VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

både enklare och svårare andra gången

herregud så mycket enklare jag tycker att det är med en bebis andra gången. som amningen, shit så annorlunda att amma en 2-åring som jag gjorde sist och att få till det bra med en nyföding. det är verkligen knepigt att amma, en bebis som fäktar och slänger med huvudet, pickar och grejar. lägga bröstvårtan under näsan, invänta att bebisen gapar och tar tag, och dessutom rätt tag, otroligt tålamodsprövande. och det här med att veta vad bebisen vill. typ två saker, vara nära samt äta. behöver inte fundera på varför hon inte vill ligga i vagnen särskilt länge, eller ligga i babynest i sängen etc, hon vill bara vara nära. hon har varit så himla lätt att ha att göra med även om hon uppvisat ett temperament bra mycket rivigare än holgers. har försökt lägga ner henne nångång, vagn var helt okej en stund men i övrigt har hon misstyckt och hon har antingen åkt sjal eller legat i famnen på nån av oss. hon vill också amma ungefär jämt och det bjuder jag på. hade det varit första barnet hade jag kanske upplevt henne som krävande som inte ville ligga själv. och jag måste lovorda sjalen, bästa bebisgrejen, vi har använt den sen hon kom. igår kväll bjöd jag henne dock på tacos med rå lök-mjölk så senaste dygnet har det varit lite tjorv i magen, ska inte göras om.

å andra sidan så är det svårt att räcka till, särskilt andra och tredje dygnet när mjölken rann till och likaså hormonerna, började gråta på en sekund flera gånger. stannade på bb två nätter pga antibiotikan och andra natten åkte pappan hem och sov hos holger. började storgråta för att jag saknade min förstfödda så mycket och vi har aldrig varit ifrån honom så länge. kändes jättekonstigt att min man skulle åka hem till honom och jag vara kvar med ett annat barn som jag knappt kände. det har dock gått över förväntan med två barn. eftersom hon har varit så nöjd har hon kunnat åka sjal på sin pappa när hon inte ätit och jag har då hunnit gosa med holger. han har varit ganska avvaktande mot henne men vi har låtit honom närma sig själv i sin takt. han har så mycket integritet och är över lag lite avogt inställd till folk han inte känner så det är inte så konstigt att han inte kastat sig över henne. men han har pratat om henne som en i familjen och idag klappade han henne självmant på huvudet, framsteg! i övrigt har jag inte tyckt att han visar nån direkt svartsjuka. han har dock vaknat när hon frustrerad över att inte få rätt tag vid bröstet skrikit till (hon har en rejäl pipa) och blivit rädd och gråtit men jag gissar att han vänjer sig.

så hittills måste jag säga att det gått helt okej med allt även om det är en stor omställning för alla

Kommentera

du kan amma här

kloka fina Hanna har skrivit ett inlägg om amning och jag hakar på med samma upplägg, att avdramatisera amning i det offentliga rummet. så nu peppar vi alla att våga strunta i de surkart som tycker att det är opassande att ge sitt barn mat så att andra kan se!

jag, precis som Hanna, försökte i början amma i skymundan och under en sjal men det blev alldeles för bökigt och ja, det är bara att titta bort om man inte vill kolla. ställen jag ammat på, bl a:

buss

bil (stillastående förstås)

tunnelbana

kyrkan

badhus

cafe

restaurang

park

flygplan

etc etc, det vill säga på de flesta ställen där jag varit med holgis, och det gick alldeles utmärkt!

tyvärr verkar det fortfarande väcka starka känslor hos vissa, i helgen var jag på amningshjälpens riksträff där några av medlemmarna gjort en musikvideo med titeln ”du kan amma här” och den fick snabbt flera tusen visningar på youtube och en hel massa vidriga kommentarer där bl a bebisarna i videon mordhotas, hur sjukt?

Kommentera

gosigt och lite mosigt

amningshjälpen efterlyste barns ord om amning hos sina medlemmar och fick bl a det här svaret av en mamma:

Erik 11 år (ammat 3.3 år): Amning är bra och gott, jag är glad att jag har ammat, nu kanske jag är lite för stor för amning. Amning är gosigt, hud mot hud. (Om jag skulle bli hjälpmamma skulle jag redan veta allt: Hud mot hud, stort tag, hejdå.)
Ivar 9 år (ammat 4.5 år): Amning är gott. Jag har mest glömt hur det var att amma. Amning var rätt så viktigt för mig. 
Eskil 4 år: Tutte är gott, gosigt och lite mosigt, och lite bra, mmmm vad god tutte! Om man ammar när man har  ont eller är ledsen då blir man glad. Om man ammar när man är trött somnar man. 
hur gulligt?
Kommentera

skiftarbete

ibland uppskattar jag lite extra det här med skiftarbete. jag jobbar treskift, dvs dag-, kvälls- och nattpass och visst är det knepigt med avsaknad av rutiner, inte vara ledig alla helger som de flesta andra osv men samtidigt är det också en fördel att kunna vara ledig vardagar när alla andra istället jobbar. och nattskiften passar mig bra, jag har en förmåga att kunna somna när jag vill i princip, i synnerhet sen jag fick barn och ligger konstant back sömnmässigt. himla mysigt att komma hem från jobbet vid 8-snåret, ta upp en skitglad unge, ge frukost (vanligtvis slurkar han i sig massa mjölk som jag egenhändigt producerat under natten), klä på och knalla iväg till förskolan. sen hem, in i duschen, ner i sängen och toksova med regnet smattrandes mot rutan.

Kommentera

det var sämre förr

på tal om paraden så pratade jag med en homosexuell kollega som berättade att hon för 20 år sen gick i vad som då kallades frigörelseparaden, ett hundratal som tågade medan folk omkring skrek glåpord. vi har verkligen kommit längre än så, att få vara stolt. att inte behöva skämmas och hålla sin kärlek undangömd trots att en del anser det vara fel.

lite som med amning, i synnerhet efter spädbarnsåldern. jag gör det med självklarhet och tänker inte hemlighålla det även om vissa tycker det är äckligt. har en annan kollega på jobbet, som jag tycker jättemycket om men som ryser vid tanken på ett barn som leker i sandlådan och sen vill ha en tuttslurk men hon är noga med att poängtera att alla får göra som dom vill. henne brukar jag prata lite extra amning med och så skrattar vi åt varandras syn på saken.

och inte är det så konstigt att hon har den synen på saken, hon är i pensionsåldern och fick sina två barn på 60-talet. hon har berättat att under förlossningen hade man inget annat val än att ligga i gynställning, dessutom blev hon sövd på mask en snabbis när barnet kom. helt smärtfritt visserligen men man blev bra snurrig efter. och amningen var också en historia i sig. alla bebisar låg i varsin plastbalja i ett eget rum och kom ut var fjärde timme för att amma och sköttes i övrigt av barnsköterskor. och själva amningen sattes inte igång förrän på fjärde dagen då mjölken rann till, tills dess fick bebisen sockerlösning. och varje dag kördes bröstvagnen ut och då skulle tuttarna smörjas med olika salvor och krämer och hade man såriga bröstvårtor kom citronpinnen fram. det var en tops som doppades i citronsaft och duttades på såren för en sammandragande effekt. huuuu! och efter en vecka blev man hemsläppt. tycker det låter hemskt, inte få ha bebisen hos sig hela tiden och bara amma var fjärde timme, det hade definitivt inte passat min unge och han skulle aldrig varit den harmoniska gosbebisen han var om han var född då.

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna