VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Öppet brev till Duktiga Flickor

Jag skulle kunna skriva meterlånga uppsatser om vad det innebär att vara en ”duktig Flicka”, om hur en duktig flicka är fin, fräsch och nyfönad. Tränar på gym, friskis och svettis eller går på yoga. Äter nyttigt och umgås med vänner. Bra betyg och arbetar dubbla pass på jobbet. Ambitiös och socialt kompetent.

Att plocka hem bra omdömen från omvärlden är en quick fix för självkänslan och det har debatterats flitigt om ”duktiga flickors” välmående.

– Bör vi vara oroliga för dessa högpresterande och driftiga tjejer som på något märkligt vis lyckas vara företagsamma och självutplånande på samma gång?, undrar fylliga män med skepparkrans.

– Oh ja, menar någon, de här stackars flickorna drabbas av ätstörningar och neuroser. Det är helt enkelt för mycket för de stackars små liven. Vi måste helt enkelt ta hand om våra flickor bättre.

Faktum är att det faktiskt är vi, Duktiga Flickor, som måste ta hand om oss bättre. Vi behöver inte tas om hand, det är vi fullt kapabla till att göra själva. Vad det handlar om är att prioritera annorlunda.

Prioritera DIG. Du är viktig. Du är älskad och behövd.

Lär dig säga nej. Att säga ”nej” till något, är att säga ”ja” till något annat. Tid för dig själv tillexempel.

Är du mamma?

Föreställ dig då att det är ditt barn som om några år är i din situation. Vad skulle du råda din son eller dotter att göra?

Är det att jobba hårdare, vila mindre, springa fortare, hoppa högre, stressa mer? Knappast va.

Jag vill att min dotter ska vara helt införstådd med att jag inte förväntar mig något annat än stordåd av henne. Till dessa stordåd räknar jag naturligtvis att hon ser till att ta hand om sig själv så att hon mår fantastiskt bra. Känner hon att hon blir för pressad, litar jag på att hon säger: Stopp och belägg. Hit men inte längre.

Denna inställning är jag övertygad om kommer att ta henne precis hur långt som helst.

Som mamma, är det mitt jobba att föregå med gott exempel. Det är långt mycket lättare sagt än gjort. Men vem har sagt att det ska vara lätt. Som den duktiga flicka jag är, skyr jag på intet vis uppgiften.


Kommentarer


  1. Charlotte 8 november, 2010 on 11:18 Svara

    Spot on, som vanligt!

    Försöker också tänka att min son ska förstå att alla känslor är ok. Säger aldrig t.ex. ”oj, vad synd det är om diiiig då” när han är gnällig utan försöker se honom där han är. Just då. ”Du är gnällig/ledsen/arg, mamma ser det, det är ok, mamma här är” istället. Man måste inte alltid vara stor, stark, duktig och på topp…

    Kram!

    • livsstil 9 november, 2010 on 10:45 Svara

      Så viktigt det du skriver. Vi har en hel del att lära oss av våra barn. Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna