Hej !
Den 15/2 , det var mycket som hände för 8 år sedan. Mycket som förändrade mig och många andra . Min vän gick hastigt bort och blev bara 15 år. Idag tänker jag extra på hennes nära och kära och drömmer mig lätt bort till minnena där bara skratt och glädje fanns. Det blir nog aldrig lätt att leva med en förlust men jag är på god väg. 8 år av saknad och sorg men jag hoppas att vi någonstans ses igen. Älskade Rosie du finns alltid med oss.
Nu väntar jag på att Jennie ska komma så ska vi ha möte här hemma. Känns lite konstigt med hembesök men ändå bra då hon får se hur jag lever . Liam har precis lagt sig för att vila lunch och när mötet är klart och Liam vilat färdigt så ska vi åka hem till Mamma. Måste ju hälsa på henne nu när hon kommit hem ifrån semestern! Ibland kan jag fortfarande bli sådär Mamma-sjuk som min son är med mig. Ja jag kan ju även bli Pappa-sjuk också för den delen.. Det kanske är normalt och att det aldrig försvinner oavsett hur gammal man blir ? 😉 Hur som helst så hoppas jag att ni får en bra dag!
Kram!!