid. Beslutet fattades i samma stund som My flyttade till Sigtuna. Ältandet om saknaden av sonen är bara läpparnas bekännelse. Var han så saknad så skulle ju My flyttat tillbaka i närheten av Öland. Allt My sysslar med idag går att flytta på, alternativt att göra på distans. Skämmes på dig My, som gör detta till något svårt för dig. Du kan ju göra det rätta – att välja närheten till Ludvig. Men det kommer du INTE att göra!

      • My 19 april, 2017 on 20:58 Svara

        Hej karin? Pernilla? Millan? Vad ska vi kalla dig idag?

        Ja, man brukar säga att kärt barn har många namn. Men du är vaken säkert kärleksfull eller etta barn. Nedan är en bråkdel av ALLA (galet många) kommentarer som du skrivit till mig. Man kan snabbt se den röda tråden, jag är värdelös, dum i huvudet omogen etc…

        För det första: Att du utger dig för att vara flera personer känns lite läskigt. Schizofreni är en sorglig sjukdom.

        För det andra: Att DU väljer att följa/stalka mig och MIN blogg trots att du alltid ska vara elak, osammanhängande och anklagande… ja det säger mer om mig än om dig. uppenbarligen så prioriterar du att lägga din tid här inne hos mig istället för på dig själv och saker som får dig att må bra…. Sorglig!
        Du är en vuxen äldre kvinna. Det räcker nu! Sök hjälp och lämna mig ifred!

        ******************************************************************************************************************************

        (Tidigare kommentarer)

        ”Vilket skitliv du lever. Att du satsat på fel saker framgår hela tiden. Djur och barn känner stress, var du än säger eller intalar dig. Tänker du någonsin på annat än dig själv? Allt i din blogg utstrålar kaos, panik, stress, nödlösningar, oharmoni, tårar och så vidare. Hur kan du låta detta fortsätta? Ren och skär egoism från din sida. Du gör dåliga val hela tiden.”

        ”Så oansvarigt av dig att skaffa en liten kattunge som ska vara ensam hela långa dagarna då du är i skolan. Mogna någon gång!”

        ”Du säger hela tiden att du driver en så ärlig och öppen blogg. Så varför inte berätta för oss läsare vad det kommer sig att så många av dina bloggkompisar vänt dig ryggen. Ett ärligt svar vore välkommet.”

        ”My du är ju helt sanslöst korkad! Egoistisk och ansvarsfull. OM du brydde dig om DITT barn så hade du inte varit en så dålig mamma som du är!!!!! ”

        ”Kära My. Kan inte svara för andra namn. Karin är mitt. Har en VPN tunnel. Inget konstigt alls. Lycka till med polisanmälan. Förstår att du har svårt att ta kritik/goda råd. Tråkigt bara att det är Ludvig och dina djur som drabbas av fin tjurskallighet. Du visar verkligen hur omogen du är egentligen. Lycka till!”

        ”Plugga på om VPN så fattar nog även du!!! Försök att använda. hjärnan lite. Det klarar du nog.”

        • Charlotte 19 april, 2017 on 23:09 Svara

          Hahaha ja jisses vilka vildhjärnor de finns hua!! Läskigt!!!?

      • Tina 20 april, 2017 on 10:52 Svara

        Hörru trollet Pia, kryp tillbaka under din sten i skogen om du måste spy galla.

  52. Lotta 19 april, 2017 on 17:11 Svara

    Hej
    Oavsett om man är mamma eller pappa så borde det vara en självklarhet att bo nära sina barn!
    Det går ALDRIG att ta igen den förlorade tiden.

    • Susanne 19 april, 2017 on 17:58 Svara

      Håller med! För barnets skull är det enligt mig det självklara. Är varannan vecka livet jobbigt är det inget motför varannan helg livet…Du är en toppen mamma My det tror jag verkligen, men du kan ha en karriär från Öland också ! Dessutom är du van att driva eget, starta eget gym kanske ! Du har alla möjligheter!!

    • Millan 19 april, 2017 on 20:13 Svara

      Gå igenom eld för sin son men inte flytta till Öland? Går liksom inte ihop. Självklart vill man vara nära sitt barn!

      • My 19 april, 2017 on 20:37 Svara

        Millan, varför lägger du ord i min min? Har jag skrivit det någonstans? Vi diskuterar igenom ALLT. Om och om igen. För, nackdelar. Känslor. Både Praktiskt och i teorin…. Ja, du jag skulle kunna gå genom eld för Ludvig. Men kan inte tillåta att hela världen rasar ihop och krachar på ALLA plan. OAVSETT beslut så får det konsekvenser, känslomässigt, praktiskt, ekonomiskt och det är flera familjer inblandat! Tänk först, skriv sen… bara ett varmt tips!

        • Millan 19 april, 2017 on 21:44 Svara

          Jag förstår väl helt enkelt inte alla dessa omvälvande problem där hela livet rasar om du flyttar. Det blir ju lite svårt att förstå ifall du inte berättar mer.

          Menar du att pappans familj på Öland är en del av problemet då du skriver att det är flera familjer inblandade? Varför skulle det påverka dem negativt att du flyttar dig?

          Praktiska konsekvenser får det ju då det är flytt och jobb som måste ordnas, det är ju inte oöverkomliga problem dock.

          Ekonomiska konsekvenser? Ja, svårt att råda om det då du vet bäst ifall det är en dealbreaker eller inte att ändra ekonomin.

          Känslomässiga konsekvenser? Absolut. Stannar du kvar så kommer du antagligen sakna ditt barn så mycket så att det kommer kännas som en tagg som kan ta bort glädjen i vardagen för flera år framåt. Flyttar du så kommer du lämna vänner och det sociala livet du har varannan vecka. Frågan är vad av de två alternativen kommer få dig att må sämst en lång framtid framöver.

          Kanske du helt enkelt ska låta honom flytta till Öland och känna hur det känns? Funkar det inte bra så kommer du med större glädje flytta ner för då tycker du att det är värt det på ett annat sätt och de andra konsekvenserna får helt enkelt lösa sig.

          Jag har inte heller förstått om det är ett alternativ att han bor med dig heltid. My 5 cents utifrån det jag förstår av situationen.

  53. sofia 19 april, 2017 on 18:09 Svara

    Vad känner barnet. .vad blir bäst för barnet. ..BARNET ska väl vara i focus . Inte vad som är bäst för föräldrarna.

    • anna N. 20 april, 2017 on 23:47 Svara

      Till Sofia!

      Idiot, en 6-åring kan väl inte bestämma var hen ska börja skolan!!!

      Alldeles för små för att ta sådana beslut.

      Till er övriga idioter som bara sitter här och skriver skit och tror sig veta vad som är bäst! Ingen av er har rätt att ha en åsikt ens vad som är bäst!

      Till alla er idioter som har uppfattningen att det är mamman som ska flytta dit till den plats som det passar en pappa. Har vi inte kommit längre i utvecklingen när det gäller jämställdhet??

      Vad är det som säger att det är en man som alltid ska bestämma var ett barn ska bo och gå i skolan? Herregud, vilken medeltida gammalmodig syn på mammor, som om inte mammor hade lika stor rätt att hävda sina intressen!! eller veta vad som är bäst för barnet!

      Man storknar ju när man läser alla stolliga kommentarer här inne!

      Skäms på er!!

  54. Anette 19 april, 2017 on 18:55 Svara

    Varför kan inte pappan flytta till Stockholm? Lycka till!

  55. Kinna 19 april, 2017 on 19:13 Svara

    Det här måste du ju varit medveten om, när du tog beslutet att flytta.

  56. Sarah Johansson 19 april, 2017 on 19:50 Svara

    Fina My ? Ligg lågt ett tag angående Ludwig ! Hyr en 1 i Kalmar o se vad det leder till ! Ditt beslut ) allt blir bra !

    • anna N. 21 april, 2017 on 11:13 Svara

      Till Sara Johansson!

      Men lilla gumman, ”hyr en 1 i Kalmar o se vad det leder ditt beslut”???

      Tror du att människor är miljonärer? Tror du att en ensamstående mamma med ensamförsörjning av ett barn, bara kan hyra en 1 i Kalmar så där? Tror du att det bara finns 1 som står o väntar på folk i dessa tider av brist på bostäder?

      Vore det kanske inte lämpligt att pappan kanske lyfter på ändan o tar sitt bohag o flyttar till Stockholm???

      Ni sitter här o skriver också ”du kan jobba var som helst som PT, du kan ta med dig ditt jobb”. VAD vet ni om Mys jobbsituation???? VAD vet ni om hon skulle kunna få ett jobb nere i Kalmar som hon skulle vilja ha???

      Dessutom har My uppenbart andra jobb i Stockholm som inte finns där nere.

      Precis allting styrs av jobbsituationen idag, vill man ha mat på bordet så får man bo där det finns jobb, så enkelt är det.

      Varför diskuterar ni aldrig att en pappa kanske kan börja söka jobb där en mamma har sin bostad! Barn och mammor har i alla tider tvingats att anpassa sig efter män, vilken medeltida gammalmodig sunkig kvinnosyn ni har här inne!

  57. Sus 19 april, 2017 on 19:55 Svara

    Varför kan inte pappan flytta??? Pappan har väl inga barn i skolådern utöver Ludvig?

    Men, jag håller med många här inne, du har jobb som innebär att du kan arbeta vart som helst och bo vart som helst.

    Det är inte ok att utsätta barn för detta pendlande och splittrade liv, jag talar av egen erfarenhet (upplevde detta som barn).

    Ludvig behöver stabilitet och BÅDA sina föräldrar. Bo närmare varandra snälla…

    • My 19 april, 2017 on 20:39 Svara

      Pappan har fem barn, med tre olika mammor… som går i skolan. Detta är Ludvigs storebröder och en lillasyster så det är inget alternativ ❤

      • M 20 april, 2017 on 00:14 Svara

        Han har inte legat på latsidan precis?

    • anna N. 21 april, 2017 on 11:18 Svara

      Till Sus! O här har vi en till som tror sig veta vad som är bäst!!

      ” Men, jag håller med många här inne, du har jobb som innebär att du kan arbeta vart som helst och bo vart som helst.”

      VAD vet DU ”Sus” huruvida My har ett jobb som hon skulle kunna ta med sig? DU vet inte ett skit om något sådant!!!!! DU vet ingenting överhuvudtaget hur arbetssituationen för PT ser ut i landet!!! Eller över hur Mys privatliv ser ut!!!

      Lägg ner och försök vara någon förståsigpåare över andra människors liv!!!

  58. Eva 19 april, 2017 on 20:05 Svara

    Känns som att alla fokus ligger på att/om du ska flytta eller ej. Måste ju vara 50 % möjlighet att pojken lika väl ska bo hos dig..känns inte som att det är ett alternativ eller har jag fel..?? Nä stå på dig..det måste väl ändå vara det du önskar mest av allt. Kram

  59. Johanna 19 april, 2017 on 20:22 Svara

    Jag har varit i en liknande situation. Många har fokus på föräldrarna, på deras bästa, på vad som blir bäst för dom ”Du kommer ångra dig” osv. Där låg aldrig mitt fokus. Mitt fokus låg aldrig på mig själv. Mitt bästa hade ju naturligtvis varit att ha mitt barn alltid. Det är mitt bästa. Fast det handlade ju aldrig om mitt bästa. Jag visste till hundra procent att mitt barns bästa var att ha sin fasta punkt hos sin pappa och jag kunde inte gå emot det. Jag offrade mitt eget bästa för mitt barns bästa. Det är självklart inte lätt att missa så mycket av sitt barns liv, det här livet är ingen dans på rosor, saknaden är outhärdlig, men åter igen det handlar inte om mig. Jag offrar mig gärna för mitt barn. Och när jag ser hur lycklig och trygg hon är så vet jag om att jag tog rätt beslut. Vi har daglig kontakt och jag träffar henne varannan helg och lov och får utöver det träffa henne hur mycket jag vill vi har inget spikat utan vill jag åka dit får jag det. Det är lång väg men ibland sitter jag och åker en kväll mitt i veckan bara för att få en kram i fem minuter. Folk tycker säkert jag är en dålig mamma som träffar mitt barn så sällan man brukar få lite konstiga reaktioner men det gör inget vad folk tycker. Jag är övertygad om att du kommer ta rätt beslut. Kram.

    • Charlotte 19 april, 2017 on 23:14 Svara

      Johanna! Kloka ord! Blev rörd när jag läste. Känner nämligen igen mig…

  60. Ulle 19 april, 2017 on 20:46 Svara

    Jag tycker att du ska flytta så du bo nära din son, tiden går aldrig att spola tillbaka. Ens barn är ju mycket viktigare än ett jobb! Tänk om några år då är det försent att ångra o tänka att varför bodde jag inte nära mitt barn. Ju äldre barnen blir desto mer är dom med kompisar o har aktiviteter o läxor mm. Man vill ju ändå ha en vardag med sitt barn!
    Kram

  61. Anna 19 april, 2017 on 21:23 Svara

    Pappan har fem barn och du har ett! Det självklara beslutet borde väl
    vara att du tar hand om ditt barn på heltid och bor kvar i Sigtuna.

  62. Louise 19 april, 2017 on 21:42 Svara

    Hej My! Jag tycker definitivt inte du verkar självisk som vissa skriver och d e uppenbart att du älskar din son över allt annat. Jag förstår att du känner att det känns som att mattan rycks undan under fötterna igen om du måste lämna det du har byggt upp i Sthlm, men tror det finns stor risk att du skulle bli deprimerad av att vara ifrån L så mkt och då funkar inget ändå och inget är värt något då. Samt att om det skulle bli så att han var hos dig varje eller varannan helg skulle han ju resa väldigt många fredagar och söndagar och jag vet av egen erfarenhet efter att ha veckopendlat i många år hur sköna de dagarna är att få i sin helhet i lugn och ro utan resor, samt att han onekligen missar delar av sitt helgliv på Öland med allt vad det innebär med aktiviteter, vänner och helhet i livet utmed åren.
    Finns det ingen möjlighet att du skulle kunna bo i Kalmar (eller närbelägen ort) veckan du har honom och så i Sigtuna den andra veckan? Då kan du ha podd, projekt och PT i Sigtuna/Sthlm och så PT/gym under Ölandsveckan?
    Ta ett djupt andetag, sänk axlarna och bröstkorgen. Det kommer ordna sig.

  63. Maria 19 april, 2017 on 21:46 Svara

    Lilleman ska bo hos dig så klart ❤️
    Du har ju din karriär här uppe. Det är ju inte bara pappan som bestämmer 🙂

  64. AO 19 april, 2017 on 22:14 Svara

    Hej My!
    Tänk efter snälla du. Din sons framtid ska du kanske inte ta upp på din blogg med respekt för alla inblandade, som du sagt tidigare. Nu helt plötsligt är allt offentligt??? Varför inte ta detta i lugn och ro med pappan, vi behöver inte den infon. Hoppas det löser sig till det bästa:)) Kram och Lycka Till

    • My 19 april, 2017 on 22:24 Svara

      Detta är långt ifrån allt. Vi håller allt internt som inte redan är officiellt pga av olika anledningar….

  65. Saja 19 april, 2017 on 23:53 Svara

    Tycker inte vi ska döma pga att vi har hela bilden framför dvs den riktiga anledningen till flytten. Misstänker att det är mycket i Mys liv vi inte känner till, därför ska vi heller inte döma.
    Det är jättejobbigt när man.bor så långt ifrån varandra och har barn ihop.
    Men vad jag inte kan förstå men det är inte min sak att döma men..
    Om pappan har fyra barn utöver detta barnet varför kan han inte tycka att det är en jättebra ide att er som bor hos dig? Du verkar ju vara en jättebra mamma ju!

    • Pernilla 21 april, 2017 on 22:12 Svara

      Det är ju helt sjukt att så många tycker att pappan ska släppa för han har redan så många ungar. L får ju mycket mer familjeliv hos sin pappa och syskon. Med all respekt My du är ju inte hemma jättemycket, samt att L är inte vägen till din lycka och att du mår bra. Det är jättefel att lägga det ansvaret på hans axlar. Öland är ju där han vuxit upp och man ska ju helst inte dela på syskon.

      • My 22 april, 2017 on 00:03 Svara

        Dela på syskon? Det var precis det som hände när vi separerade. Då delade man på syskon och Ludvig bodde ensam med mig….. tro mig. Jag ser till helheten. Helt utan ego och själviska känslor. För om mitt mamma hjärta hade fått bestämma, då hade jag velat ha honom nära varje dag, varje vardag, varje vecka…. men nu är det ju inte så. Vaddå inte hemma så mycket? Vad menar du med det? Jag har möjligheten och förmånen att kunna styra mina arbetstider spm egenföretagare, pt och bloggare. Jag har fördelar att kunna ta med Ludvig på roliga, spännande utflykter och resor. Jag är nog mer hemma än många andra. Jobbar även hemifrån ☺️

  66. Ghita 20 april, 2017 on 00:37 Svara

    Du verkar vara en fantastisk mamma och kärleken till din son lyser igenom i allt du säger och allt ni gör. Ni verkar ha ett stort socialt kontaktnät runt Sigtuna och du har etablerat dig där. Även om du och pappan diskuterar det här för att komma fram till ett gemensamt beslut, som är det bästa för Ludvig och acceptabelt för er, så anser jag ändå att du har det sista ordet. Den rätten avsade sig pappan för länge sedan, när han gjorde som han gjorde. Jag tror inte för ett ögonblick att du kan tänka dig att vara varannan helg mamma och du ska inte ha dåligt samvete över att ha Ludvig på heltid i Sigtuna. Det skulle säkert bli superbra! Lycka till med dina tankar och beslut, du fina mamma My.

  67. Lottaf71 20 april, 2017 on 10:14 Svara

    Stackare … jag lider med dig.
    Har själv befunnit mig i en svår situation gällande barnen och var tvungen att göra beslut som absolut inte var någon fördel för mig själv direkt.

    Så jag kan förstå hur du känner i valet av att göra det bästa för din allra finaste lilla son.

    Ta hand om dig!
    Kram <3

  68. MAGGIS 20 april, 2017 on 11:58 Svara

    Förlåt redan nu. Du har en usel struktur och dina planer är destruktiva. Att flytta ifrån sin som med dina argument är nonsens! Liknade har setts och då har mamman eller pappan som flyttar ingen möjlighet att sköta KARRIÄREN hemmavid. Vi snackar partiledare, världstjärnor etc. Du sitter i ett litet skyffe i en källare i Sigtuna som du hyr. Säg upp den och hitta dig ett ställe NÄRA din son. Vi orkar inte höra hur ditt mammahjärta går sönder varannan vecka. Vi orkar inte se hur du försöker vinna hans kärlek o din bristande frånvarande mammaroll. Du tror att aktiviteter o bautapåskägg gör honom lycklig!!!! Som du skrev – Seeeee bara på lyckan i Pillemans ögon. Blä. Ge honom en vardagsmamma istället. OCH jag vet varför Graafarna o Filip o Magnus O Gadde mfl inte vill ha med henne att göra! Tjao. Flytta

    • My 20 april, 2017 on 12:12 Svara

      Du är verkligen inte frisk ???

      • MAGGIS 20 april, 2017 on 13:54 Svara

        Jo då. Men jag avråder dig från att kalla andra för ìcke`friska´.>>>>>Även då du vill svara på tal ( fel ett) så gör du det men en synnerligen dålig ton. Ingen känner sympati för dig. Du utstrålar INGEN empati, ödmjukhet etc överhuvudtaget! Du har gjort bort dig, o det pga av ditt sätt. Öland. Graafarna, Hedman, Gadde, Melin, Alban, Bobby mfl mfl.

        O din hetsläsning av din blogg? Den är sjuk! Och att du en svara gör det än värre. Men en martyr o offerkofta beter sig såhär. Sök ORDENTLIG hjälp!

        • anna N. 20 april, 2017 on 23:56 Svara

          Till nicket ”MAGGIS”

          Idiot!

      • Sorgliga My 21 april, 2017 on 22:11 Svara

        Jag VET mer än du tror. Dessutom är din trovärdighet noll. På de flesta punkter. Du påstod en gång när jag kommenterat att du kunde spåra mig till. Om det var Till Öland, Vadstena eller vad det nu var. Iaf nåt ställe jag aldrig satt min fot i. Du häver ir dig skit o lögner och är så tvärsäker på ‘dina’ sanningar. Som ex att DU svek Magdalena Graaf. Men enligt dig är du offret där. Bullshit! Jag VET vad som hände i det fallet. Och jag vet mer om vad du ställt till med. Sluta ljuga och hitta på. Varför så många inte gillar dig är för att du saknar trovärdighet. Totalt. Du har en handfull ‘vänner’ just nu, men dom lär falla bort dom också. Fan människa. 29 år o helt lost. Skärp upp!

    • Monica i Nacka 20 april, 2017 on 12:30 Svara

      hej då, sluta läs och följ My, om du nu stör dig så himla mycket… Gäsp!

      Och har man inget trevlig o säga så skriv inte en massa goja.. Men jag gissar att du är så himla nyfiken , när du ändå fortsätter.läsa…

    • Linn 20 april, 2017 on 13:03 Svara

      Vad ska vi göra med den informationen där du säger att du vet varför ? Är det viktigt för dig att förmedla det till oss ?

      • IdaB 20 april, 2017 on 13:29 Svara

        En varför i all friden skriver du under detta nick My? I din egen blogg?! Det blir ganska uppenbart och lite pinsamt.

        • My 20 april, 2017 on 13:38 Svara

          Vad pratar du om? Klicka in på infon så ser du vad jag har och vad alla andra har… =)

          • IdaB 20 april, 2017 on 16:30

            Är du på allvar? Du menar alltså att du själv inte är ”Linn”?! Kommentaren här och de som finns ovan talar nog annat, tycks vara fler än jag som genomskådat det…

          • My 20 april, 2017 on 19:23

            Som sagt, varmt välkommen att dubbelkolla fetta. Jag har och kommer aldrig att kommentera någonstans varken här inne eller på någon annans sida. Jag signar ALLTID med mitt för och efternamn…. jag är mitt i en svår process med min son. Jag sjukt mycket just nu. Jag skylla aldrig ens överväga att lägga den energin på någonting annat än familj och hälsa. Så nej. Jag kommenterar inte från andras namn.

        • Lin 20 april, 2017 on 19:33 Svara

          Hej Ida. My har rätt. Det är inte hon som är jag. Jag bifogar min emailadress om du vill skriva till mig , jag tänker att du kanske vill försäkra dig ? Jag länkar dig därefter till min profil på sociala medier. Och Ida; jag gör detta för att du ska kunna släppa att det inte är My .Eller att jag är my. Du är fortfarande anonym, så jag förutsätter att du om du går med på detta ; även länkar mig vem du är ?

      • Sorgliga My 21 april, 2017 on 22:13 Svara

        Ja. Alla vill veta. Men skriver jag det här så tar Mylingen bort den.

    • Carina S 20 april, 2017 on 13:55 Svara

      Du har ju verkligen gjort bort dig!!Gissar att du inte är 16 bast fyllda ens ( förlåt alla normala 16 åringar )
      Du kan inte ens ha läst Mys blogg, där faktist allt hon gör är för barnets bästa, så har du mage att köra sådana påhopp! Nej, jag känner inte My, men det du skriver, så gör man förbanne mig inte mot en medmänniska!! Inte undra på att det är krig i världen, med sådana människor som du!!!!!! Visa respekt, sluta följ bloggen ! Och hur vet du att My ska flytta från sin son ?? Vart har du läst det ?

      • Carina S 20 april, 2017 on 13:56 Svara

        Ovan kommentar till 16 – åriga MAGGIS

    • Tina 20 april, 2017 on 16:54 Svara

      Men vad är du för troll Maggis? Varför följer du My om du nu har så mycket hangups på hennes liv? Och vem FAN är du att döma/kritisera hennes inlägg om hennes tankar?
      Usch och fy och stick och skäms med dig!!
      My, kram och fortsätt som du gör

    • Sofia 22 april, 2017 on 13:27 Svara

      Men varför vara inne och läsa en blogg som du uppenbarligen inte står ut med?!

  69. Cathy 20 april, 2017 on 16:45 Svara

    Man häpnar över kommentarerna du får My, riktigt elaka. Hade det varit min blogg så hade jag stängt av kommentarsfältet helt ett tag om det går.
    Förstår om det är svåra val med din son, men jag tror att bitarna kommer falla på plats tids nog.
    Om jag står inför knepiga beslut brukar jag skriva ner för och nackdelar på ett papper. På nått sätt så kan man tänka klarare när man får ner tankarna på pappret. Jag har listan på bordet och så går jag och skriver då och då när jag kommer på nått mera. Har hjälpt mig iaf.
    Allt kommer lösa sig till det bästa. Och ingenting är för evigt 🙂

  70. Susan 20 april, 2017 on 20:02 Svara

    Allvarligt, vad är det för fel på vissa människor. Maggis, sök hjälp, du kan inte vara frisk.
    My, stor kram till dig. Ses på lördag ?

  71. Elisabeth 20 april, 2017 on 22:24 Svara

    Polisanmäl trollen. Ett skrev om dig i kommentarsfältet hos Pernilla W häromdagen. Helt sjukt!! Gör det. Så slipper du dom. Förhoppningsvis. Du är duktig som ens orkar kommentera. Skit i det. Blocka de elaka och sug åt dig av de snälla. Behåll din energi- du behöver den. Inte trollen❤ Kämpa på My

  72. Lotta 22 april, 2017 on 17:24 Svara

    Man läser mellan raderna att du redan bestämt dig. Kan inte föreställa mig hur jag hade mått som barn om min mamma hade valt bort mig för livet som c-kändis i Stockholm ? sorgligt att du ens funderar i dom banorna..

    • My 22 april, 2017 on 18:13 Svara

      Lotta….. åsikter och frågor är alltid helt okay. Men nu har du spårat fullständigt i dina funderingar. Att du dömmer någon efter sitt yrke och i detta fallet kallar mig ”c-kändis” säger bara mer om dig än om mig. Bara för att man jobbar och är ”offentlig” i stockholm, ska du kategorisera in mig i någon A, B, C lista? Skulle jag bli mindre offentlig på Öland? Skulle jag kanske bli Ö-Kändis då? ? VAD har det med min son, våran framtid och mina företag att göra. Nej du Lotta… Nu har du nog inte förstått poängen här, överhuvudtaget ?? SUCK!

    • Eva 22 april, 2017 on 19:14 Svara

      Fast jag förstår vad du menar..jag känner med i känslan här att det är så det blir, att pojken kommer att bo hos sin pappa!! Känner dig givetvis inte men det är så man tyder situationen!!

      • My 22 april, 2017 on 20:04 Svara

        Mycket intressant att ”man tyder” situationen så. Med tanke på att varken pappan eller jag har svaren på det just nu. Inte övriga inblandade heller för den delen. Mycket intressant…. vad resterande av ursprungskommentaren skulle ha med saken att göra är forfarande väldigt oklart. ? Men även det, intressant att du håller med…..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *