tänk dig själv, du ligger på sjukhus, har kanske råkat ut för en olycka och har svårt att röra dig. på natten har du kanske lite ont, ligger obekvämt, är hungrig och lite törstig, känner dig lite ensam och rädd. du ringer på klockan, väntar en stund men inget händer. du ringer fler gånger och börjar känna dig lite rädd att ingen kommer komma. du trycker fler gånger på knappen och börjar ropa i hopp om att nån ska höra dig. tillslut dyker sköterskan som varit så snäll under dagen upp i dörren och du tänker, åh äntligen.
alt 1:
men hen står bara där i dörren, tittar på dig och säger nu ska du sova och går sedan ut. och trots att du fortsätter ringa på klockan, ropa och gråta händer inget annat än att sköterskan går in var femte minut och talar om att du ska sova. tillslut somnar du av utmattning.
alt 2:
sköterskan kommer in, drar ut dina armar och ben, trycker fast dig hårt mot sängen samtidigt som hen börjar slå dig hårt i rumpan med knuten näve. dessutom börjar hen rabbla en psykotisk ramsa högre och högre för att överrösta dina skrik. så fort du börjar göra väsen av dig upprepas den här behandlingen och tillslut somnar du av utmattning
i båda fallen kommer du tillslut inte höra av dig mer på natten. för att du lärt dig somna tryggt i din säng? snarare för att du vet att dina önskemål och behov ändå kommer ignorerars och du har slutat lita på att den som ska ta hand om dig kommer till din undsättning.
det låter ju helt bisarrt om man sätter det i ett vuxenperspektiv och skulle anmälas på stubben. inte ens carema behandlar sina stackars gamlingar såhär. men för små bebisar är det däremot helt okej och uppmuntras t o m av viss bvc-personal. helt otroligt.
Kommentera