ca 100% bättre

söndag 26 januari 2014 kl 20:34 | förlossning/graviditet

har ju känt mig lite ur form både mentalt och kroppsligt senaste tiden och känt mig väldigt hormonell och stresskänslig. så när jag träffade en bekant på t-banan som sa att jag måste återhämta mig och ladda upp med massage och healing väcktes en tanke. healing är lite overkill för mig som har en ganska avog inställning till alternativmedicin och gravidmassagen jag var på i typ v 20 eller så var helt okej men inte mer. dock älskade jag lugnet jag fick av att gå på gravidyogan på egen tid och drog mig till minnes att de även har gravidmassage. gillar deras koncept, de som jobbar där är helt lyriska över graviditet och förlossningar och utgår till stor del från föda utan rädsla-konceptet och många av dem är dessutom doulor. känns skönt att träffa nån som tycker att förlossning är livets mirakel när en själv tycker att det var livets hundbajs under skon. det ger mig hopp om att det kanske kan bli bra och den här gången ska jag inte lita på slumpen utan vara så förberedd det går. det kanske blir som sist och jag tänker inte sätta upp orealistiska mål om en smärtlindringsfri förlossning där bebisen halkar ur en lycklig moder till tonerna av meditationsklockor. men bara känslan av att vara närvarande och delaktig skulle vara toppen. lite KASAM som vi säger i branchen.

hursomhelst, drog iväg ett mail till egen tid (det är så man bokar) i fredags kväll och hintade stort om min sjuklighet och misär samt att det eventuellt skulle kunna klämmas ut ett barn snart. fick svar efter några timmar av en massör som kunde träffa mig redan på söndag (alltså idag) och wow, blev ungefär 100% mer avslappnad och lugn efteråt. precis vad jag behövde med andra ord, känner mig så mycket mer redo för bebisen nu. det visade sig att hon även var förlossningscoach så vi bokade in ett stödjande samtal på tors så jag får knipa igen tills dess. imorn är jag i v 37+0 och holgis förlossning startade i v 37+3. så det kan vara nära nära. men bb-väskan är iaf packad och jag tror att det eventuellt kan finnas ett namn till bebisen!

African-elephant-giving-birth

bring it on, jag är åtminstone lite redo

förlossningsförberedelser

onsdag 27 november 2013 kl 19:16 | förlossning/graviditet

har äntligen börjat jobba igen, har varit så peppad, men jösses så trött jag blev.

hursomhelst, har kommit igång med att ta tag i förlossningsrädslan. har haft ett riktigt bra samtal med min barnmorska, besökt båda förlossningsavdelningarna på sös samt börjat på förlossningsförberedande yoga. så märkligt nog har jag börjat känna en viss positiv förväntan inför att föda, den kommer antagligen släppa omedelbart värkarna drar igång och jag kommer säkert önska mig nackskott återigen. men jag känner att det bästa jag kan göra är att vara förberedd till tänderna, tänka positivt och ha en bra plan för normalförlossning och ytterligare en om det blir som sist.

faktiskt väldigt nöjd med yogan, via egentid, utgår från verktygen i boken föda utan rädsla, kan rekommendera!

hos barnmorskan v 28

fredag 22 november 2013 kl 21:31 | förlossning/graviditet

kan äntligen andas ganska obehindrat, hostar fortfarande en del slem och är trött som bara den men det var mycket uppfriskande att åka in till stan och besöka barnmorskan.

hjärtat galopperade på fint, ungen verkar ligga på tvären och mitt blodtryck var på topp och så gick vi igenom min förlossning. hon tyckte jag haft en himla otur. först och främst att jag fick värkstorm från start, dvs inga pauser alls ens i början utan direkt 0-100. hon trodde att det med största sannolikhet berodde på GBS-infektionen jag hade, lite tidig vattenavgång, jag tempade och barnet skulle ut i raketfart. att kroppen ville att det skulle gå undan för att skydda bebisen från att infekteras och då fanns ingen tid för värkpauser. hon menade att ingen som öppnar sig så fort kan hantera smärtan med tankens kraft eller andning och liknande utan det känns som en slits itu. här kommer mer otur, edan lades för det första för sent, när jag redan var fullt öppen samt att den inte tog så vansinnessmärtan med dödslängtan kvarstod. hon tycker dom var koko som inte la om den så jag åtminstone slapp ha så förbaskat ont under många timmar. för även om livmodern bokstavligen slitits upp så brukar förlossningen stanna av. hon liknade det vid att livmodern sprungit maraton på två minuter och hade mjölksyrakramp. mer otur, dom lät mig vara retraherad alldeles för länge innan barnet utförskaffades medelst sugklocka som ledde till ett helt söndertrasat underliv. jamen typ allt gick skit.

men! hon sa att det är väldigt ovanligt med värkstorm och i synnerhet från start och att det är extremt ovanligt att det skulle hända en gång till. på tisdag ska vi ta en rundtur på dom två förlossningsenheterna på SöS (nya riktlinjer, jag får föda på södra BB!) så jag kan känna mig lite tryggare och slippa minnas rummet med panik. dessutom ska vi skriva en utförlig förlossningsplan utifrån olika scenarier (dvs med eller utan värkstorm). känns hoppfullt och jag känner att jag i nuläget inte kommer behöva aurorasamtal utan det räcker med min mvc-bm.

 

bild(22)

 

selfie på barnmorsketoan, har bara gått upp 3 kg sen start men hade ett rundare utgångsläge än sist