Livet på den södra sidan

Jag är för gammal för det här…

Jag har verkligen bestämt mig för att vara i form till skidsemestern, ”ski 2017”, det går tyvärr sådär. Jag har latat mig lite väl mycket till skillnad från min man.

Njäj, han har kanske inte varit den hurtigaste på sista tiden heller men han behöver liksom inte jättemycket träning förrän han är i toppform igen, orättvist om ni frågar mig.

Jodå, jag blänger på träningscykeln ibland och tänker att det vore kanske dags att hoppa upp på den, men, gud så tråkigt det är… Visst, jag får jättedåligt samvete när jag hör hur min man svettas och trampar runt på vraket för att sedan hoppa in i ångbastun efteråt. Och ja, jag blir avundsjuk och önskar det skulle varit jag som likt en supernova for fram på cykeln i stället, men nu är det inte så.

Jag vet att jag återkommer om denna träningscykel lite då och då, men vem kan klandra mig för min egen dumhet?  Suck! Det var jag som tvingade min man att köpa den, inte nog med det, f**skapet står placerad så att jag snavar på den varje gång jag ska ta hand om tvätten och hur ofta är inte det?

Jag kan också tycka att man tagit motion till nya gastkramande höjder, förr pratade man om vardagsmotion men numera bor man på gymmet mer eller mindre för att få den perfekta rumpan, inte undra på att jag får dåligt samvete.

Så till er alla hurtbullar där ute, grattis! Själv ska jag börja bli motionssugen i morgon…Eller någon annan dag, men jag lovar att jag är på gång.

Tillsammans med den här kan inget gå fel.

004

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *