VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Reflektion, konkurs, cancer, stöld, bloggkollegors näthat!? Skärpning i kommentarsfältet!

  • Inlägg av:
  • Datum:
  • Kategori: Allmänt

IMG_7852

Hej! Tid för reflektion. Tid för tankar. Jag sitter just nu i Timmernabben. Underbara vackra Timernabban. -Har du varit här någon gång? Det ligger längsmed kusten, mellan Öland och Oskarshamn. Ett tips från mig till dig om du vill ta semester på ett lugnt smultronställe.

 Som du ser på rubriken, det kommer många ämnen här, tunga ämnen. Detta är ett långt inlägg där jag försöker att väva in så ånga svar som möjligt på alla dom frågor jag får till mig. ta dig gärna tiden att läsa detta, i lugn och ro. Lämna gärna din åsikt, ställ gärna dina frågor. Men bemöt mig och min omgivning med respekt! 

 Jag bodde här några år som tonåring. Jag har några av mina närmaste vänner  här. Min före detta styvmamma och bonus syster. Jag kommer alltid tillbaka hit. Jag känns mig trygg här. Inte ”hemma” men trygg och lugn.

Jag har blivit ombedd att ”blogga positivt”. Jag har därför suttit med datorn framför mig i snart nästan två timmar. jag vet inte vad jag ska skriva. Jag får inte ur mig några ord. – ”Hej bloggen, vilken fantastisks dag” DET är INTE sant!

Hela jag bygger på ärlighet. Hela min blogg bygger på ärlighet!  Både i med och motgång. Precis så som livet är för alla. Det går upp och ner. Just nu utsätts jag för den ena prövningen efter den andra. Jag mår inte bra. Jag är inte bitter och arg. Nu är jag mest ledsen, trött och känner en sorg. Jag bearbetar och tar mig tid för att reflektera. Jag gråter, sover, skrattar, andas. Bryter ihop, kommer igen.

 Att gå i konkurs är ”inte hela världen” skriver vissa. Det är ju såklart sant. Det kan inte jämföras med tex cancer. och sjudomar. Självklart kan det inte det. DET har jag ALDRIG sagt/skrivit. För din vetskap, jag driver en ärlig blogg. MEN jag väljer inte att skriva allt. Jag har en integritet precis som alla andra.

Under ett års tid, så har MIN familj drabbats av cancer. TVÅ av mina närmaste kämpar mot just cancer. Just nu.  DET är för jävligt! Det är orättvist! Oron, rädslan, frustrationen och den stora frågan VARFÖR? Jag har respekterat deras önskan. Dom vill INTE synas här, dom vill inte dras in i samma media sväng som jag själv. SJÄLVKLART förstår jag det! Jag håller med till 100%. Jag ber till gud för deras skull. jag bidrar med det jag kan. Men som närstående så känner man sig maktlös. Men mina tankar och min kärlek finns med dom dygnet runt. ÄVEN nu, under min egna personliga kris. Som är en helt annan typ av kris! 

Oavsett vad man går igenom så upplever man det olika. Saker som är ”stora/tunga” för dig kanske inte skulle vara det för mig och tvärt om. Min blogg bygger på uppriktighet. Det är en lifestyle blogg där du får följa MIN vardag. Du får öppet och ärligt vara med ”hemma hos mig”. Gillar du det inte, läs inte.

Så till er som ber mig att blogga positivt. Det kommer jag att göra i samma takt som jag kommer tillbaka. För det kan jag lova dig min vän, jag kommer att komma tillbaka, STARKARE än någonsin!

Vad det gäller detta ”drev” mot mig, dessa spekulationer och strider i både mitt och andras kommentarsfält! Allvarligt talat! Konkursen, cancern, privata bekymmer och ett riktigt mardröms år! -JAG KUNDE INTE BRY MIG MINDRE!!!!!!!!!

Jag har några större saker att deala med just nu. Konsekvenserna, av konkursen, ekonomin, mitt utreseförbud, cancern, oron, ångesten, min framtid, att ”hålla ihop”, att läka, landa, sörja.. FÖR att komma tillbaka!

Listan kan göras lång, hoppas du förstår att min fokus och min energi ligger på Lilleman som ALLTID kommer att vara nr 1! Sen ligger fokus på mig själv och min familj. för att trygga våran framtid! <3

Hat föder hat, jag är inte intresserad av att grotta i detta, dementera den där jävla sex-listan som dyker upp med jämna mellanrum där det står att jag skulle legat med mina närmaste vänners män osv. Det är bara SÅ patetiskt! Vem orkar bry sig om vem jag ligger med och varför? -SKÄRPNING! Vuxna mammaro/kvinnor som tar sig tiden att backstabba mig på ALLA plan……. Det säger mer om er än om mig! 

Till sig som läsare, Jag har bett dig/er tidigare att INTE skriva negativa saker om andra bloggare/människor här inne.RESPEKTERA DET!!!

Vi, dvs jag med flera sköter godkännandet av kommentarsfältet.Sedan konkursen har jag tagit in den hjälpen. Jag är den enda som skriver och kommentarer. Ingen annan!  Men jag tar hjälp med att solla, raderar och ta bort kommentarer. Men just precis just nu så finns det varken tid eller ork att ha 100% kontroll på kosentarsfältet!

Någon annan kanske godkänner kommentarer som jag själv aldrig skulle släppt igenom. Då går jag in och raderar dom i efterhand. Samtidig så kanske någon annan INTE godkänner kommentarer som jag själv skulle ha godkänt. Då släpper jag igenom dom i efterhand.  Hoppas du ser problematiken här.

Folk ber mig ha ett öppet kommentarsfält. DET GÅR INTE! Inte med dessa nättroll som lägger otroligt mycket energi på att jäclas, ljuga, baktala och förstöra! samtidigt så får jag skit FÖR att jag släpper igenom kommentarer, och får sjukt mycket skit för att jag INTE släpper igenom kommentarer. 

Låt mig säga såhär, jag kommer ALDRIG kunna vara alla till lags. jag är helt fine med det… Jag öppnar upp mitt kommentarsfält den dag JAG vill det. Den dag det är ”lugnt” med näthatet! 

 Jag har precis haft två underbara veckor med Lilleman, på stranden, hemma i Sigtuna och hos vänner. Även om jag såklart var ledsen, grät i tystnad och var väldigt trött så var det ett stort kliv i den positiva riktningen.

Denna konkursen börjar gå mot sitt slut. Vad och hur den kommer att påverka mig ekonomiskt vet man inte ännu. Man är INTE befriad från betalning åstagande bara för att det är ett AB (aktie bolag).

Den som tror det har nog ingen egen erfarenhet av att att driva företag idag. Jag kämpade in i det sista med att betala av ALLA leverantörs skulder, jag lämnade ett plus på skattekontot med ett par tusen kronor Jag lämnade närmar 100-tusen kr på kontot. Jag avslutade med rak rygg, och ”flaggan i topp”.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Jag sålde fastigheten och tomten,  INNAN konkursen. Varför går man då i konkurs? Varför valde JAG att sätta My’s Blommor i konkurs? JO, för att göra en LÅNG historia kort! och undvika tusen frågor om detta som är JÄTTE svårt att svara med bara ett par rader. Så var det som jag skrev i mitt första inlägg om konkursen ( HÄR ) Jag har stöttat upp mitt blödande företag under flera års tid. Med tre andra jobb. Jag har gjort allt och lite till. Det gick inte längre.

OM jag inte satt det i konkurs nu. Utan fortsatt att köra på. Så hade företaget gått i konkurs under vintern. Våran lågsäsong, då hade jag istället enligt likviditets budget haft närmare 1 milj i leverantörsskulder. Ca 6-7 hundra tusen i skatte skulder etc, etc. Jag valde alltså att göra detta nu. FÖR att minska skadan så mycket som möjligt. Det var inget lätt beslut, det tog emot. Jag höll på att knäcka mig själv, totalt… Under dessa veckor innan kag tillslut gav efter och tog beslutet. jag har nog aldrig skakat så mycket både fysiskt och psykiskt när jag skrev på det pappret. OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 Både då och när jag sålde fastigheten till mitt x, Ludvigs pappa. Jag startade verksamheten innan honom. Vi spann vidare med både idéer och nya projekt. Var och en för sig, men sida vid sida.  Han öppnade restaurangen Arontorps Kroppkakor och Mat,  inne på My’s Blommor och hyrde av mig.

i Gabska snabbt växte vi båda ur lokalen och han började bygga upp resturangen brevid.  Ytterliggare x-antal år senare fick vi Ludvig, han var otrogen gjorde en av servitriserna gravid. Vi separerade. Ludvig ca 10-12 veckor. Idag lever dom som en lycklig familj. Vi har alla en bra relation och Ludvig har en lillebror som är lika gammal som han själv. Dom älskar varandra och är SÅ söta ihop! <3

Allting börjar sakta men säkert att falla på sin plats. MEN att sälja min fastighet, som jag byggt upp till honom. Ja, det var inte heller helt okomplicerat känslomässigt….. Det river lixom upp en del gammalt om man säger så.  OLYMPUS DIGITAL CAMERA Jag måste vända blad nu. jag måste försöka att ta mig framåt. Igår tog jag ett sista farväl! My’s Blommor ”Öppet alla dagar”! Står det på skylten…… usch! nu grinar jag igen!OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När jag kom körandes långsmed vägen på Öland. På långt avstånd kunde jag se min skylt och butiken. Jag blev för ett ögonblick glad  och ryckte till av glädje! DEN ÄR KVAR!

Men bara för ett kort ögonblick, tills verkligheten slogs emot mig igen.

Jag VET att den står kvar i fysisk form. Men den finns inte längre. Det är inte ”min” butik längre.  Jag är just en ”nicke docka” Som bara ska finnas till befogenhet, och underlätta konkursförvaltarens jobb…… Alltså FY FAN rent ut sagt vilken utdragen process! 

Jag hade nu varit borta ifrån Öland i två veckor. Två veckor hemma med Lilleman i Sigtuna. Det har gjort mig gott. Att bara vara. Jag har börjat ”landa” få distans och bearbeta. Dom få timmarna jag lyckas sova om nätterna så drömmer jag mardrömmar. Om det som har hänt och om saker som är känslomässigt jobbiga. Jag tampas med min ångest och gör mitt bästa för att påminna mig om att det kommer att bli bra… Distansen har gjort mig gott. Att inte vara nere på Öland har hjälpt tillMen nu j*klar slog verkligheten mig i ansiktet. Ingen lätt lavett, utan en rak höger. Jag stod ensam på parkeringen i förrgårkväll. inte en människa så långt ögat kan nå. Som jag skrev i mitt inlägg igår att jag  fick jag en kraftig panikångest attack. Igen. Den skrämmer mig fortfarande! Den där känslan när man inte får luft och man tror att man ska dö. Den är vidrig!

Jag satte mig ner på parkeringen, tittade ut över butiken. Blundade. lät minnena passera. Jag minns hur jag första gången kom upp. Då fanns bara en tredjedel av butiken, det var en gul och ganska ful plåtbyggnad. Jag minns hur det kändes att skaka han på affären. Jag minns alla mina drömmar, mål och visioner. Jag minns när jag fick reda på att jag var gravid, jag minns hur värkarna satt igång när jag jobbade. jag minns alla bygglovshandlingar, skisser och planer man gjort. Jag minns SÅ mycket. Både bra och mindre bra. Usch…. nu rinner tårarna igen.

-Tar dom aldrig slut?? NÄR ska det slut göra ont?! NÄR ska detta få bli ett avslut!

 Att komma tillbaka hit, gör mig INTE gott! Jag satt på min egen parkeringsplats. På asfalten som tog mig 5 år att spara ihop till och kunna investera i. Till vilken nytta?! usch! Nu börjar jag bli bitter också! Det är bara så sorgligt. Det känns så fel….. i hjärtat!  Som du kan se så ser butiken ut som skräp! Allt är dött! Utomhus är allt Trasigt och förstört av väder och vind… Inomhus slås man av en mörk tomhet. En obehaglig tystnad, och en sorgsen uppsyn.

Det märkliga är att det fattas saker??? Träd, buskar, växter och inredning? Jag fotade ju ALLT precis innan jag lämnade butiken innan jag åkte… VEM och VARFÖR stjäl man från en butik där man inte får gå in?! Det är inte okay!!! Så till dig som stjäl: SNÄLLA rara, söta du! Lämna tillbaka grejerna det tillhör konkursboet, och jag får bara ännu mer bekymmer tack varde detta. Jag fick precis ett mail där dom ber mig att sammanställa det som saknas för att en polisanmälan ska göras från Konkursfövlataren. På riktigt! Sånt här orkar jag inte med just nu!!! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Min bil. Min trogna vapendragare. ”Pärlan”. Nu är bilen upphämtad. Borta. Att se den lastas på lastbilen, åka iväg…. Det gjorde också ont! Sakta men säkert bryts allt ner som jag byggt upp, för att hå till försäljning. Så sorgligt!

Det är ”bara” en bil. Men att se den åka iväg, med logga och en bild på mig själv med ett stort leende och en massa mål, drömmar och visioner…. Jag minns den plåtningen så väl, egentligen en plåtning för ett klädmärke, men med blommorna i famnen så blev delen solklar ”blomster flicka bild”  Allt är borta! 

IMG_7647 IMG_7648Men en sak som ingen kan ta ifrån mig, inget nättroll, ingen konkurs, inga katastrofer i världen!

Det är min livsglädje, min kämparglöd och mitt skinn på näsan! Jag ska växa mig så stark ur detta! Jag ska skapa mig den framtid för mig och Lilleman som jag tidigare bara drömt om. Jag ska skapa mig det liv som JAG vill ha, jag ska ta med mig mina erfarenheter på både gott och ont och använda dom för att ta mig framåt. Du kommer att få följa min väg tillbaka……… Om du vill. Jag har bott själv sedan 14 års ålder. Jag har gått igenom saker som du inte kan föreställa dig. jag har trots mitt brokiga förflutna lyckats med ganska mycket. Nu blev det ett ”hack i skivan” Nu ska jag bara hitta balansen, styrkan och fortsätta framåt.. jag ser med spänning fram emot vad framtiden har at erbjuda. Min grundfilosofi har alltid varit att inte vänta på bättre tider… utan att skapa dom! Så det min vän är vad jag ska ägna mig åt från och med nu! Stor kram! All kärlek , var rädda om varandra!

/ My Martens

PS: Stort TACK för allt stöd jag får genom dg som läser min blogg och stöttar mig på ditt sätt <3 TACK! Stort Tack till Evelina och Vickan, mina kollegor och vapendragare som stått vid min sida hela vägen på My’s Blommor. Stort TACK till alla min VÄNNER som klivit fram och fångat upp mig när jag verkligen behövde det <3 OVÄRDELIGT! Ingen nämnd ingen glömd…. Ni VET vilka ni är <3

 


Kommentarer


  1. Majsan 27 juli, 2016 on 12:16 Svara

    Kära lilla My..vet ej vad jag kan säga som kan hjälpa…men jag tänker på dig <3<3<3

    • My 27 juli, 2016 on 18:10 Svara

      Tack <3 kram

  2. Karin 27 juli, 2016 on 12:17 Svara

    <3

  3. Lotta Lennartsson 27 juli, 2016 on 12:19 Svara

    Vännen min önskar dig all lycka du om någon kommer att fixa det visst är det tufft med jag tror på dig.kram

  4. Lena 27 juli, 2016 on 12:26 Svara

    Fina du ❤️ Du kommer att fixa detta ! Med ditt otroliga driv o kämparglöd, så finns det inget annat !!!
    Kram ❤️

  5. Jessica 27 juli, 2016 on 12:35 Svara

    Cancer, konkurs eller vad det än må vara. All sorg måste få ha rätt att finnas, utan att jämföras. För det går inte. Kram och lycka till i framtiden!

  6. K 27 juli, 2016 on 12:53 Svara

    Åå vad jag lider med dig. Bilden med din bil var ju droppen..
    Jag har också varit där, hos mig tog det två år innan konkursen kunde avslutas, och då var det en liten butik.
    Av tillgångarna som skrapades ihop så hade den jäkla förvaltaren mage att ta betalt med 250 tusen för sitt jobb.
    Ingen ifrågasätter deras arvoden, men vi vet ju vad såna tjänar…
    Jag blev skitförbannad på detta, men svaret blev bara att ” du vet, papper ska gås igenom”.
    Så ställ in dig på att det kanske tar lite tid och kostar pengar, och försök att koppla bort det, du kan ändå inte göra så mycket. Men ett riktigt skit är det.
    Våra konkurslagar är dessutom sen stenåldern.
    Sänder dig en stor kram.

  7. Nina 27 juli, 2016 on 13:02 Svara

    Starkt inlägg! Känner med dig men du kommer gå stark ur detta, det kanske tar sin tid men det kommer. Styrka och kramar till dig.

  8. Bea 27 juli, 2016 on 13:09 Svara

    Fyy fararoo vad du är kämpe!!! Vet du att i allt detta är du en förebild och inspiratör hur konstigt det ön låter!! Man faller man reser sig man faller men man reser sig igen, jag äger mitt liv ingen annan!! Jag kommer följa dig och önskar dig ALL lycka framåt och jag vet att du kommer tillbaka, jävlar anamma vad du kommer tillbaka! Tillåt dig falla men du teser dig starkare för varje gång, jag vet…. kramar

  9. agnes 27 juli, 2016 on 13:18 Svara

    Lilla hjärtat, vi vanligt folk förstår hur svårt de är:(( Du har ingen stentuff familj som åker me dig till allt o kämpar . Som håller dig under armarna så att säga, många företagare har faktiskt precis sååå! Så de är hemskt de som du e i. En taggad utvilad 45 årig gubbe med stencool fasad tar sig oxå fram bättre i sånt här! Skit i stölden o skriv ihop en rejäl lista på stöldgods, kolla noga! Fattas annat?? Myndighets språk är Brutalt o krossar all livsglädje!! Tänk som en Myndighet med en hjärnhalva .Du tappar inte bort dig själv för det. Läka kommer senare….Lärt mig av en vårdnasttvist som motpartdrev med mig. I massa myndighets instanser..Gissa ve som blev trodd till syvende o sist…kramar:))

  10. agnes 27 juli, 2016 on 13:23 Svara

    Skulle föreställa pepptalk men lät kanske ilsket:((( ge dig själv omsorg också.

  11. Annica 27 juli, 2016 on 13:25 Svara

    Det gör ont att läsa om din resa, men tror att den My man lärt känna här kommer så stark ur det, dock så får man vara arg, ledsen och besviken.
    Har inte varit i din situation men väl i situationen med att du måste blogga positivt… det är ju bara bloggägaren som väljer vad man vill skriva och är man i en svacka så är det skönt att ventilera genom att skriva.
    Kramar i massor från Annica

  12. Annah 27 juli, 2016 on 13:31 Svara

    Skickar över en varm kram efter dina kloka och starka ord. ❤️

  13. Mona 27 juli, 2016 on 13:40 Svara

    https://go2.thetruthaboutcancer.com/cancer-cure-deception/
    Här finner du massor av hopp för dina nära med cancerdiagnos.

    Vad det gäller konkursen så kommer du att gå stärkt ur det här, du reser dig snart, du är smart och stark.
    Kram

  14. Mia 27 juli, 2016 on 13:41 Svara

    Hemskt allt du & flera får genomgå just nu. Allt kommer att ordna sig såklart. Du med dina erfarenheter, kommer säkert kunna klara det ekonomiska oxså för att få mat på bordet till dig, sonen & Tezz. Måste finnas många blomster butiker som vill nyttja din tjänst, för söka jobb redan nu, är väl okej? Lycka Till!

  15. Anni 27 juli, 2016 on 13:44 Svara

    Hej my! Vad du får genomlida! Men stå rakryggad och böj dig inte! Och om det nu cirkulerar listor på män, vad är det för män då? Skit i dina falska bloggkolegor och var rädd om dina vänner!

  16. Therese 27 juli, 2016 on 13:45 Svara

    Tyvärr tror jag att det är svårt att förstå din smärta om man själv inte upplevt psykisk ohälsa. Det är bara okunskap från de som gnäller. Jag gick in i väggen för ett år sedan och jag känner SÅ väl igen mig i dina ord och beskrivningar. Jag kunde aldrig för mitt liv föreställa mig att det kunde göra så ont. Jag hade ett bra jobb, tre friska barn, ett fint o kärleksfullt förhållande och hade precis flyttat in i vårt drömboende. Jag kunde verkligen inte begripa varför jag mådde dåligt, förrän jag förstod att jag fått en utmattningsdepression. En sak kan jag lova dig, även om det tar tid att komma tillbaka, så kommer du komma starkare ur detta. Det kommer vara en livserfarenhet som ger dig en annan syn på livet! Kämpa på, men tillåt dig också att bryta ihop och sörja. Önskar dig och din son all lycka! Många varma kramar ❤️

  17. Pilo 27 juli, 2016 on 13:47 Svara

    Även om du skriver om det tunga och det jobbiga så känns det som om du har mer energi och kämparglöd nu. Hoppas det stämmer. Timmernabben är ett bra ställe att samla kraft på. Min mamma och moster och en massa kusiner bor där. När jag var liten var jag där med mormor och morfar varje sommar och nästan alla mina bästa sommarlovsminnen kommer i från Nabben. En lycklig plats helt enkelt. Jag har även klippt mig hos din Louise ibland =)

  18. Angelica 27 juli, 2016 on 14:23 Svara

    Hej My!!
    Det som inte dödar härdar! Det Finns INGET som inte går att lösa. Glöm aldrig det.
    Förresten umgås du inte med Graaf mer? Eller kanske inte orkat just nu bara?
    Kram

    • Lena 27 juli, 2016 on 18:59 Svara

      Men vad tröttsamt… Läste du inte Mys inlägg här precis ?

      • Angelica 27 juli, 2016 on 21:30 Svara

        Vad menar du? Om Graaf? Nä det har jag nog missat!

  19. Susanne 27 juli, 2016 on 14:28 Svara

    Så lågt att ta sig innanför avspärrningar för att stjäla växter! Förhoppningsvis tänker den/de att de räddar döende växter, men inte förstod att det blir merarbete för dig 🙁
    Stackars My, du har för mycket att ta hand om nu, jag hoppas att det lättar snart o jag håller tummar och tår för dina nära med skitsjukdomen!!
    Förresten, ”skriva mer positivt” är ju en konstig uppmaning, du är i denna skit här o nu, klart att bloggen handlar om det. Jag tycker iaf att du skrivit om det positiva så fort det kommit en dag när det känts lite bättre! T ex bada m Lilleman o glädjen i att se honom lära sig simma, umgänget med din underbara vän Annelie, ”rycket” när du började städa och röja i hemmet, midsommarfirandet som gjorde dig så gott osv 🙂
    Det blir bättre, sakta men säkert. KRAM

  20. Anna 27 juli, 2016 on 15:14 Svara

    Kära du vad du går igenom! Tänker på dig , massa kramar

  21. Edman 27 juli, 2016 on 15:40 Svara

    Så starkt av dig att skriva av dig allt detta. Det är endast DU som bestämmer vad du ska skriva, vilka kommentarer som ska visas osv, INGEN annan har med det alls att göra! Det är DIN blogg, du gör vad du vill med den, du delar med dig vad du vill och det du INTE vill det har ingen annan med att göra, du är också liksom alla andra en helt vanlig människa som måste få ha integritet och ett privat liv alldeles för dig själv. Tänk på det oavsett vad!

    Ta en dag i taget, stanna upp och andas, gör inget i ren panik.

    Sköt om dig, lilleman o Tezz!
    Kram❤️

  22. Jag vill bara skicka massor med kramar till dig My!

  23. Christina 27 juli, 2016 on 15:44 Svara

    Kära My!
    Ditt inlägg gav mig en flashback på X antal år. Jag har ju varit där i helvetet. Men sakta men säkert, kommer du tbx och du är fortfarande ung.
    Respekt o Lycka Till, du har många som vill dig gott! Styrkekramar <3

  24. Anonym 27 juli, 2016 on 15:58 Svara

    Du har haft dåliga dyra blommor och inte talat sanning alltid

    • alexandra 27 juli, 2016 on 16:41 Svara

      Huva, en sådan kommentar skulle min bipolära mamma kunna säga! My, ta inte åt dig av näthatet, kan inte någon sålla bort skiten så att du slipper se det? Förstår att du blir påverkad, jag skulle ha blivit det själv. Varm kram från Barcelona!

    • Hönan Agda 27 juli, 2016 on 16:53 Svara

      Mår du bättre nu ?
      Fy skäms !!!!!

    • Jenny 27 juli, 2016 on 17:39 Svara

      Anonym: Allt är dyrt när man är fattig! Testat å börja jobba?

    • Angelica 27 juli, 2016 on 21:31 Svara

      Fy för dig!!

    • Tina 27 juli, 2016 on 22:59 Svara

      Lägg ner med sånt SKIT!!

  25. Pernilla 27 juli, 2016 on 16:23 Svara

    Kämpa på fina du. Det kommer att bli bättre.

  26. Lotta 27 juli, 2016 on 17:10 Svara

    Stor Kram till dig!! Älskar din ärliga blogg! Du fixar detta det är tungt och jobbigt nu men du kommer gå starkare ur det Kram

  27. Mia 27 juli, 2016 on 18:05 Svara

    Vilken fräckhet att be dig skriva positiva inlägg på din egen blogg! Vad ända in i…? Det är ju DIN blogg, DINA ord och du skriver om DITT liv. Fortsätt vara den underbara My som du är och nog är du positiv mitt i allt du går igenom – det blir bättre och själv läser jag här och blir inspirerad av ditt jävlaranamma. Klart man måste få falla ibland också och skriva om det. Nej tack till glättig falsk yta. Kram <3

  28. Cathy 27 juli, 2016 on 18:06 Svara

    Kramar i massor till dig My ❤️

  29. minna 27 juli, 2016 on 18:21 Svara

    Hej!
    Du kommer att gå styrkt genom detta, helt övertygad. Bara detta att du berättar så ärligt om det du går igenom betyder att du redan kommit en bit på väg. Jag brukar inte kommentera i bloggar så ofta men här känner jag att DU är värd respekt för din ärlighet och för den fina person du verkar vara. Kram fina My!

  30. Gitten 27 juli, 2016 on 18:32 Svara

    Stor StyrkeKram!!Du kommer fixa det här!

  31. Emma 27 juli, 2016 on 18:51 Svara

    Jag måste säga att det är svårt att inte nämna andra bloggare i kommentarerna, speciellt då en viss bloggare verkar ”kontra” allt du skriver. Allt från recept på smoothies till att skriva ”håll fast i dina vänner”. Samma bloggare kommenterar flitigt på Graaf systrarnas instagram! SÅ falskt och genomskinligt!

    • Jenny 27 juli, 2016 on 23:08 Svara

      Det flesta ser det. En dag faller hon i sin egen grop…

    • Jenny 28 juli, 2016 on 01:08 Svara

      Jo, jag har sett just detta också men varit tyst. Hon jobbar systematiskt och höjer sig själv genom andra. Jag tror man faller på det i slutändan, är man genuint elak lär det gå igenom efter ett tag.

    • Jenny 28 juli, 2016 on 01:26 Svara

      Jag tror faktiskt att om man är så lastgammal ock så sugen på att se ut som 20 år lär man attrahera en viss typ av folk, lite WT kanske, jag vet ej fan. Men enligt vad jag förstått är denna människa inte i kändissvängen längre. Hon verkar inte vara inbjuden utan börjar kontakta sina barndomsvänner osv, h*n är desperat. Skit i det bara ! Ingen nämnd! Puss på er!

      • maria 28 juli, 2016 on 21:24 Svara

        Elakt skrivet Jenny först stöttar ni my sedan visar ni hur elaka ni kan vara mot andra ni inte känner vad falskt!!!

  32. Diana - "La madre" 27 juli, 2016 on 19:06 Svara

    Lider med dig finisen, det kan verkligen inte vara lätt vackra du. Men det är som du säger, du kommer snart att resa dig upp och vara starkare än någonsin. Tills dess så får du sörja hur mycket du vill, blogga hur negativt du vill, du är du, alla får acceptera det eller inte läsa, du är precis perfekt som du är. Alla har svackor, alla har problem, alla har sina stunder, alla måste få känna vad de behöver känna. Var bara dig själv, det är det som gör dig så fin som du är.

    Stor kram
    Ps. har bloggat om dig, hoppas det är ok, vågade dock inte låna bild. 🙁

    • My 27 juli, 2016 on 19:38 Svara

      Självklart får du låna bild om du vill <3

  33. Lindq 27 juli, 2016 on 19:53 Svara

    Fina fina My, skickar massa styrkekramar till dig när livet är tuffare än vad någon är värd att gå igenom. Önskar jag kunde hjälpa dig att få må bättre men tyvärr inte, du kommer starkare ut på andra sidan av denna svarta tunnel du just nu befinner dig i!! Tro mig sakta men säkert kommer du känna glädje igen och när allt är klart kommer du se tillbaka på denna period som en erfarenhet!
    Skickar styrka och kärlek till dig!
    Kram.

  34. Mia 27 juli, 2016 on 20:07 Svara

    Älskar din blogg My….försök att strunta i negativa kommentarer, det är inte värt att lägga energi på. Du kommer igen …..styrkekramar!!!

  35. maria 27 juli, 2016 on 20:35 Svara

    Ja g tycker det är fel o ta bort kommentarer. Man tycker olika. Du vill att alla ska skriva o lilla gumman o beklaga sej annars raderas man. J tycker ändå du är ego. O fattar inte varför du inte tar tio subtil o sömnpiller. Jag o flera har tagit det vid kriser. Bättre o få sova o slippa ångest några veckor o du blir inte beroende så fort. Varför lida mer för. Kriser tar tid då är livet. Kanske du skulle strunta i bloggen typ 2 veckor o bara vara. Skulle i göra. O du kanske kan reda inom Sverige mvh maria.

    • anne 27 juli, 2016 on 20:51 Svara

      Visst kan man tycka olika men att vara elak, DET är INTE ok.
      Folk som du Maria skulle tänka till både en och två gånger innan du kommenterar i någons blogg.

    • Jenny 28 juli, 2016 on 01:33 Svara

      Haha, bara för att du fladdrar? Jävla idiot!

  36. maria 27 juli, 2016 on 20:37 Svara

    Skulle stå ta sobril inte hur många o resa inom sverige ibland har man för bråttom o skriva.

    • Katja 27 juli, 2016 on 22:59 Svara

      Du borde be om ursäkt och dina kommentarer om medicinerna borde tas bort. Trots att du Maria skrivit att det blev fel.

      • maria 28 juli, 2016 on 21:27 Svara

        Katja vad snackar du för skit. Säg inte åt mej vad jag ska göra. Vi har yttrandefrihet i Sverige. Vet di inte det. Men mycket fjäsk är det för en del kändisar varför???

        • Katja 29 juli, 2016 on 10:52 Svara

          Din uppmaning om tabletterna är inte bra!

  37. Siv Åhlin 27 juli, 2016 on 21:29 Svara

    Fina My hoppas du kan koppla av med bästa åza brennander, du behöver vänner, lugn o ro. Många kramar

  38. Mari 27 juli, 2016 on 22:09 Svara

    Håller med Emma längre upp. Man biter sig i läppen. Har lust att haspla ur sig både det ena och andra och skriva ut namn. Men jag respekterar dig och låter bli <3<3 . Hur två st bloggerskor (den ena mer onaturlig än den andra) håller på och skriver på varandras instagram, pinsamt och båda 40 plus dessutom. Jisses. Stå på dig. Och du…som jag skrev förut. Det goda vinner ALLTID över det onda. Njut i morgon nu. Kram

    • Jenny 27 juli, 2016 on 23:11 Svara

      Elle hur, det hade bart så jävla gött å slänga ur sig vilken skit det är!

  39. ÅsaC 27 juli, 2016 on 22:25 Svara

    Jag känner verkligen med dig. Hoppas att allt reder ut sig snart så att du får ett avslut på konkursen.
    Å nättrollen har jag aldrig förstått mig på. Visst kan man fråga o ha ett kritiskt tänkande men man måste bemöta dom som bloggar med respekt. Å gillar man inte det som skrivs så förstår jag inte varför man envisas med att fortsätta läsa bloggen. Det är ju inte så att ni bloggare håller på att skriva en avhandling som ska granskas. Ni skriver ju om era liv o vardag.
    Kramar❤️

    • My 27 juli, 2016 on 22:30 Svara

      <3 Tack fina du!Kram

  40. Malin 27 juli, 2016 on 22:30 Svara

    My du behöver inte förklara något eller stå till svars för någon. Att lägga hela sitt liv på ett företag är som att sköta sitt barn. Jag förstår men jag vet oxå att du en dag reser på dig för du är en entreprenör och de lägger sig aldrig. Din blogg visar verkligheten för oss alla och den som inte förstår det har aldrig haft motgångar i livet, stackars dom när det händer. Va du vi tycker om dig och din blogg.

    • My 27 juli, 2016 on 22:32 Svara

      <3 SÅ kloka ord! Tack snälla du….. Varm kram

  41. Ghita 27 juli, 2016 on 22:31 Svara

    Du är klok, stark och mitt i sorgen så utstrålar du ändå en otrolig kämparglöd och livsvilja. Även om det tar tid så kommer du att ta dig igenom det här och hitta ljuset och glädjen igen.
    Stöttande kramar till dig My, du unga fantastiska kvinna.

  42. Camilla 27 juli, 2016 on 22:57 Svara

    Kära My Tänker på dig !
    styrkekramar till dig

  43. Jenny 27 juli, 2016 on 23:13 Svara

    Har du nån email man kan landa i?

  44. Åsa t 28 juli, 2016 on 01:21 Svara

    Så ofattbart med de elaka å kritiska kommentarerna, vad tjänar det för syfte? Förstår inte på något sätt! Man kan ägna sig åt andra saker istället eller är livet inte bra nog för det? Å varför man mår dåligt å på vilket sätt spelar ingen roll, jag ska bli respekterad även om jag mår dåligt för att ha brutit ett finger, man måste inte ha cancer för att ha rätt att må dåligt! Med all skit som händer i världen å all skit vi alla bär på oavsett vad, varför är det så svårt att inte döma? I ”verkliga” livet tror jag det är försvinnande få som jagar efter folk, knakar dem på axeln å talar om hur illa man ticket om dem av vilken orsak det nu råkar vara. Varför är det ok på nätet? ????? Näe, gör folk glada istället för ledsna, ingen, absolut INGEN vet vad som väntar. ❤❤❤❤❤

    • My 28 juli, 2016 on 10:34 Svara

      <3

  45. Nina 28 juli, 2016 on 07:36 Svara

    Hej My! Har aldrig läst din blogg innan. Jag har ändå följt dig i media svängen. Så tråkigt att läsa om din konkurs. Det har alltid varit trevligt att besöka din butik. Fy fasen vad du har fått gå igenom! Jag blir verkligen berörd av ditt senaste inlägg. Livet är skört och en ren prövning. Det är så hemskt att det finns vissa som verkligen anstränger sig för ge andra ett helvete. Jag passera din butik flera ggr i veckan, nu kommer man se den på ett helt annat sätt, med all respekt för dig! Jag önskar dig all lycka till och hoppas att du snart hittar det du drömmer om;). Skickar med ett av mina favorit citat. Stor kram till dig! ”Everything will be ok, if it’s not ok, it’s not the end”

    • My 28 juli, 2016 on 10:33 Svara

      <3 Tack! Kram

  46. ... 28 juli, 2016 on 12:51 Svara

    ”Att säga att man inte får vara ledsen för det finns dom som har det värre är lika jäkla korkat som att säga att man får inte vara glad för det finns dom som har det bättre”

    • My 28 juli, 2016 on 13:07 Svara

      Haha! Det var ju en riktigt rolig jämförelse 🙂 SÅ sant! Kram

  47. Sarah 28 juli, 2016 on 16:06 Svara

    Hej My går det inte o kommentera på senaste inlägget ? Må så gott

  48. A-K.S-Dagdrömmaren 28 juli, 2016 on 20:03 Svara

    Så värdelöst med allt dåligt som händer. Ibland bjuder livet på så mycket tråkigheter att man inte riktigt vet hur man ska kämpa vidare men man måste. Tillåt dig själv att sörja sen tror jag att du kommer gå vidare starkare än någonsin <3

    Försöka strunta i nättrollen, de verkar tyvärr vara väldigt aktiva överallt nu. De kanske är nättrollens parningsperiod nu så att de behöver visa varandra var de finns.

    Mvh
    En annan som också kämpar för att få ordning på saker här i livet.
    Kram

  49. Josefin 28 juli, 2016 on 23:23 Svara

    Hej! Jag har följt både din och Magdalena Graafs blogg rätt länge, och ni umgicks ju väldigt intensivt förut och verkade vara ett enormt stöd för varandra… Men nu var det längesen jag läst om att ni träffats..? Har det hänt något eller har ni bara mycket annat i livet just nu, bägge två..? Goda vänner växer ju inte på träd, så hoppas allt löser sig även där om det är nåt! Kram och lycka till med allt!

  50. Eva 29 juli, 2016 on 15:30 Svara

    Följer dig och tycker du är en så starkt inspirerande människa, och jag vet att du kommer gå stark ur detta när du fått distans till allt som händer nu. Jag känner med dig i din smärta för det är en jobbig tid att ta sig igenom min vän!! Du har en trygghet i din Lilleman som du vårdar så fint en bättre mamma kan han inte ha!! Man ser kärleken mellan er i era ögon på bilderna och vet att det måste synas ä nu mer i verkliga livet! Kramar om med en stor Kram och vet att du klarar detta My!!! ❤️❤️

  51. AnnaE 30 juli, 2016 on 14:30 Svara

    Men för ett tag sedan skrev du ju ett helt inlägg om Johanna Toftby som inte va direkt snällt…. Hur förklarar du det? Med tanke på närhet.

    • AnnaE 30 juli, 2016 on 14:31 Svara

      Näthat ska det va

    • My 30 juli, 2016 on 15:42 Svara

      Det var inte näthat enligt min åsikt. Det var mitt sätt att be henne ”lämna mig ifred” jag uttryckte min önskan, min åsikt och gjorde detta inlägg efter 2år av påhopp, och elakheter från henne sida. Med facit i hand, så skulle jag inte göra om samma sak igen. Då jag varken blev lämnad ifred eller vill förknippas med henne.. Men det var ett val jag gjorde då. Näthat, kommer igen alla dessa (framförallt) Bloggerskor som sitter och kommenterar ”anonymt” för att sprida osanning, skapa rykten och öka trafiken… Också från bloggläsare som inte har mycket bättre för sig…. Oavsett vad så är jag anti näthat. Jag själv står för min åsikt, även det i lägger du syftar på om Johanna. Bägaren hade runnit över för min del, jag var trött och ledsen på hennes sätt emot mig. Mvh

  52. Karin 31 juli, 2016 on 09:36 Svara

    Livet går verkligen upp och ner och ibland känns det som att man knappt orkar hålla sig ovanför vattenytan. Det vänder till slut och allt jobbigt lägger man i sin ryggsäck av erfarenheter. ❤️Förstår verkligen att du går igenom en riktigt tung och jobbig period i ditt liv som jag hoppas att du går stark ur. Jag läser din blogg ibland liksom många andras, men brukar inte bry mig om kommentarerna då jag vet att det finns så oändligt många människor där ute som mår bra av att anonymt kunna skriva skit som de ALDRIG skulle säga irl!!

    Det som slår mig och som gör mig nästan beklämd är alla människor som skriver ”vi som känner My genom att ha följt hennes blogg i flera år”…osv.
    Snälla rara människor!!! Tror ni ALLVARLIGT att bloggarna skriver ut precis allt som händer, sägs, sker i deras liv, så är ni ju helknasiga! Såklart inte!! Sluta spekulera i vad som har hänt mellan den och den och sluta sitta och läsa in en massa slutsatser som ni inte vet ett dugg om!
    Stötta…ja! Perfekt, men lägg ingenting på någon annan, då ingen av oss vet vem som har gjort vad mot vem!! Vi har inte med det att göra!!
    ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *