Motion

Träning, helst utan avbrott

Nämen alltså, lite småspänstig har jag nog blivit igen efter mitt långa sommaruppehåll, tack och lov. Det värsta var att komma igång igen efter att inte ha tränat på ett bra tag. Nu börjar jag också få lite mer hum om hur maskinerna på Sats funkar och det känns ju jättebra. Om jag jämför med Friskis & Svettis måste jag säga att det är stor skillnad, allt är så mycket renare och fräschare på Sats , dessutom så är inte deras maskiner helt hopplöst trasiga jämnt. Jag trivs som fisken i vattnet och längtar redan tillbaka till nästa gång jag ska dit. Appropå att vara hurtiga, Corinne gör ett uppehåll från  jujutsun och tänker i stället börja med orientering. Sofie i sin tur har bestämt sig för att  börja tävla i jujutsu igen. De avlöser verkligen varandra, systrarna.

IMG_2996

Satsar på Sats

Nu är det klart, jag har bytt gymställe. Från och med nu är jag en atlet på Sats. Under en längre tid har min man försökt övertyga mig om att börja där, eftersom han tycker att det är så mycket bättre än Friskis & Svettis. I morse klev jag  innanför portarna på mitt nya gym med min man i släptåg.  Eftersom jag fått för mig att det går en massa hippa människor där har det tagit emot en smula att gå dit. Och jag måste nog säga att klientelet är en smula annorlunda än vad jag är van vid. Många av dem såg ruggigt hurtiga ut och var väldigt väldressade. I alla fall tjejerna. Jösses, vilka träningskläder det finns. Hade ingen aning om att utbudet var så stort.

Maskinerna däremot kände jag igen, de flesta av dem. Nytt var ”gynstolarna”. Just en sådan satt en 80- plussare på, faktiskt den enda pensionären som var där. Min man försäkrade mig att  det fanns fler, fast inte just då.

När jag som bäst satt och värmde upp på cykeln och spanade runt i lokalen föll min blick på en kvinna jag kände igen, min gamla frisör. Jösses, fick dåligt samvete eftersom det var länge sedan jag klippt mig. Vågar jag hälsa? Tänk om hon i så fall kommer fram och börjar prata med mig medan jag  sitter där och cyklar för glatta livet, svettig och andfådd. Måste jag i så fall konversera med henne? Gahh, jobbigt… Jag nöjde mig med att  nicka och le, det fick räcka.

Min man som blev någon sorts PT för mig, flängde runt och visade mig allt som fanns att visa. De flesta maskinerna kan jag som sagt, men det fanns några maskiner som han tyckte jag borde öva mer på. Till exempel någon sorts tåövningsmaskin som tydligen ska vara bra för min skidåkning. Tre sådana övningar senare och jag kunde knappt gå.

I morgon, om jag inte är helt död blir det nya friska gymtag.

Det här fotot kan man se om man går in på Sats hemsida, träning för vuxna och barn. Flickan i mitten är Chelsie. Bilden är tagen när hon var 4 år. Kul att de fortfarande använder sig av den.

Ryggsträckaren och jag = nix, never again

Tidigt i morse tog jag en promenad till Friskis&Svettis, det var åter dags för en tur på gymmet. Förra gången jag var där var vi ett ganska segt gäng av motionärer utom en glad pensionär som måste ha levt på Friskis hela sommaren, för så spänstig var hon. I dag såg jag hennes gråa kalufs sticka fram på motionsbandet där hon intensivt sprang. När jag två minuter senare justerat sadeln och hoppat upp på cykeln satt hon plötsligt på Crosstrainern bredvid mig. Redan då undrade jag hur jag skulle orka med hennes tempo. Det tog inte mer än tre cykeltramp senare så började jag känna av mjölksyran i benen, men så lätt gav jag inte upp, särskilt när jag hade hurtbullen bredvid mig. Jag cyklade för kung och fosterland tills orken fullständigt gick ur mig. När jag var klar med cykeln dröp jag av som en våt fläck och tog nya friska tag på roddmaskinen. När jag stunden senare kände mig tillräckligt uppvärmd  gick jag in i gymrummet. Där ser jag denna entusiastiska kvinna igen, hon flyger fram som en tornado längs med redskapen. Matt gör jag mitt och går sedan till stretchrummet. De har flyttat ryggsträckaren till spinningsrummet. Jag går dit och lägger mig upp och ner på ryggsträckaren. När det knakat nog i mina leder försöker jag att trycka på tumknapparna så att jag kommer på fötter igen. Vänster knapp går inte att trycka på, någonting är väldigt fel. Där ligger jag helt ensam i det stora öde rummet och undrar hur jag ska ta mig därifrån. Jag pressar och pressar på knappen, men den rör sig inte en millimeter. Gud så pinsamt, där ligger jag rakt upp och ner i ordets rätta bemärkelse och ser antagligen hur fånig ut som helst. Dessutom åker min tröja upp hela tiden så magen syns. Efter att ha överlagt med mig själv om hur jag ska ta mig ur denna penibla situation bestämde jag mig för att med risk för livet svinga mig runt och försöka landa på benen. Det lyckades och jag pustar ut.Det kommer att dröja ett långt tag innan jag kommer att ligga  i den på nytt, sanna mina ord.

Bild på Corinne och ryggsträckaren för ett år sedan.

IMG_3143

Hej och hå, om en månad är det dags för högskoleprovet. Nytt för i år är att  Sofie ska göra det. Det är tänkt att hon ska börja värma upp högskollecellerna med gamla högskoleprov så att hon får något sorts hum om vad det innebär.

31C26A6C-D266-4979-AA1A-5D14C9D9DFB9

Det blir att koncentrera sig till max den dagen. André och Corinne är också anmälda. De har gjort provet flera gånger tidigare, så de vet vad som gäller. Jag tycker högskoleprovet är ett bra komplettering till betygen. Man får liksom en andra chans och det tycker jag är bra.

Stolt och glad

Förra hösten bestämde jag mig för att börja gymma. Innan dess har jag vid några enstaka tillfällen motionerat på en crosstrainer. I höstas blev det andra bullar och jag började gå på Friskis och Svettis. Det har jag inte ångrat en dag. Under sommaren har jag…ehh, vilat från träningen. Jag har mest varit ute på småpromenader med min man och vår granne på landet. Jag kan därför inte säga att jag varit särskilt spänstig under min semester.

I dag åkte träningskläderna tajt på och när jag granskade mig själv i spegeln såg jag att jag både frossat och latat mig länge nog.

När jag någorlunda vigt hoppat upp på en av träningscyklarna tänkte jag att det här kommer att gå som en dans med rosor. 2 minuter senare låg jag på styret och förstod att jag kommer att dö. Min cykelgranne log uppmuntrande mot mig när jag flåsade som mest. Hon måste bestämt ha hängt där hela sommaren för annars kan man inte ha den kondisen som hon hade. Badande i svett dröp jag av från cykeln och bestämde mig för att ta några tag på roddmaskinen. Det kändes bättre och efter en stund på den kunde jag äntligen kliva in på själva gymmet (den roliga biten på gymmet.) Jag var nästan helt själv, med undantag från två killar i gymnasieåldern som stod vid skivstängerna. Alltså, jag älskar att få rå om maskinerna helt själv, rena julafton. Jag missade knappt en maskin, jag var bara tvungen att  prova på alla mina favoriter i ett svep, long time, no see. Tyvärr misstänker jag att jag kanske överdrev med ryggmaskinerna. Just nu lutar det åt att jag kommer att få en ordentlig träningsvärk, men det var det värt…hoppas jag.

A761D9BB-F1E0-42F9-8A16-D7F2FAF4010F

Det blev en stolt selfie. Nu svimmar väl barnen när de ser den. De tycker att jag är helt hopplös på att ta kort på mig själv, men det bjuder jag på efter dagens ansträngningar.

Knaperstekta celluliter

Jag älskar känslan av att komma hem efter att ha svettat mig igenom ett gym-pass på Friskis &Svettis. Jag går fortfarande dit 2-3 gånger i veckan och gymmar loss. Numera brukar jag visa upp mina fantastiska biceps i tid och otid för hela familjen. Om de har tröttnat? Ja, alla, utom min man för han kontrar alltid med att visa upp sina. Anledningen till varför jag började på gymmet var att rumpan gungade lite för mycket och  groparna på låren satt som ett täcke längst med lår och rumpa. I det ögonblicket bestämde jag mig för att det var dags att göra någonting åt saken.  Med tanke på att jag har jobbat ganska hårt med bland annat benen de senaste 8 månaderna så tycker jag att celluliterna borde ha minskat något, men nej då, de sitter fortfarande envist kvar.  Så visst, lite missnöjd är jag över att de inte försvunnit i den hastigheten som jag hoppats på. Nåja, man kanske inte kan få allt. Det bästa med alla dessa träningspass som jag tagit mig igenom är att min kondis är på topp, kroppen har tajtat till sig och det bästa av allt, jag har knappt varit sjuk under den här perioden. Det finns så många fördelar med att hålla igång,  det gäller både kropp och knopp.

6E0ACB48-B62A-47DA-8536-AAF213A01688

Extra härligt är det sedan att sätta sig nyduschad i soffan och bara hämta andan en stund.

Jag och yngsta dotter har spelat Memory. Helt ärlig har jag inte lyckats vinna över henne en enda gång ( vi spelar ganska ofta ) För övrigt tror jag att det beror på att motiven i Memory ser identiska ut. Det beror alltså inte på mitt sviktande minne eller att det finns så många andra mer roliga spel, nej då, inte alls.

DSC_0011-4

I kväll ska vi äta stekt torsk med potatis, kikärtsröra och sallad till. Jag gillar verkligen fisk i alla dess former. Dessutom går fisk hem bland ungdomarna, särskilt lax. I kväll får de hålla till godo med torsken.

86A7777B-40A5-4AEA-97AA-563E80B9BA78