Familjen består av mig, mamma Madeleine 30 år, som driver en av Sveriges absolut största, mest besökta mammabloggar. I mitt liv finns också pappa Micke 34 år, Victor 15år, Oliver 13 år, William 9 år, Engla-Freja 6 år, Adam 5 år samt tvillingarna Charlie, Colin 3 år och Tuva-li 1 år. Här kan ni följa mitt liv fullt med toppar och dalar. Alla barnen, min vardag & fest. På den här bloggen hittar du mamman som alltid har många bollar i luften.

När våra fågelungar ska prova sina vingar.

Torsdag. Veckans fjärde dag, en dag för ärtor och fläsk sägs det. Sitter på bästa platsen i hela världen. Mitt hem. Blickar ut genom fönstret. Det går förbi en en äldre dam, med bestämda steg tittar hon ner i asfalten. Undrar vart hon kan vara på väg? Hon har en påse i ena handen och handväskan i den andra. Kanske ska hon hem och laga middag till barnbarnen som kommer eller så väntar kanske en vännina med kaffe och kaka?

Alla är vi på väg någonstans. Oavsett vart man har varit så är man alltid på väg. Alltid. Vägen är inte alltid självklar även om man skulle vilja det. Jag har alltid gått min egen väg. Om kartan säger vänster så har jag många gånger svängt höger. För någon annan en förödelse men för mig en avstickare. Jag kanske inte är först på plats men euforisk över allt jag hunnit se på vägen.

Tjusningen med livet är att faktiskt kunna välja själv. Det är aldrig för sent att välja. Jag har åtta viljor, alla olika. Mina barn. Samhället är inriktat på ytans perfektion och ett ständigt strävande efter den bästa vägen. Jag kan inte välja åt mina barn och det kan inte samhället heller, men jag kan vara en kompass och finnas bredvid. Det finns ingen som kan bestämma den bästa vägen mer än du själv.

Jag tittar på min lilla Tuva-Li som sitter på golvet. Hon är som en liten människo-ö mitt i stora stora havet. Tvillingarna har fler frågor en ett uppslagsverk skulle kunna svara på. Adam vet saker som han inte ska kunna veta, och när jag frågar honom hur han vet det så tittar han på mig med sina stora blåa ögon och berättar att han läst det såklart. Hur lärde han sig att läsa plötsligt? Engla-Freja vill utforska allt och bli läkare. William mår illa om man nämner läkare men nyheterna vill han inte missa och går därför upp först på morgonen för att slå på teven. Oliver lever för sin sport och Victor vill se världen.

Jag undrar ibland vilken väg de kommer att välja i livet och oavsett vilken så kommer jag som förälder aldrig att att säga att det är fel. Men jag hoppas att de kommer känna som jag när de tittar ut och undrar vart alla människor är på väg. Att de trots allt sitter på bästa platsen i hela världen.

EF20

EF15

EF21

EF18

EF22

Får man kladda på andras magar?

Jag sliter mitt hår på grund av it problem! Jag skulle dela en liten video men fick det inte att funka såklart, såå typiskt! Men jag gör ett nytt försök imorgon när jag fått hjälp av de supersmarta killarna på itavdelningen som kan trolla med sina magic fingers. Jag vill också ha sådana där magiska fingrar som kan fixa och trixa med koder hit och dit. Jag skulle alltså ha pluggat mera data med facit i hand. Men man kan ju inte kunna allt.

Idag hade jag en liten dispyt med den bestämda lilla fröken jagkansjälv. Hon ville nämligen sitta i storebrors bilbarnstol. 1. Stolen var ledig och 2. Stolen är vänd åt andra hållet och 3. Brorsan får ju åka i den?

wpid-img_20140422_104254.jpg

Ja det här kan ju bli lite knepigt. Eller inte kan man tycka, för det är ju bara att visa tydligt att det inte är okej. Och pedagogiskt förklara varför. Jo försök förklara för en snart två år gammal bestämd liten fröken. Skrik och panik och en mamma som är genomsvettig.

Efter mycket om och men så vann jag, men fasen så nära det är att man ger upp ibland. Och med handen på hjärtat, ja det kan ha hänt att man faktiskt gett upp ibland när man tänker ”okej vi ska bara åka till affären fem minuter bort” och det mina vänner biter en i baken nästa gång man ska åka någonstans. Dessutom så kan det ju också hända saker på de korta sträckorna man åker också. Så big NO NO!

Idag kom jag att tänka på något i samband med mitt utltraljud. Ja det låter säkert lite konstigt i sammanhanget, men är det okej att någon annan kladdar på ens bebismage? Missuppfatta mig inte nu, självklart så måste man nudda den gravida kvinnans mage vid ultraljudsundersökningar. Men jag menar rent generellt.

På stan när man möter folk man känner osv. Är det okej att man kladdar på andras magar bara för att de är gravida? Jag kan bara gå till mig själv, jag kan tycka att det är konstigt om någon annan tar på min mage såvida det inte är någon som står en nära. Och jag skulle aldrig ta på någon annans mage om jag inte kände personen i fråga väldigt väl. Och även om jag gjorde det så skulle jag nog fråga om det var okej först faktiskt. Men för en del verkar det vara en självklarhet. Har man en stor bebismage så får man ta på den. Ibland skulle jag vilja ha en sån där skylt på magen med en handflata och texten rör ej min kompis, kommer ni ihåg dom?

 

 

 

Hjälp så jag såg ut!

Hej från sjukstugan. Så var det väl rättvist att även jag skulle bli drabbad av magsjukan. Den kom i natt men försvann som tur var lika fort som den kom. Nu har jag fått i mina lite mat och faktiskt fått behålla det också. Känner mig mycket piggare. Glad över att jag slapp eländet när vi var i Västervik, hade inte varit roligt alls.

Barnen grät när vi åkte från stugan, de ville stanna. Och det måste väl ändå vara högsta betyget man kan få? Lysingsbadet är rena paradiset för barn. De frågar redan nu när vi kan åka tillbaka igen. Barnen fick nya vänner i lekparken och jag fick träffa några av mina trogna bloggläsare. Det var ett gäng gulliga tjejer som ville ta kort med oss, dum som jag var så tog jag ju inget kort själv. Men det var jätte roligt att träffa er :-)

Någon undrade hur det var med djur, om man fick ta med sig hund? Ja det finns möjligheter att ta med sig djur till stugorna. Det bästa är att man ringer till campingen eller läser på deras hemsida där det står lite mer specifikt om vad som gäller och vilka stugor det är okej i. Hemsidan hittar ni HÄR. Någon annan frågade hur det vi fick plats? Ja vi hade en sex bäddar stuga och det funkade kanon! Barnen sov skavfötters och Tuvis sov med mig. Det går att lösa, om inte annat så kan man be om en eller flera extrabäddar.

Om man inte har en massa barn så är Lysingsbadet ett perfekt resmål också. Det är otroligt vackert och romantiskt. Tänk att bara kunna gå ut på de små öarna och ta ett glas vin och titta på solnedgången. Det finns relax och hamam eller gym om man vill hålla igång.

Klart vi ska åka tillbaka dit!

Apropå sjukstuga så har jag i tristess tittat igenom mina gamla galleri i datorn i dag. Hittade en länk till Lelles program när han var på besök hemma hos oss för ett år sen och lite mer. Han gjorde sitt premiäravsnitt av ”Lelle knackar på” hemma hos oss. Hjälp så jag såg ut, halva ansiktet uppsvullet!

Nu blir det glass på balkongen, hörs sen!

:-)

Mer inspirerande läsning: