Hur jag hamnade i London och hur jag träffade min man?
Har fått dessa frågor många gånger och nog skrivit det i något inlägg för längesen, men ni är nog många som missat det sedan jag började blogga här på alltförföräldrar. Så här kommer den korta verisionen!
Efter studenten så var jag au pair i USA i ett år (några läsare som hängt med sen dess??) och blev helt kär i New York. Men eftersom jag inte hade visum att stanna längre så bestämde jag mig för att börja plugga business/turism (har jag för mig det hette) i Stockholm. Flyttade hem till familjen i slutet av Juli och letade lägenhet som en galning efter lägenhet i Stockholm.. men det kändes inte rätt. Jag var helt besatt av att flytta tillbaka till New York. Men det är ju ett jäkla meck att få visum bara sådär, så mamma föreslog att jag ‘testar att bo i London några månader’. Gillade inte idén alls.. Hade aldrig varit i London och visste egentligen inte så mycket om staden heller. Det lät inte lika coolt som NYC. Men insåg att mina alternativ var 1. Plugga i Stockholm, 2. bo hos mamma och pappa arbetslös, 3 Testa att flytta till London i tre månader.
Efter några dagars velande bestämde jag mig att köra på London. Men ENDAST 3 månader för sen ville jag tillbaka till NYC.. bokade en enkel flyg biljett och lyckades övertala Malin ‘partyekan’ att följa med på en veckas semester ? Veckan innan jag skulle flytta åkte jag upp till Sthlm för att hälsa på min bästa barndomskompis Mia, hon hade rest i Australien och jag hade ju varit i USA så vi hade mkt att ta igen.
Kan skriva en hel roman om vad som hände den helgen (Steves verision om hur vi träffades ingick i hans tal på vårt bröllop ☺️) men för att göra en lång historia kort så träffade jag Steve den kvällen på Sturecompagniet. Han var i Sthlm på en konferens och det var en ren slump att vi träffades (Mias förtjänst!!?). Det var Love at first sight och passande nog skulle jag ju flytta till London veckan därpå.. det var nu 9 år sedan. Och New York har vi besökt många gånger tillsammans ?
Så små ? Jag och Ekan första dagen i London, September 2008
Mysig läsning! ? Visste inte att du bloggat så länge, men nu som jag vet det ska jag ta en titt i arkivet. Hoppas du och din lilla familj har en strålande påsk! ?
Jag har läst sen aupair-tiden, sjukt egentligen, haha. Men gillar verkligen din blogg 🙂 Har tre små pojkar så ännu roligare nu när du fått dina söta dotter 🙂 Älskar att resa, och det får man också mycket av här!
Träffade min man när jag var 19, love at first sight för oss också, det är 19 år sen i maj (oh my god!!!).
Hoppas ni får en fin påsk!
Jag brukar aldrig kommentera men har hängt med sen USA-tiden ? Var själv sugen på att åka som aupair och jag tror det var så jag hittade din blogg så. Blev aldrig nån aupair-resa för mig, men har fortsatt läsa din blogg sen dess och tycker det är jättekul nu när du fått barn. Har själv 2 små och en i magen.
Vad kul med en trogen läsare! Ju längre man läst en blogg desto roligare tycker jag.. det är som om man ‘känner’ personen lite ? Wow 3 styckna grattis ?
Jag läste din blogg sen au pair tiden. Var själv au pair och hittade din blogg till 99% via resedagboken. Kom ihåg att jag läste huuuur många au pair-bloggar som helst innan jag åkte eftersom man typ ville veta ALLT. Kom också ihåg att jag läste och kände typ att jag ville vara din kompis! Du verkade ha det som himlaaaaa kul i New York medan jag typ satt i en superliten by i Connecticut i en familj jag inte trivdes i.
Fick dock sedan byta familj och hamnade i New York. Gjorde ett falskleg i paint. Dock tror jag du redan hade hunnit åkt därifrån.
Kramhej/Tinis