Hej! Vilken morgon. Sovmorgon, lugnt och skönt. Lilleman sov till strax efter kl 09:00. Jag tog en lång teledejt med en väninna utanför i trädgården. Satte på mig en varm jacka och njöt av solen strålar med en kaffe i handen och en vän på luren. En perfekt start på dagen.
Idag står inte mycket på schemat. Vi ska ”bara vara”. Storstädning och ommöblering har jag velat göra läge. Jag har inte haft varken kraft eller ork att ta tag i alla flyttkartonger som jag efter konkursen fick med mig upp ifrån Öland. Jag hade samlat på mig en hög med kartonger, grejer som följt med mig sedan jag flyttat hemifrån. Vissa saker är bara skräp, andra saker har affektionsvärde. Oavsett vad så behöver jag sortera och rensa. Jag har skjutit det framför mig ganska länge nu. Så kanske, kanske händer det denna helgen 😉 (har fotat kaoset här hemma, men lägger BARA upp när jag har efterbilder också ) hehe!
Nu har vi precis varit på en mysig promenad längsmed strandpromenaden. Vi tog med lite bröd och matade änderna. Min pappa brukade göra det med mig när jag var liten, därför tycker jag verkligen att det är extra mycket. Vill förmedla ”den” känslan till Ludvig <3
Lilleman växer så det knakar. I storstädningen så kommer det även ingå en storrensning av hans garderob! (dubbel suck på den) Jag brukar åka till röda korset eller liknande och skänka ungefär hälften av kläderna jag rensar bort… Roligare att se att det kommer till användning. Jag MÅSTE verkligen bli bättre på att rensa, oftare! Då slipper det bli ett mega projekt varje gång!
Foto: jag själv som leker med ett nytt objektiv. Hmm, varannan bild skarp och varannan oklar. Jag ska lära mig så småningom. Funderar på att gå en fotokurs, tycker det är väldigt kul att fota. Trivs bättre bakom kameran än framför… Lilleman älskar att spexa framför kameran, han är en risig linslus! <3 Älskade unge!
Älskar höstens och alla färger som naturen bjuder på <3 Önskar dig en skäm dag!
Kram / My Martens
Kommentera (7)
Hej! Fullspäckad dig, från morgon till kväll…. Alltså ibland händer saker av en mening. Det är lixom ”meant to be”. Ibland träffar man människor av en slump och så Aller bitarna på plats. Jag mår SÅ mycket bättre när jag har tider att passa, saker att göra….
Det har varit turbulent med näthat, attacker från höger och vänster och mer drama senaste halvåret än vad jag varit med om i hela mitt liv. Jag HATAR drama, jag är så långt ifrån drama man kan komma….
Men ibland händer saker som man inte riktigt kan påverka.
Jag fokuserar på mitt, mig själv och min hälsa. Fullt fokus framåt. Jag vill ha lugn och ro. För både mig och Lilleman <3
I helgen har jag tagit ledigt med Lilleman, ingenting planerat! Sovmorgon imorgon, mata änder står på schemat. Kanske träna.. Städa OM jag känner för det. Bara vara, Lillemam och jag <3
Idag har jag haft några möten, speciellt ett spännande möte. Ser fram emot fortsättningen, jag bubblar inombords av idéer och att få jobba med ”projektet” . I eftermiddags gästade jag Allt För Föräldrars podd.
Där jag träffade, barnmorskan, PTn, föreläsaren, författaren, inspiratören mamma-tränaren, Maria Wigbrandt ✨?? Vilken kvinna! Vi diskuterade vårt gemensamma favorit ämne Träning och hälsa! ?
Så kul! kommer snart… 
Jag avslutade en toppen dag, med att köpa fredags blommor till mig själv… Because i’m worth it 😉 efter mycket tjat från min sida, så fick jag gå bakom och göra min egna bukett. Nervöst gav dom mig en kniv… Alla gapade av förvåning när jag gjorde ”min grej” fniss!
Jag var välkommen tillbaka om jag ville extra jobba 😉 Kanske hoppar in som praktikant om jag får blomster abstinens… Vem vet! 
Inte bara mamma fick fredags gottis… Lilleman fick också gottis 😉 Nu står det fredagsmys och IDOL på schemat…
I samarbete med min kollega och vän Annelie på inreda.com så kör vi just nu 20% på allt* Nu är det vara några timmar kvar, koden bloppis20 gäller tom 00:00 inatt 🙂 Så passa på, julklappar, nya tok-sköna lakan från Odd Molly Home eller något annat skoj 🙂 kika in HÄR
Stort tack för din respons på mitt långa känslomässig inlägg igår….. Det känns MYCKET bättre nu när jag skrivit hur jag känner… Ärlighet varar längst, glöm inte det! Trevlig helg på dig! Stor kram /My Martens
Nu är jag stolt! Kari Martens! <3
En kämpe, En förebild, En inspiration! Kari är ett levande bevis på att INGENTING ÄR OMÖJLIGT ✨
Min ingifta morbror. Ett psyke av stål, en vilja utan dess like! Ett levande bevis på att INGENTING är omöjligt!
Envis som en åsna, målmedveten, fokuserar och diciplinerad…. Se när han gästade Nyhetsmorgon HÄR
Från en stressad, sönderarbetad överviktig soffpotatis ( då 40 år gammal) till Ultratriathlet, VM, tävlingar priser…
Nästa År fyller han 60 år, det hindrar honom inte från att Satsa på nya mål! -Respekt!
Men ingenting kommer gratis, han lever och andas träning!
Från skada efter en fruktansvärd olycka då han blev påkörd av en bilist påväg till jobbet på sin cykel. i Göteborg. Halvt förlamad och en riktig nära döden upplevelse. Efter två år, tillbaka på cykel igen….. ??????
Kari har skrivit boken ”Back on track” verkligen läsvärd!
Min moster borde dock få Nobelpriset för att hon ”stått ut” och stöttar genom alla år <3 hehe! 😉 ❤️
Tro mig, att vara vaken, serva och underhåll under ett Ultratriathlon är ingen dans på rosor 😉
Att leva med någon som tränar så mycket, utmanar sig själv och pressar sig maximalt är en känslomässig bergodalbana! Moster, du är fantastisk!
Älskar er, Petra och Kari! Önskar vi bodde närmare varandra bara….
Nu har jag precis tränat själv, kört några PT kunder, duschat, bytt om och kommit fram till stan. Idag har jag ett väldigt spännande möte. Efter det ska jag spela in podd. Jag ska gästa en poddcast och prata träning, hälsa och livsstilsförändringar…… 🙂 Vi hörs sen!
/My Martens
Kommentera (5)
Heeeeej! Vilken dag, grått, trist, regnigt, lite kyligt och ganska deprimerande…. jag har spenderat förmiddagen på ett kusligt ställe. Dagen började INTE som jag planerat! MEN, jag lämnar det där… På sista tiden har jag känna mig orkeslös, trött, energifattig… Att jag precis som många andra har varit sjuk gör ju såklart sitt till.
Det är mycket som händer nu, stora omställningar, och nya rutiner. Mycket press, tentor, anställningsintervju, test för SATS, och en himmelens massa spännande saker som fortfarande inte är helt ”klara” eller officiella ännu.
Jag har hoppat över att blogga nån dag eller två, DET är olikt mig! jag har inte varit riktigt lika ”öppen” av mig… Trots att jag brukar vara det. Häromdagen när jag var helt liggande, (innan Lilleman kom kom hem till mig) så kraschade jag totalt. Feber och förkylning. Men inte ”bara” det.
Bröt ihop, jag fick en riktig panikångestattack, igen. Det kändes nästan värre än innan. kanske för att det gått ganska lång tid sedan senaste attacken som var såhär allvarlig. Kanske för att jag försökt att förtränga just den känslan.
Jag var lixom inte beredd. Andnöd, ett tryck över bröstet, som om man ska kvävas. Paniken som sprider sig och tar över ens kropp. en känsla där jag på riktigt trodde att jag skulle dö. En smärta, en så otroligt stark smärta… frustrationen och rädslan över att inte kunna kontrollera mina egna känslor, att vilja krypa ur mitt egna skinn, slita mitt hår. skrika, skrika på hjälp. Men inget ljud kommer ur min mun.
När jag tillslut fått tillbaka kontrollen över andningen och börjar komma tillbaka till verkligheten så satt jag kvar på golvet. Blöt av svetten och tårarna, kallsvettig, orkeslös, förtvivlad, rädd, ledsen och ensam. Väldigt ensam…
Varför mår jag såhär? Varför gör det så ont? Håller jag på att bli galen?
Jag satt halvt paralyserad hela dagen, tog mig inte upp, orkade inte klä på mig, äta, svara i telefonen. Jag orkade ingenting. Jag samlade mod till mig och pratade med min egen mamma. Vi har fått kontakt senaste åren, efter många år. -Mamma jag är trött, fick jag ur mig. Sen grät jag igen. Den natten sov jag 16 timmar.
Saken är den att detta händer bara dom dagar som jag inte har Ludvig, och inte har någonting planerat eller schemalagt. har jag ett jobb att gå till, eller tider att passa… då blir det inte så. Ska jag till gymmet och jobba så studsar jag upp ur sängen. Tur att det är så det fungerar för mig. Det ger mig en dräglig vardag, och ett ”försprång” i att rehabilitera mig. Men en dag utan ”aktiviteter” ensam, då kommer ångesten, de vidriga fruktansvärda, hemska panikångesten. Det är då jag krachar.
Min psykolog förklarade för mig, att jag fungerar och mår som bäst när det är full fart framåt, när jag har saker att göra eller fokusera på. Då släpper jag inte fram mina egna känslor. Inte som jag borde. Jag jobbar på detta och jag tar emot professionell hjälp.
Min psykolog jämförde också mitt sätt ”full fart framåt” det är jätte bra sa hen… Använd samma kraft och energi men sluta kör mot enkelriktat!!! Du är farligt bära bergväggen, där vill du inte hamna!
Så sant så sant…
Jag kände att jag har ”dolt” detta för er på sista tiden. Det känns lixom inte ”okay” att ha ångest och inte må bra samtidigt som många saker börjat gå åt rätt håll, jobb osv.
Jag skämdes…. Många i min närvaro säger ”blogga inte om när du inte mår bra” ”Skriv bara positiva saker”
Men jag har lovat dig en ärlig blogg, och det ska jag banne mig stå för. Jag skäms inte, jag mår inte bra, jag lider av både ångest och panikångest.Jag jobbar på det VARJE dag! Även när det inte syns eller märks. Men jag har fler bra dagar än tvärt om, DET är det viktiga, DET går åt RÄTT håll! <3
Jag vet dock att jag inte är ensam om det, och jag ber dig verkligen om du känner igen dig i vad jag skriver, BE OM HJÄLP, prata med någon, jobba med dig själv. Det gör ont som f*n rent ut sagt, men det är SÅ värt det!
Jag VILL må bra, jag VILL vara stark och en bra mamma för min Lilleman. Därför känner jag att det är min förbannade plikt att ”laga” mig, inifrån och ut….
Jag är från början ett maskros barn, som vuxit upp, fått skinn på näsan och tagit hand om mig själv sedan tidigt ålder. Jag tyckte att efter allt jag gått igenom så är jag stark som en oxe, ingenting kunde knäcka eller få omkull mig. Så är det också. Jag kommer inte gå omkull.
Men i våras och sommars så rasade allt. Näthatet eskalerade på det mest fasansfulla sätt. Vänner lät sig manipuleras och vände mig ryggen.
När det stormade som mest, och jag kämpade med konkursen, gasade på och brakade rakt in i kaklet med flaggan i topp, räddade leverantörer och skatteverket från skulder Men jag själv, var långt ifrån på topp. Läs hela mitt konkurs inlägg HÄR
Jag bodde tillfälligt hemma hos en av mina bästa vänner. En tjej som INTE finns på sociala medier. (Hennes val och önskan) inte en bild får jag lägga upp <3 . Allting gick i slowmotion. Utan dom få som faktisk stod upp för mig och fanns vid min sida, mina kollegor ifrån Åsens Blommor, min personal (Evelina & Vickan), farbror Lothar, revisorn, pappa, och vänner som jag absolut inte räknade med klev fram… Utan dom så hade jag inte suttit här idag.TACK <3 (Ni vet ville ni är ) Ingen nämnd, ingen glömd..
Jag kraschade total, samtidigt när jag låg där på botten och inte trodde det kunde bli värre, DÅ passade ”trollen” på att attackera, hårdare än någonsin, inte ”öppet” och offentligt, utan ”anonymt” och i flock. Vuxna kvinnor, och mammor. Anonyma nättroll. Det ”sparkades” på mig trots att jag redan låg ner, med vit flagga och en ärlig utsträckt hand…
Samtidigt går min farfar bort, jag förlorar även en vän i cancer. Centern knackar på i familjen igen… (Satans jävla cancer!!!! ) MEN jag reste mig upp, gjorde en kraftansträngning och tog emot hjälp.
Varje dag har sedan dess har varit och är en kamp. Tre kliv fram, två kliv tillbaka. Återfall, sorg, ilska, frustration och glädje om vartannat.
Jag har utvecklats ENORMT under dessa månader, vuxit som människa. jag har börjat jobba med mig själv. Jag har rannsakat mig själv, erkänna mina misstag, förlåtit och förlåtits.
Samtidigt så har jag börjat bearbeta allt jag ”gömt undan”.
Jag känner mig glad , tacksam och stolt över det.
Jag har haft ett turbulent halvår. Följden efter konkursen många, bla mardrömmar om butiken emellanåt. Jag drömmer att det är fullt av folk i butiken, alla behöver hjälp, men ingen ser eller hör mig när jag försöker att ta mig in. jag drömde att jag hade personalmöte, alla som någonsin jobbat i mina butiker var där. Ingen hörde eller såg mig, jag skrek, bankade och slog… Ingen kunde se mig. jag vaknade kallsvettig och insåg att det bara var en dröm. Då kommer tårarna igen…
Jag bearbetar när jag sover. Det är fortfarande ett öppet sår. Det är trots allt det jag gjort i hela mitt vuxna liv, mitt livsverk, min passion, mitt allt (efter min Lilleman) jag visste ingenting annat. det var min trygghet, mitt liv.
TROTS allt jag gått igenom, både nu och tidigare. Så är jag mer än målinriktad och ser ljust på framtiden.
Jag är JÄTTE glad och stolt över att jag bestämde mig för att utbilda mig till PT. Det var lite läskigt att avsluta skolan, då den hade hunnit bli en ny trygghet för mig. Jag kände mig tom och ledsen när jag lämnade skolan. Lite som Bambi på hal is… Jag bygger snabbt upp en ”Falk trygghet” i situationer och projekt. Jag måste hitta tryggheten i mig själv.
Att få jobba som PT, med det jag brinner för och som jag små-jobbat med under sista 5 åren, parallellt med My’s Blommor, på träningsresor, som träningsinspiratör, och skribent… Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att få inspirera och peppa människor till att nå just deras mål är en magisk känsla.
Mina tidigare erfarenheter både av graviditet, brusten bukmuskulatur och att ha gjort en viktresa ner ifrån drygt 100 kilo, används som verktyg i min coachning. Jag vet både vad man ska och INTE ska göra 😉
By the way… när ändå allting var upp och ner, så slutade jag röka också. Så idag är det snart 8 veckor som rökfri, det ni 😉
Från tårar till skratt. Vi är bara människor, vi lever bara en gång. Jag vill leva, må bra och uppnå mina mål och drömmar. Jag är driven och entreprenör i mig själv. Det kan ingen konkurs ta ifrån mig 😉
Jag väljer att skapa det liv som jag vill ha, jag är inte där än…. Men jag är betydligt närmare idag än jag var igår.
NU till det jag egentligen skulle skriva idag. Annelie mer känd på nätet som inreda.com var en av dom som faktisk ganska oväntat kom fram och sträckte ut sin hand, som en ängel när jag behövde den som mest. <3 En genuin, omtänksam, äkta vän. Som delade med sig av sina egna erfarenheter, och vägledde mig genom ovisshet och förtvivlan.
Min vän, min stöttepelare och min kollega, TACK Annelie för att du är du! <3
Vi hade i samarbete med henne och inreda.com ett event, bloppis och mingel hos hennes på Lidingö i helgen . SÅ kul! 
Vill bara börja med att TACKA alla kunder, bloggläsare och vänner som kom ut till oss hos inreda.com på Lidingö TACK!
Jag blir alltid så glad och från hjärtat rörd, när jag träffar just er som valt att följa min blogg <3
i samarbete med inreda.com har jag fått möjligheten att erbjuda alla er som inte kunde komma ett exklusivt erbjudande här på bloggen 20%
-Vad säger du om det? Inte helt fel, även om det hade varit MYCKET roligare att hänga med oss i helgen 😉
Ni var många som mailade, skrev och hoppades på fler tillfällen, det får vi försöka styra upp i framtiden <3
Bildbom från hennes showroom, sååå mycket fint! Passa på koden gäller till 00:00 imorgon.
. Använd koden bloppis20 för att få 20% på ditt köp =)
Ja du…. nu blev detta ett betydligt mycket längre och mer känslosamt inlägg än jag tänkt mig.
-Tack för att du är du… Utan DIG så vore bloggen ingenting <3
Många kramar / My Martens
Kommentera (40)
Både Sture och jag blev förvånade när vi plötsligt hörde snarkningar från soffan… Låter honom ta en siesta innan vi ska promenera ner till skön och mata änderna =) Om det finns några? Visst finns dom väl ändå på hösten också???
I samarbete med Röhnisch så har jag ett TOPPEN erbjudande till dig! =) Jag har precis fått hem den skönaste parkas jacken ever! Den är varm, skön och funktionell. När kylan slår till, då är jag mer än redo! 😉 Nästan så jag långår efter vit snö, krispiga långpromenader längs med vattnet och strandpromenaden. Så länge det är riktigt kallt, och med sol så älskar jag vintern! grått, slask och blött, det är inte min grej!
Här kommer lite fakta om Röhnisch Parkas Jacka:
Röhnischs ytterkläder är designade för kvinnor som älskar modetrender, (Som jag ) men som ändå vill att jackan ska passa perfekt för deras aktiva livsstil. -Funktionellt och trendigt!
Det finns jackor för alla slags väder: med tunt foder, varmfodrade, vattentåliga och vindtäta.
Röhnisch jobbar med fokusmaterial den här säsongen är bävernylon: ett material som får sin funktion genom sin konstruktion, och som tål tuffa tag. Det finns som lång, varm parka i färger som militärgrönt, marinblått och svart. jag har den svarta på bilden.
Röhnisch look för ytterkläder denna säsong är den hellånga, vadderade jackan, A-linjeformade jackor och feminina vadderade jackor med en mycket kvinnlig form.
• – Flourcarbon Free: Bra för vår miljö!
• – Vindresistent
• – Vattenresistent
• – 2-vägs YKK dragkedja för att ge extra rörlighet
Store ser mer eller mindre skräckslagen ut! hehe! Jag ser ut som ett troll, osminkad, trött sliten och medtagen av febern jag precis haft. MEN jackan är TOK-SNYGG!!!! =)
Med koden: JH6YW43 Får du 20% på jackan, erbjudandet gäller idag och imorgon, Du hittar Jackan HÄR =) Så ett litet erbjudande från mig till dig=)
Kram sålänge…. / My Martens
Kommentera (6)