VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Läsarfråga

Hej! Undrade tidigare hur det kommer sig försäkringsbolaget betalar för det ni bor i nu?

Jag har nog inte förklarat så tydligt innan. Eftersom försäkringen gällde (tackar gudarna för det) när vi hade vår fruktansvärda läcka i November så måste de betala för allt. Inklusive bygga om huset till exakt samma standard som det var förut. Huset gick ju inte att bo i så de har fixat temporärt boende till oss. Nu hade vi ju planer på att bygga ut huset ändå (om några år visserligen), flytta köket till nedervåningen, bygga källare etc. så vi gjorde en deal med försäkringsbolaget att få pengar istället för vad det hade kostat dom att ‘put the house back together’.  Vi insåg att det inte makes sense att de skulle sätta dit ett splitter nytt kök i rummet som vi i framtiden ville ha som vår master bedroom, sätta dit ny heltäckningsmatta i rummen som vi tänkt riva ändå osv..  Hade vi inte gjort en cash deal däremot så hade det tagit försäkringsbolaget 6 månader att reparera skadorna, därför kommer de bara betala för huset vi bor i nu i 6 månader (tills 7e Juli). För försäkringsbolaget behöver ju såklart inte betala vårt tillfälliga boende när vi väljer att bygga ut/gräva källare/flytta kök etc. Det är något vi har valt att göra själva eftersom vi tycker att det är lika bra att göra det nu när huset ändå är helt förstört.

Det är helt sjukt hur mycket det som hände har påverkat mig psykiskt. Jag är inte ledsen längre men vartenda gång jag lämnar huset vi bor i nu så har jag en konstant oro i kroppen. Jag kan inte slappna av. Inte bara om vi är på semester utan till och med om jag fikar med en kompis eller går till parken. Tänk om jag råkade lämna kranen på? Om diskmaskinen läcker? Stängde jag av brasan? Släckte jag ljuset? Tänk om huset brinner? Flera gånger i veckan när jag lämnat huset så vänder jag på gatan och går tillbaka för att dubbelkolla att inget är glömt. Jag har en rutin att aldrig gå utanför dörren utan att kolla om gasspisen är på först. Städerskan glömde dra ur strykjärnet en gång och jag höll på att få en hjärtinfarkt. När jag svänger in på vår gata blir jag alltid lättad av att det inte står en brandbil utanför och jag känner ett lugn när jag öppnat dörren och det är torrt på marken. Chocken vi fick när vi såg huset för första gången när vi kom tillbaka från Dubai går inte att beskriva.. tror det kommer ta ett tag innan jag kan släppa det ?


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste uppdateringar från mig