jag har ett tag misstänkt att holger säger mer saker än jag faktiskt förstår, tycker ofta andra föräldrar fattar helt obegripliga saker deras barn säger men inte jag. och ibland kläcker han ur sig sånt som låter helt klockrent men som jag ändå avfärdar som slump. men ikväll hos kompisarna påpekade pappan vid flera tillfällen att holger faktiskt sa meningar, bl a jag vill ha kaka, och vid ett tillfälle stoppade han ner handen i min tröja och försökte rota fram tutten men jag sa nej, då skrynklade han ihop fejset och började gråta och sa mamma är dum. jag tyckte att han sa det men tänkte att det bara lät så men när kompisfadern påpekade att det ju kom ut en hel mening (samma som jag hört) så gick det upp för mig att han faktiskt snackar, på svenska! bara det att jag missat.
holger har aldrig varit nån trickbebis som gör saker på beställning och upprepar inte ord man säger så han kör väl på sitt sätt. ska bara öva på att tolka honom lite bättre.
Kommentera (3)
så glad att vi stannade trots kaoset i början för han trivs verkligen. han gråter fortfarande när vi lämnar men det går över på ungefär 3 sekunder så det känns inte så jobbigt. och peppen när man kommer dit och hittar teckningar ungarna gjort och jag på riktigt tycker att mitt barn är en grym konstnär (typ jackson pollock, dra nåt gammalt över dig (förresten har fantastiska liv strömquist gjort en skitrolig serie om honom (jackson alltså))).
idag hade de som vanligt på onsdagar varit ute lite extra i skogen/på stora gården och samlat pinnar och limmat fast och haft sig. han äter alltid bra och somnar först av alla på sin lilla madrass där de numera sover middag istället för i vagnen. han vill ha sitt gröna lapptäcke med björnar i nattmössa uppdraget till hakan, hemma har han aldrig filt eller täcke på sig. så skönt med lite pedagogisk verksamhet och lek som jag inte måste ansvara för, i ärlighetens namn tycker jag inte alltid att det är så festligt att leka nån längre stund.
jag märker att han utvecklas mycket just nu, både motoriskt och språkligt. han har ett tag kunnat räkna till tre men jag har inte riktigt fattat var han fått det i från men tydligen har de efter en av sina onsdagsrundor samlat kastanjer och fäst med piprensare tre och tre samt räknat de. ää tuååå deeeee hojtar han lite till och från här hemma, ibland slinker ett par extra tvåor med också för de verkar roligast att uttala. och han förstår så mycket även om han inte uttrycker sig så pregnant, det känns som att han hänger med i allt man säger. idag hittade han en lång grön bit av en vårlök (tänk liten purjo) som han såklart pillade sönder i tjugotalet bitar. jag sa åt honom att han fick kasta bitarna i soporna och då plockade han mycket koncentrerat och omsorgsfullt upp alla bitarna på matbordet och gick sen iväg i omgångar och kastade tills varenda liten bit låg i soptunnan. efteråt såg han mallig ut och avslutade med ett ”däää”, sådärja.
dock är han ganska tjurig på eftermiddagarna och däckar i sängen redan vid sjusnåret så jag tror det går åt en hel del energi att vara liten och ifrån sina föräldrar i många timmar samt leka och ta in nya intryck.
hösthäng förra veckan
min unge är av den sorten som spanar in hur nåt görs och inte alls härmar eller verkar kunna tills det helt plötsligt bara sitter och det är så himla kul när han helt spontant börjar göra grejer som vi vuxna omkring honom gör, fast i clown-tappning. idag kollade vi in babblarnas hemsida där man kan knacka på dörrarna på deras hus och jag knackade och hoho:ade så baba och resten av filurerna dök upp och sjöng en trudelutt. och när vi körde på en repris kunde minsann holger knacka på alla dörrarna, så himla gullig!
alla barn verkar älska babblarna
Kommenteraidag har jag och holgis hängt hela dagen, precis som på den gamla goda tiden, åh vad jag kan sakna föräldraledigheten ibland. vi startade dagen med att gå till bvc för mpr-vaccinet som skjutits upp i några veckor pga av sjuka, det gick jättebra trots att han blev stucken två gånger då första halva dosen sprutade ut över sköterskan. inget gråt, bara lite ilsk över att bli fasthållen. sen knatade vi hem och hängde ut, holgern rev sönder lite sidor i min nya ”vi föräldrar” medan jag läste resterande delar. efter lunchen åkte vi inte till stan och träffade lite kompisar, note to self: 1½-åriga barn tycker att det är ungefär hur tråkigt som helst att fika på café, inte ens mutbulle hjälper. men vi kompenserade iaf ungens tråkma genom plask i väldigt många vattenpölar efteråt.
hursomhelst, han är så galet lynnig just nu. som påklädningen t ex, ibland går det som en dans, han sträcker villigt fram foten för strumpa, lyfter på benet för byxa och hjälper till själv etc etc och andra gånger är det giganternas kamp som utspelar sig där han ryter som en uppretad gorilla och slänger sig som en epileptisk ål vid minsta misstanke om att det vankas påklädning. helt random, så jag vet inte när det slår till men det är mer regel än undantag. han är också ganska klängig och snuttar som en galning på natten. och jag kan dra mig till minnes att det var ganska lika innan han fyllde ett, även om han inte kunde uttrycka sig lika starkt. och kring årsdagen släppte det och han var idel solsken ett bra tag och det var i samma veva han knäckte gå-koden. så nu känns det som att han kanske har det jobbigt för att talet håller på att lossna. dels blir de ju som små bortbytingar inför ett stort utvecklingssprång och dels antar jag att han är frustrerad över att vi inte förstår hans fantastiska små utlägg eftersom de hålls på holgiska och inte på svenska. och jag tycker det har stått lite still på ordfronten ett tag så jag tror att det är det som skaver i honom nu och gissar att det är det som är pågång.
Kommenterahäromdan träffade jag en annan mamma vid hämtningen på förskolan, hon har en 3- och en 5-åring samt en 6-månaders. ungarna röjde loss i kapprummet medan vi småpratade lite och hon berättade att en ny fas inträder vid ungefär 1½ år och fortgår till ca 3 år. undrade glatt vad för spännande som nu väntar oss och hon log milt och sa att jaa joo det är då de börjar uttrycka sin egen vilja väldigt starkt. jag berättade då att han skriker och kastar sig på golvet emellanåt och det tyckte hon lät precis som det ska.
men de senaste två veckorna har han verkligen blivit bestämd och jäklar vad arg han blir när man avbryter honom i nåt han håller på med, han blir alldeles tokig och kastar sig och sprattlar och vrålar som en babian. såklart jag önskar att han skulle få fullfölja allt han vill och pyssla med sitt men ofta handlar det om att han springer åt ett helt annat håll och t ex ställer sig vid en port och knapprar portkod i en halvtimme och det finns inte alltid den tiden. han har också blivit en mästare på att klättra upp på allt och flyttar gärna stolar och pallar för att komma upp dit han vill och för närvarande är det diskhon som lockar mest. där kan han stå i timmar med vattnet på fullsprutt och kasta koppar och disktrasor omkring sig så vattnet skvätter ut i hallen. tyvärr funkar inte det heller i en oändlighet för ibland måste annat göras som att gå och lägga sig och då rasar hela världen.
vi var på 18-månaderskoll på bvc i måndags men eftersom han hade lite feber igen så väntar vi med vaccinationen till nästa vecka. men han fick göra sina kontroller som han fixade galant! ritade på papper och satte på runda klossar på en pinne och hämtade skorna på beställning. bvc-sköterskan var impad över hans pyssel- och fixarskills och förutspådde att han skulle bli uppfinnare. spinkot var även 10kg tung på pricken och 81cm lång. passade på att fråga om de här tokiga utbrotten, om det skulle vara så och hon förklarade att det hörde till utvecklingen och var något positivt. så tjohej. om ni i framtiden ser en svettig mamma med en skrikande vettvilling på golvet inne på ica så kan det vara vi.
såhär glatt var barnet i affärn men två minuter senare försökte han klättra ur och vrålade högt av ilska. snabba vändningar!