Livet på den södra sidan

En guldstjärna, tack

I går kväll satt jag i soffan rakt upp och ner och lyssnade på en läxläsningsuppgift i 2 timmar. Ja ni hörde rätt för så länge varade audiensen. Jag får nog erkänna att jag inte var helt fokuserad efter den första kvarten.

Och medans jag satt där och drömde mig bort funderade jag på om jag skulle överraska min man med att hoppa upp på träningscykeln med en helslimmad chockrosa gymnastikdräkt med volang till, bara för att se hans häpna nuna. Vis av erfarenhet vet jag att han inte ens skulle noterat mig i den chockrosa historian. Han skulle bara lugnt konstatera: – ”Så bra att du rör på dig.” Ok, det går fetbort som barnen skulle ha uttryckt det hela.

Fortsatte sedan med en ny tankenöt: Skulle jag hinna med en tvättmaskin till? – Nä.

Under tiden passade jag uppmuntrande på att nicka på huvudet och humma lite varstans under läsningens gång för att visa mitt, ehh, intresse.

Historieutövaren malde på i maklig takt om romarriket och jag  tyckte mig även höra något om påvens framfart flimrande förbi någonstans i bakgrunden. Plötsligt sa den kunskapstörstande historieutövaren att nu var vi klara. My goodness! Jag borde få medalj.

IMG_1034 IMG_1035

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *