Familjen består av mig, mamma Madeleine 30 år, som driver en av Sveriges absolut största, mest besökta mammabloggar. I mitt liv finns också pappa Micke 34 år, Victor 15år, Oliver 13 år, William 9 år, Engla-Freja 6 år, Adam 5 år samt tvillingarna Charlie, Colin 3 år och Tuva-li 1 år. Här kan ni följa mitt liv fullt med toppar och dalar. Alla barnen, min vardag & fest. På den här bloggen hittar du mamman som alltid har många bollar i luften.

Härlig energi!

Idag har jag fått en massa härlig energi av min förtjusande vän Sandra. Hon har ett smittsamt skratt som skulle kunna locka fram ett leende hos vem som helst. Det var otroligt skönt att komma iväg en stund utan några egentligen måsten. Annars är man alltid på språng av en anledning, men nu var det ingen telefonen som ringde, det var inga måste och jag kunde verkligen njuta av ”egentiden”. EmmyLou var med men hon sov skönt i vagnen.

wpid-1411851367786.jpg

Jag känner mig lite piggare trots sömnbrist och nattliga äventyr. Och jag måste säga att det var intressant att läsa om hur andra tänker och får det att funka under småbarnstiden. Fantastiskt kul också att se att det var några pappor som tagit sig tid att skriva och berätta om hur de upplevde tiden med en nyfödd. I mångt och mycket så handlar det i slutändan om att backa upp varandra i föräldraskapet. Och framförallt så måste man hjälpas åt som ett team. Ensam är inte alltid stark. Det tog ett tag för mig att inse det.

wpid-2014-09-27-22.57.27.jpg.jpeg

Min lilla anka ♥

wpid-1411851180498.jpg

Ledsen för tråkiga mobilbilder. Jag måste skaffa mig en hårddisk och lägga över alla foton jag har på datorn, just nu är datorn full och jag har fotostopp. Jag får nästan lite abstinens när jag inte kan använda kameran. Det blir mitt mission i veckan som kommer att fixa det.

Längtar som sjutton efter morgondagen. Det är nämligen som så att jag ska på husvisning minsann. Håll alla tummar ni kan. Jag ser verkligen framemot att bygga upp ett nytt hem, greja i trädgården och få skapa något som jag vill ha det. Tänk att få se barnen leka i våran egna trädgård.

En klassisk pappakommentar!?

Äntligen har jag bestämt mig för vad jag ska göra med mitt hår. Nästa vecka ser ni mig i en helt ny look, eller ja åtminstone i en helt annan hårfärg. Vi påbörjade förvandlingen redan idag.

wpid-img_20140926_151650.jpg

Med lite nya slingor i utväxten så syns den mindre. Det ska bli jätte spännande när allt är klart även om jag tycker att förändringen skrämmer mig lite grann. Vanemänniska som jag är. Men det kan göra mig gott med lite förändring och förhoppningsvis så känner jag mig lite piggare och fräschare.

Igår hade jag en riktig skitdag ärligt talat. Nu ska jag dela med mig av något som jag är helt säker på att många nyblivna mammor kan känna igen sig i. Sömnen. Att sova alldeles för lite påverkar alla så småningom, det kan vi säkert vara överens om. Jag som brukar fixa vardagen trots få timmars sömn känner mig som en zoombie just nu. Inte bara att det påverkar en fysiskt, det blir ofrivilligt en psykisk påfrestning också. Det i sin tur tär på olika plan i livet. Jag tröstar mig med att jag vet att det är en övergående fas. Jag har en nyfödd bebis och min kropp har precis ”sprungit ett maraton” det är inte så lustigt om man blir påverkad. Det viktiga är att man tillåter sig själv att faktiskt få vara lite ”sliten” och att omgivningen förstår det. Dag fyra efter att jag kom hem från förlossningen så satt jag mitt i natten i sängen och grät. Jag försökte väcka Micke för att få hjälp, jag orkade verkligen inte att hålla ihop. Men han vaknade inte. Såklart han också kan vara helt slut och färdig. Man får trots allt inte glömma bort att det faktiskt kan vara krävande även för en man när familjen växer. Det fanns inget annat alternativ än att bara torka tårarna och härda ut vilket man gör. Man är så jäkla stark. Så igår… Jag hade inte sovit många timmar och ja jag sköter allt på nätterna, verkligen allt. Jag vet inte hur andra har det? Men hemma hos oss finns det ”inget” Micke kan göra på nätterna och tro mig det har vi haft många livliga diskussioner om. Jag misstänker med ett leende på läpparna att flera mammor kanske känner igen sig i den situationen också? ”Men jag kan inte amma” är det en klassisk pappakommentar? Och dessutom så arbetar oftast mannen i hemmet när kvinnan är mammaledig. Och då måste han få sova på nätterna. Här hemma har vi istället fördelat det så att Micke får gå upp på morgonen och skjutsa barnen till skola och dagis istället.

Men imorgon ska jag köpa en liten nappflaska och sen åker pumpen fram. Den här mamma måste sova en stund eller två eller tre, fyra, fem…

Dansa mitt liv, dansa!

Verkligheten kom ifatt mig hörrni. Har haft så dåligt samvete för att jag inte uppdaterat bloggen men tiden har helt enkelt inte funnits. Nu sitter jag i soffan, det är helt tyst det enda som hörs är lilla Emmys andetag och ljudet av knapptryck från datorn. De andra barnen har stängt in sig på Willes rum på övervåning och tittar på favoritfilmen mästerkatten i stövlar.

Igår var jag i Norrköping och jobbade. Det var ett riktigt skitväder både på vägen dit och hem. Jag är lite nojig när det kommer till att köra bil i regnväder och eftersom jag åkte ensam med lilla E så blev jag inte mindre nojig. Men det gick bra, hon sov hela vägen dit och hela vägen hem. Lilla damen verkar trivas på mammas jobb, dessutom så blir hon ompysslad av alla gulliga kollegor.

wpid-20140922_113813.jpg

En vanlig dag för EmmyLou, inga konstigheter. 

Jag själv fick ett mindre utbrott här hemma igår innan jag skulle åka. Jag vääät det är en världslig sak men jag står i ”mitt i mellanvärlden” just nu när det gäller outfits. Antingen är allt för stort eller alldeles för litet. Efter mycket om och men så blev det en jagärsåbekvämibaggylookenoutfit vilket kändes helt rätt. Jag skulle gärna vilja börja träna för att snabbare komma i form och enklare komma i mina vanliga kläder. Men jag kommer ta det väldigt försiktigt. Har av erfarenhet lärt mig att kroppen måste läka. Fast några raska promenader några gånger i veckan är absolut inte skadligt.

wpid-20140922_095329.jpg

wpid-2014-09-22-17.28.01.jpg.jpeg

wpid-20140922_173006.jpg

Känner mig så bortskämd med fina vänner runtomkring mig. Häromdagen fick jag ett paket från Susanne och teamet på CLARKS. Jag började lipa (jadetärfortfarandeväldigtmyckethormoneridenhärmamman) och sa ”nämen åh” säkert tio gånger. EmmyLou fick så fina kläder och jag fick två jätte söta armband bl.a det jag har på mig på bilden ovan. Tack snälla rara fina ni. Snart är jag på gång igen och då får ni minsann besök i butiken.

Vet ni, det här stunderna man får när man sitter i sin amningsbubbla ger en tid att tänka en del. Så jag har tänkt och kommit fram till en del…

1. Jag har bestämt mig för att försöka ge ut min bok.

2. Leta hus.

3. Besöka Paris

4. Dansa oftare

Även om jag inte kan förverkliga allt på en gång, så kan man ju alltid dansa och det borde flera göra oftare :-)

Puss!

Smittsamma skratt och separationsångest!

Godkväll fina ni! Hur har ni det? Med oss är allt bra. Jag försöker fortfarande att få ihop logistiken här hemma. Det tar några veckor innan man kommer in i nya rutiner. Amningen har kommit igång ordentligt och mjölkstockningen som jag alltid får i början av amningen har lagt sig tackochlov. Eftervärkarna är också borta – halleluja (jag tokdansar av glädje). Sakta men säkert så börjar jag komma tillbaka till mitt vanliga jag. Hormonerna verkar ha lugnat sig en aning också. Jag  är inte lika känslig som för några dagar sen när jag helt apropå kunde börja stortjuta för precis vad som helst. Helt sjukt egentligen hur kroppen kan bete sig. Att man kan bli så känslomässigt påverkad. Jag känner mig liksom nästan lite djurisk. Som en lejomamma som vaktar sina ungar.

september40

Tack rara Nathalie på Pärlis för det fina paketet med rosetter ♥

Men ni förstår säkert vad jag menar!? Nyblivna mammor ska man inte leka med dom kan minsann fräsa och morra :-)  Den här lilla raringen håller jag hårt i, hon är så söt så det gör ont i mig när jag tittar på henne.

september42

With Or Without You ♥

Det gick bra på jobbet i måndags, härligt att få träffa mina kollegor igen. Och Annas underbara och smittsamma skratt som ekade i correnhuset fick mig på världens bästa humör. Det kändes som en riktigt bra säsongsstart av Snacket Går. Tror många av er som läser bloggen skulle tycka att det var roligt att följa programmet. Jag ska försöka lösa det med min IT-kille så att det går att kolla på klippen här igenom bloggen. Så länge så kan ni hitta Snacket Går HÄR!

Ni som redan har sett programmet vet att jag fick en utmaning. Den ska jag slipa på imorgon och därefter ska jag lägga ut ett litet videoklipp på utmaningen.

Vi käkade en alldeles fantastisk lunch tillsammans, valvakanrester som bestod av paj, kyckling, potatissallad och någon grekisk sallad med fetaost. EmmyLou verkade trivas på jobbet också. Känns så skönt att jag kan kombinera det jag älskar att göra samtidigt som jag kan vara mamma. Känner mig så oerhört bortskämd. Men den 9e oktober ska jag faktiskt vara ifrån min lilla skatt för första gången. Då ska jag på tv-mingel på Harrys i Linköping och träffa alla andra från correnhuset. Ser framemot det samtidigt som jag redan nu får lite separationsångest. Men jag får å andra sida fortfarande separationsångest när jag är ifrån mina stora barn för länge. Går det någonsin över? Hur blir det när barnen säger att de ska resa jorden runt eller när de säger att de ska flytta hemifrån? Åh jösses!

Mer inspirerande läsning: