Det behöver inte vara så här extremt men det är ett bevis på att det fungerar; Intervaller byggde denna kropp…
Jag har tränat hårt och målmedvetet under en lång period och känner min kropp utan och innan. Jag är lyhörd på vad den behöver och försöker alltid tillgodose näringsbehov trots att det är stressigt när barn ska matas först eller avbrutna måltider. Jag har hållit mig frisk och kunnat tränat regelbundet i ett år nu, Baxter är född 26/10 2010 men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle nå den form jag har nu men det är på gott och ont.
Sista september gjorde jag ett kroppssammansättningstest som visade att jag ligger alldeles för lågt i andelen kroppsfett, på gränsen till farligt låg. Även om jag har känt det på mig var det nyttigt för mig att se det svart på vitt och ett bra sätt för mig att motivera mig till att öka mängden kroppsfett. Det är varken sunt eller snyggt tycker jag att vara för deffad, även om man har muskler.
För att lägga på mig mer fett på kort sikt har jag ökat mängden kolhydrater till lunchen och lagt till ca en näve kolhydrater till middagen, jag har även lagt till en skålad handflata cashewnötter varje dag. Jag har drastiskt minskat på träningsmängden under denna period för att inte förbränna för många kalorier och dessutom ätit mer tomma kalorier (lösgodis, sötad läsk och chips) än vad jag brukar. Detta är inget sätt att leva på långsiktigt utan en kortsiktig metod för att snabbt öka fettdepåerna. Jag har gått upp ca 2 kg på 10 dagar, jämnt utspritt på hela kroppen fast det syns nog knappt. Inte heller känns det någon skillnad. Det mesta är nog vätska som binds i musklerna av att jag äter mer kolhydrater än vanligt. Jag ska försöka hitta en balans där jag lyckas äta nyttigt men också tillräckligt mycket för att inte bara ha en stark utan också sund kropp.
Visst, magrutor är både imponerande och ett bra kvitto på att jag kan träning och min kropp men blodådror upp över hela bålen gillar jag inte. Det är sjukt hur hjärnan aldrig blir nöjd; antingen är det för lite av det ena eller för mycket av det andra. Alltid är det något som ska förändras…
Nu är det 24 timmar kvar till min start i VIP-gruppen. 24 timmar som bland annat kommer att bestå av 7 timmars lite hipphapp sömn, 1 timme morgonchill, 5 timmar kalasförberedelser och 4 timmar 2-årskalas. Imorgon firar vi nämligen Sixtens 2-årsdag med tårt- och balongbaluns i det Renmanska Palatset. Det ser vi fram emot. Lite tårta i den här magen och sedan kommer benen gå som trumpinnar. Jag känner mig lite som en kalv som ska få gå ut på bete för första gången. Jag står i spiltan och stampar och det spritter i benen. Fort ska det gå imorgon!
Nu har jag haft fyra veckor då jag tränat minimalt (2 pass per vecka jämfört 5-7), det behövdes efter en vinter och vår med stort fokus på att bygga upp styrkan och konditionen efter graviditeten med Baxter. Dessa viloveckor har ökat min fettprocent en aning och gjort att mina underarmar inte har synliga blodådror längre men på nedre delen av magen är de kvar. Lagom är bäst tycker jag och det viktigaste är jag känner mig superstark och som en maskin som kan köra på i en evighet.
På onsdag fyller Sixten 2 år. Gamla karln.
Sixten och Mamma på Kreta, slutet av juli 2011. Sixten 2 år gammal.
Jag bläddrade i bloggarkivet och hittade några bilder från sommaren 2009. En före Sixten föddes och en efter.
Hans och Lovisa, vecka 39 med Sixten i magen. Fotograf Eplet.
Sixtens första barnvagnspromenad, fyra dagar gammal. Här väger jag nog 66-67 kg och har världens sämsta hållning.
Du vill nog läsa den uppmärksammade förlossningsberättelsen Hans skrev när Sixten föddes. Emotional. Ni kan vänta er fler såna här nostalgiinlägg framöver. 🙂
Kommentera (1)Igår såg vi filmen Inception som Hans köpte häromdagen. Gud vad bra den var! Jag har inte ro att kolla på en hel film i soffan normalt sett men Inception gjorde mig helt fast! Jag är ju så nördig så jag var tvungen att googla slutet efteråt och läsa om olika teorier. Lite klokare blev jag…
Idag tänkte jag köpa lite nya träningskläder och jeans så vi åkte till Nacka Forum eftersom vi behövde tanka och tvätta bilen ändå. Stadium är ju sämst alltså. Jag hittar aldrig någonting där. Det fanns inte ett enda Nikeplagg i storlek XS, SOC är inte min grej så jag blev riktigt besviken. Jag köpte ett nytt vitt Under Armourlinne i New York som jag verkligen gillar. Hans ska tillbaka till New York i februari så jag hoppas att han kan åka förbi Under Armourbutiken i SoHo då och köpa några fler i andra färger. Får kolla i stan så länge om det finns några snygga linnen och tajts.
Däremot har de en riktigt bra Gstarbutik i Forum och där köpte jag två par byxor, ett par snortajta svarta leggings och ett par mörkblå jeans. Svintajt ska det vara. Och ner i vårstövlarna. Som jag inte äger. Något att ta tag i på fredag när Sixten knegar på förskolan hela dagen och jag och Backan ska fördriva tid på egen hand. Höga stövlar ska det vara, med rejäl klack och svart fint skinn. Tips någon?
Vi åkte till Delselius efter Forum och åt semla tillsammans med mormorn. Jättemycket folk men ändå så värt det. De har alltid bra fika och god varm choklad. Som flytande godis. Fast det är långt att åka ut till Grisslinge är det en mysig utflykt, i sommar blir det nog en dag på stranden innan.
Dagens Mamma i vårig Abercrombieskjorta.
Backan har Ralph Laurenoverall med rödrandig piké från Lindex under.
Dagens Sixten har favvokoftan från Ralph Lauren, RL-piké och jeans från Gap.
Jackan är från varuhuset John Lewis i London och kepsen från Kapp Ahl. Conversesneakers.
En bild på dagsformen (3 månader sedan förlossningen) i morse. Det syns på separationen (mittlinjen) att jag har haft två täta graviditeter (5 månader mellan), den var djup även innan jag blev gravid men inte så här kraftig. Det syns ju också mer när det inte är så mycket fett på magen. För övrigt har jag jordens träningsvärk i överkroppen idag. Löpning står på schemat, bland annat lyktstolpsintervaller längs Karlbergskanalen och Norr Mälarstrand. Kuta 2 stolpar, jogga 1. Hur länge? Jag hoppas jag orkar köra dem i 20 minuter.
