Jag bestämde mig för att göra en rejäl utrensning i garderoben, flera sopsäckar senare var jag tvungen att sträcka ut mig på spikmattan som jag lånade av äldsta dottern. Min stackars rygg kändes som om den gått av på mitten. Jag har slängt saker hejvilt omkring mig och till min stora förfäran insåg jag att jag sparat så mycket s***, ja, ni anar inte.
I en av gömmorna hittade jag en lång grå kavaj med axelpuffar som jag nästan kunde vifta med till grannen. Jag undrade häpet när den var inköpt.
När jag var klar med allt slängande av kläderna började jag fundera på att ta mig an skorna. Tittade in i en av våra garderober för skor och stängde igen den blixtsnabbt. Min man, han som motionerar måste ha 1000 par gymnastikskor inslängda i garderoben för jag såg inte en tillstymmelse till mina eller för den delen barnens skor någonstans.
Skoslängarbiten vet jag exakt vem som kommer att få ta hand om och låt oss säga så här det blir inte jag…
Själv ska jag nog lägga mig på sofflocket och njuta av en pralin i stället, det lät så mycket mer glamoröst än detta slitgöra.
Mellandottern och jag var först ut på utvecklingssamtal denna termin. Jag lutade mig tillbaka medan mellandottern skötte snacket. O’boy vad jag höll på att sätta i halsen när mentorn undrade vad hon gjorde på fritiden och hon svarar: – ”är i kyrkan.”
Jag kan förstå hennes svar eftersom hon faktiskt har hängt där en hel del på sista tiden. Till sommaren ska hon nämligen vara konfirmationsledare och det är och kommer att vara mycket möten inför det.
Nu kunde ju inte mentorn veta det eftersom dottern inte sa något mer om saken. Jag kan ha misstagit mig men jag tyckte mig se en ny glimt i ögat efter samtalet.
Ser hon inte rätt religiös ut mellandottern?
