Månadsarkiv: januari 2014

Middagstipset

Jag somnade till på soffan runt 17 och sov ca en timme, då kom sambon och hunden hem. Det var en enorm trötthet som kom över mig och det var riktigt skönt att få sova lite.
Som om inte det var lyxigt nog så ställer sig han och lagar middag åt oss.

Skärmavbild 2014-01-31 kl. 19.18.55Oxrullader fyllda med vitlöks philadelphia, gräddsås och kokt potatis. Jag hade kunnat äta hur mycket som helst men nöjde mig med det på tallriken men påfyllande av sås. Kan varmt rekommendera denna måltid.

Recept: Koka potatis. Blanda såsen 2 dl vispgrädde, 3 msk mjöl och 1tärning köttbuljong låt puttra medan du gör rulladerna.  Bred ut philadelphian på lövbiffen, rulla ihop och fäst med tandpetare. Stek så gott det går tills dom får en yta. Förslagsvis i en traktörpanna. Häll över såsen och låt puttra i ca 10 minuter. Klart att servera.

Jag har insett en del saker under graviditeten som gör mig glad. Eller jag ser det fina med det.
Att kunna somna så lätt och rätt. Jag menar: aldrig är det fel med en tupplur. Viss mat smakar så mycket godare än vad den någonsin gjort. Vatten är så fruktansvärt gott som det är, dock så kallt som möjligt utan att det ilar i tänderna. Långa duschar passar alltid, oavsett tid på dygnet. Att få kissa när blåsan nästan spricker är helt underbart, man kan sitta upp emot minuten och bara njuta. Man lär sig att se sig själv i spegeln.

Det sist nämnda gör mig inte alltid så glad. Innan jag blev gravid kämpade jag med att forma kroppen det sista, så det krävs lite övning och träning. Men visst är man glad. Det är fantastiskt hur kroppen fungerar.
och det är viktigt att lära sig tycka om sig själv i olika skepnader. Det är inte alltid enkelt, men behövligt.

Och apropå det – att spegla sig. Prövade jag faktiskt lite kläder idag innan jag köpte semlorna. Jag är inte riktigt säker på köpet ännu. Jag vill helst köpa så lite kläder som möjligt då jag försöker dra ner på det, men man vill ju gärna ha tröjor som sitter bra och inte glider upp.
Klädseln känns nu mer väldigt enformig men jag antar att det är okej, eller hur? 😉

Nu ska jag njuta av en mätt mage, en glad och stillsam hund samt en underbar sambo. Kanske vi försöker oss ut tillsammans på en liten längre promenad om vädret tillåter. Inte för att vi ska sova ännu men jag tror att det vore bra för hunden inför läggdags så att säga. 🙂

 

Helt underbart, måste dela med mig!

Nu har lägenheten äntligen kommit ut på hemnet.
Och jag blir så där fånigt kissnödig direkt. Blir alltid det när jag är nervös och det är lite pirrigt.

Nåväl.
Som jag sagt är det inte jätte officiellt att vi två ska bli tre. Men nu börjar folk nog att ana ordentligt. En av dom är min sambos vän. Han skrev följande på skype.

Skärmavbild 2014-01-31 kl. 16.25.50
Haha, vissa människor är för underbara och han är verkligen en utav dom. Har dock bara träffat honom en, max två gånger man han är en riktigt härlig människa!

Känslan vi alla känner igen.

När man sitter i bilen på bussen eller tåget och känner ett sug efter något krypa sig på och väl inne på mataffären finns det där, mitt framför ögonen på dig, det är en känsla vi alla känner igen.
Och så var det för mig idag. Semla och naturgodis!

Åt lite av naturgodiset på vägen hem samtidigt som jag bar semlorna så försiktigt och säkert jag bara kunde. ”Inte ramla, snubbla eller halka nu” var tankarna i huvudet. Och vi klarade det.

Har precis avnjutit semlan med varmmjölk, hetvägg även kallat, och det är en favorit sen barnaåldern. Har sen något år tillbaka lärt mig äta mandelmassa – annars har jag varit otroligt tacksam för vaniljsemlor. Dom innehåller vaniljkräm istället för mandelmassa, men som sagt nu går det fint med originalet.

Skärmavbild 2014-01-31 kl. 14.43.07
Trött i kroppen, ömmande höft och lite lätt huvudvärk sitter jag nu i soffan och bara njuter. Ett tag var jag på väg att gå hem tolv istället för halv ett men det kändes onödigt och det är väll lika bra att jobba 100% av sina 50. Och nu är det faktiskt helg.

Ni som läste min gamla blogg vet om att vi passade en hund som vi till slut lämnade till en annan vakt. Hunden är nu åter hemma hos oss. Jag sov med öronproppar i natt för att slippa höra klorna mot parkettgolvet och inte väckas när sambon och hunden gick ut och kissade mitt i natten. Som tur är ska hunden bara sova här en natt till, så i morgon kväll lämnar vi den åter till ägarna som kommer hem från sin resa i alperna, och det borde vi klara av. 🙂

I övrigt läggs lägenheten vår ut på hemnet under dagen. Känns spännande och lite läskigt.
Om och när den säljs vart ska vi då ta vägen? Kommer allt att lösa sig och vart blir vårt nya hem?
En sak som är säker är dock att vi vet precis vilka pengar vi kommer ha att röra oss med vilket är skönt och allra mest viktigt för oss. Man vill inte sätta sig i en jobbigare sits än vad man behöver.

Nu ska jag inta en skönare ligg ställning i soffan och titta på några serie avsnitt som jag ligger efter i och bara njuta av känslan: äntligen fredag!

Är det nu det blir officiellt?

Vi har hållit på detta länge nu, och ännu vet inte alla.
Våra familjer vet, och på mitt jobb är det officiellt sen en tid tillbaka av olika anledningar. Min sambo har dock valt att avvakta lite att berätta för sina anställda.
Utöver det är det inte fler som vet fram till nu, då jag valt att starta en blogg.

Det finns en del saker som folk dock har undrat över: 
Varför avstår du från lax när du äter sushi?
Vad är det egentligen för problem med din höft?
Oj vad du börjat äta mycket leverpastej.
Varför ska ni flytta, ni har ju bara bott där ett år?
Varför går du hos sjukgymnast två gånger i veckan?

Och svaren är följande: 
Jag har valt att avstå från lax de gånger jag äter sushi för att jag inte vet vart den kommer ifrån och hur den är behandlad. Jag har fått veta att jag har foglossning och det tycks ligga till grunden för mina smärtor i höften, och det är även därför jag besöker en sjukgymnast. Jag äter mycket leverpastej då det är min största craving 🙂 Och ja… Även om vi skulle få plats med en knodd här hemma känns det inte optimalt med tre trappor upp utan hiss.

Så nu är det officiellt om inte annat. 
Vi ska ha en liten knodd som är beräknad att komma i Juli.

Skärmavbild 2014-01-29 kl. 17.14.14

 

Jag var även iväg på en fotografering för två veckor sen. Även där kom det tankar och funderingar då jag kallade det ett projekt.
Jag har nämligen kontaktat en kvinna som ska få fotografera mig tre gånger under graviditeten. Första gången blev vecka 15 och de andra två kommer bli vecka 25 och 35. Känns roligt att ha som dokumentation. 🙂
Här bredvid ser ni från första besöket. Tanken är att min sambo ska medverka någon gång också men då jag mest ser ut att vara pluffsig valde vi att vänta med det. 🙂

Här på bilden är jag alltså i vecka 15 och jag tycker inte att det syns jätte mycket.
Vissa tror att det är för att jag är lång, 174 cm, och att det då tar ett tag innan det börjar synas, andra säger att det är för att det är första barnet. Svårt att veta. Oavsett vilket ska det bli kul att ha på kort och kunna lägga bilderna bredvid varandra så småning om för att se förvandlingen.
Så för att sammanfatta lite har tiden fram till nu, i stora drag, varit underbar.

Vi levde i vår egen lilla bubbla ett tag och man kunde knappt vänta på att det skulle börja synas för att förstå att det var verkligt. Men det är det.
Jag mådde väldigt dåligt i början, kräktes en del och hade problem med yrsel men det gav med sig tillslut, vilket jag är väldigt tacksam över. Jag var hemma nästan en månad från jobbet.
Utöver det har allt varit toppen. Visst har humöret skenat iväg ibland men det är inte värre än ”en gång i månaden utbrottet”. Men den 25 december hände något. Från den dagen har jag haft otroligt otroligt ont i höften. Det tog ett tag innan jag fick träffa en sjukgymnast efter att ha pratat med barnmorskan. Hon konstaterade att det berodde på foglossning. Hennes ord var: ”jag kan inte säga grattis, för du har foglossning redan nu” det fick jag reda på i samma veva som fotograferingen, så vecka 15.
Köpte mig ett bälte och blev skickad till en annan sjukgymnast för träning.
Henne kommer jag att träffa två gånger i veckan för träning och vattengympa samt att jag fått övningar att göra hemma. Dom säger att man tyvärr inte kan göra tillståndet bättre men man kan bromsa det. Och det låter sunt tycker jag. Så i och med detta har jag även blivit sjukskriven 50% under 1 månad till att börja med för att sedan se hur det fortlöper.

Vi har varit på ett ultraljud tillsammans.  Vilken magisk känsla. En liten liten böna låg där inne som jag direkt valde att kalla tiger. Min bästa vän fick nämligen barn för ett tag sedan och jag kallade hennes mage för ru. Så min fick bli en tiger. 🙂 Och ett ultraljud har jag varit på själv, även det i vecka 15. Mycket som hände den veckan. Och nästa titt är planerad att bli 11 februari. Spännande spännande.

Jag har valt att inte gå ut med detta på min privata facebook och inte heller på instagram och så ska det få förbli en tid framöver, kanske hela perioden men det återstår att se. 🙂

Jag har hursomhelst valt att avsluta min gamla blogg och blogga här istället då det känns mer passande. Man behöver faktiskt någon stans att ventilera sina tankar på.

Så ni är varmt välkomna hit för att kunna läsa om vår resa ”ett barn på väg”.